Varför vilseleder Norrbottens-Kuriren elkunderna?

På julafton hade Norrbottens-Kurien en artikel (sid 5 i papperstidningen) med rubriken ”Övertorneås elkunder betalar mest i landet”. Artikeln är kraftigt missvisande och tendensiös samt väcker många frågor.

En källa

Kurirens enda källa tycks vara en ”undersökning” utförd av Villaägarnas Riksförbund. En enklare intervju synes ha gjorts med en person vid Övertorneå kommun – dock inte beträffande ”sakuppgifterna” som presenteras i artikeln. Redan att undersökningen kommer från Villaägarnas Riksförbund ger anledning till misstänksamhet. Föreningen har tidigare dokumenterat sin oförmåga till saklighet – särskilt när Ekfors är berört.

Oklart innehåll

Det förefaller som om jämförelsen avser nätavgifter men detta kan inte utläsas med säkerhet. Utan att presentera hur undersökningen gått till dras i artikeln långt gående slutsatser.

Negativ nätavgift?

Ett stort nummer görs av att Övertorneåborna påstås betala 6.672 kr mer för elen än invånarna i Ragunda som påstås vara billigast i landet. Det nyss nämnda är något som är svårt att förstå eftersom Ekfors fasta avgift (inkl kostnaderna för den politiska tvångsförvaltningen) är 5.719 kr per år, således betydligt mindre än det belopp som Ekfors påstås vara dyrare. Härtill kommer att Ekfors har, såvitt bekant, landets lägsta rörliga nätavgift, 6 öre/kWh exkl moms, så inte heller den rörliga avgiften synes kunna förklara Kurirens slutsatser. Vanligt är rörliga nätavgifter varierande mellan 16 och 84 öre/kWh.

Ragunda eller Skövde?

Ännu svårare att förstå blir det när man studerar de fina tabellerna som utgör artikelns kärna. Enligt artikeltexten är Ragunda landets billigaste elkommun. Enligt tabellerna däremot är det Skövde. Helt obegripligt.

Ensidigt

Ingen som helst kontakt har tagits med oss trots den centrala roll vi fått i artikeln – ett mycket underligt beteende av en tidning. Jämförelse görs mellan Ekfors, som påstås vara dyrast i landet, och någon annan som påstås vara billigast, utan att det på något som helst sätt framkommer vilken relevans det har.

Ingen källkritik?

Inte heller framkommer hur uträkningen gått till. Landets elverk har inbördes mycket olika tariffstrukturer. För att kunna bedöma undersökningens värde är det nödvändigt att känna till vilken eller vilka typkunder undersökningen gjorts för. Har tidningen över huvud taget satt sig in i detta? Vilken källkritik har tidningen utövat?

Om man känner till Ekfors tariffer och studerar de skenbart vetenskapliga tabellerna som presenteras i artikeln är Ekfors inte dyrast utan billigast i landet.

Julafton - ljugafton

Det är känt att villaägarföreningens länsombudsman Nedergaard-Hansen på partiets uppdrag gärna ger Ekfors en spark när helst tillfälle bjuds och att han inte heller skyr några medel i denna kamp. Men att Kuriren på detta sätt – på självaste julafton - gör sig till hans redskap antyder ingen större respekt för, eller omvårdnad om, tidningens trovärdighet.

Tvångsförvaltning förbigås med tystnad

Artikelförfattaren bor i vårt område och är kund till oss. Den 33%-iga höjningen och orsakerna till den är annonserade bland annat i Kuriren och torde inte vara obekanta. Tvångsförvaltningen har varit mycket uppmärksammad och är unik i landet, men har ändå förbigåtts med tystnad i artikeln.

Kostnadernas fördelning och artikelns syfte

Upplysningsvis fördelar sig en elvärmd kunds kostnader på följande sätt:

Energi 40% (Kan i princip inte påverkas av oss. Bestäms av en marknad med bara tre aktörer.)
Nät 22%
Skatter 38%

Det kostar mellan 8 och 15 öre/kWh att producera el, men den politik som har bedrivits av staten har snart gett oss ett energipris över en krona. Nätet är den minsta av de ovan redovisade och den enda som vi egentligen i någon mån kan påverka. Nätet är också den viktigaste. Det är förekomsten av ett bra nät som avgör om människorna kan bo kvar i sina hem eller måste evakuera sina bostäder när vädret blir besvärligt. Ett högt energipris kan man värja sig mot genom att spara energi eller byta energislag. Ett icke-fungerande elnät kan man som kund inte värja sig mot. Fortfarande finns det elkunder i södra Sverige som är utan ström efter stormen ”Gudrun” den 8 januari 2005.
Om man bortser från den 33%-iga höjningen föranledd av tvångsförvaltningen har Ekfors, såvitt bekant, bara höjt sina tariffer en gång efter den 1 januari 1996 - på 12 år. Denna höjning har blivit underkänd av en politiserad myndighet. Det känns som att Villaägarföreningen och artikelförfattaren är nog så mycket ute och cyklar. Vi ser med intresse fram mot Kurirens vidare meddelanden i ärendet.

Är artikeln tillkommen för att ta bort fokus från Vattenfalls förestående tariffhöjning?