Aj då, vilken öm tå

.


jag råkade trampa på i min blogg ”Carnegie – surdeg på jäsning!”


Rekord-julhandel inleds med realisation.

I förrgår var Svensk Handel genom Dag Klackenberg, Vattenfalls förre styrelseordförande, ute i Rapport och förklarade att det väntas rekordstor julhandel i år - uppenbarligen utan att tro på det själv. I dag, två dagar senare, inleds den svenska julhandeln med – realisation – enligt Engelsk förebild. Onekligen ett nytt grepp om man väntar sig rekordstor julhandel.

Varför tar jag upp det här? Jo, informationen som är inhämtad under kort tid från en och samma källa, Sveriges Television, är helt motstridig. Det åskådliggör svårigheterna med att bedöma vederhäftigheten i information som vi nås av. Svensk media är kända för sin hemfallenhet åt självcensur på grund av politiska eller ekonomiska krafter. Nu, när människor, företag och organisationer är utsatta för stark stress och många riskerar ekonomisk ruin, är risken för att manipuleras större än någonsin.


Makt korrumperar.

Svårigheten att bedöma informationen gäller oss alla. Även de som har att besluta om till exempel bankstöd måste fråga sig om den information som lämnas av banker och andra är korrekt. Likaså kan annars lojala medarbetare vara belastade av dubbla eller multipla lojaliteter vilket kan påverka kvaliteten i deras arbete.

Med all respekt för Bo Lundgren kan det även vara så att alliansregeringen lider av samma sjuka som fällt tidigare borgerliga regeringar. Ett etablerat uttryck är att makt korrumperar och att absolut makt korrumperar absolut! Efter ett långvarigt och korrumperande socialdemokratiskt maktinnehav är det därför nödvändigt att bryta sönder strukturerna, om man vill att politiken ska förändras. De första borgerliga regeringarna vi genomled förstod inte alls att ta åt sig makten utan regerade helt och hållet med socialdemokraternas nåde, med sina företrädares politiserade tjänstemän och därför med känt resultat.

Det är klart att det är bekvämare att inte byta nyckeltjänstemän. Vi som röstade fram alliansregeringen, gjorde det inte i första hand för att de skulle få ha det bekvämt, utan vi gjorde det för att få det korrumperade råttboet som sosseriet lämnade efter sig sanerat.


Nomenklaturans tillgångar hotades.

Alliansregeringen synes ha lärt sig en del av historien, dock inte tillräckligt mycket. Hur ska man annars förklara, att man först utformar en bankstödspolicy för att värna ”betalningssystemet”. För att värna bankernas stabilitet åtar sig staten att garantera spararnas pengar intill en halv miljon kronor. När sedan nomenklaturans tillgångar hotas i Carnegie, kan man plötsligt välla in som ett Spetsnazförband, på ett sätt som tyder på att landet är helt laglöst, och ta över banken, som närmast är betydelselös för betalningssystemet.


Tala klarspråk.

Du påstår att staten kommer att tjäna på bankgarantin. Swedbank å sin sida påstod igår att det börjat ljusna i Baltikum... Samtidigt synes alla andra vara av uppfattningen att krisen fördjupas i Baltikum.

I debatten hymlas om att vi kanske kan hamna i recession när verkligheten innebär att vi är i recession och att flera branscher, bland annat fastigheter och bilar, närmast är i deflation. Det är som det är med den saken. Det är inga goda nyheter, men det är verkligheten bakom Potemkinkulisserna och propagandan. Verkligheten förändras inte till det bättre av att man tiger om den, istället för att rapportera sakligt. Tvärtom torde det öka osäkerheten och ytterligare undergräva förtroendet för propagandaorganen.

Efter den utveckling som varit i vår omvärld, med Sovjetunionens sammanbrott och de Östeuropeiska socialdemokratiernas upplösning, känns det som om tiden med den här förljugna propagandan gott kunde börja vara slut även i Sverige.


Mutor ofta bakom sanslös utlåning.

För skräpbankerna, som Du menar att staten ska tjäna på, liksom försäkrings- och pensionsbolagen, är recession och deflation inga goda nyheter. De har ägnat sig åt en fullständigt sanslös utlåning till fastigheter. Utlåningen har sannolikt i hög grad drivits av mutor. Våra banker har en stor fastighetsbubbla i landet, såväl som utomlands, att sticka hål på. Detta problem åtgärdas inte av att man låtsas att bankernas situation är stabil och av att staten skyfflar in skattemedel, så att våra odugliga skräpbanker kan fortsätta förstöra spararnas/skattebetalarnas pengar.


Bankerna inte solventa.

Jag vill mena, att Du skönmålar när Du påstår att en bankkonkurs inte är ”för stunden föreliggande”. Det må vara att ingen av dem gått i konkurs än. Skulle man emellertid sätta sig och räkna deras tillgångar, så som de själva tycker om att utsätta sina låntagare för, när det är till gagn för banken, då är redan flera av våra stora banker i princip i konkurs. Deras egna kapital är förbrukat, i vissa fall troligen flera gånger om. Ska land med lag byggas ska väl lagen även tillämpas mot banker även om det är obekvämt?


Legaliserat tjuveri.

Vi har en hantering av rättsförhållandena mellan bankerna och deras kunder värdig 1700-talet. Den är som hämtad ur den franska filmatiseringen för TV, av Honoré de Balzacs roman Kurtisanernas liv, som de av oss som inte är helt nyfödda minns, bland annat för den svenska skådespelaren Holger Löwenadlers utmärkta rollprestation. Våra banker drar nytta av ett system, som innebär att om pantens värde förändras, bär låntagaren hela risken och banken säger omedelbart upp lånet. Metoden kan närmast karaktäriseras som legaliserat tjuveri. Varsågod skräpbankerna, tillämpa Era metoder nu och dilla inte om att inte fastighetsvärdena sjunkit och om att det ljusnar i Baltikum när sanningen är att det håller på att gå åt helvete i Baltikum.


Nyttig idiot.

Handelsbankens styrelse vill gärna jämföra sig med forna tiders ärofulla Handelsbanksstyrelser. Dessvärre har sentida styrelser mindre gemensamt med sina företrädare och liknar mer politbyråledamöter, av den tjuvaktigare sorten. För att fortsätta att bevaka sina positioner och välja om sig själva, lånade Handelsbanken, enligt e24.se och di.se, ut miljardbelopp till den högbelånade Maths O Sundqvist, för att han skulle förvärva aktier i företag inom Handelsbankssfären. En högbelånad bankberoende aktieägare kan styrelsen lita på att röstar som styrelsen vill. Särskilt bra för bankens, kundernas och aktieägarnas ekonomiska utveckling torde det dock inte vara. Sundqvist skulle bli en ”nyttig idiot” enligt ett uttryck som Lenin med rätt eller orätt brukar tillskrivas.

Så gör inte en kunnig, ansvarskännande och seriös bankstyrelse. Så gör samvetslösa gangsters som sjanghajat en bank i löntagarfondernas tidevarv.


Starka ägare i bankerna?

Påståendet att bankerna har starka aktieägare i ryggen håller knappast för en syn. Vad gäller Handelsbanken har den knappt några ägare. Den blev aktieägarna bestulna på av styrelsen redan under 1970-talet, med regeringens gillande. Sossarna tyckte att det var ett riktigt rättviseprojekt. Bankdrivna löntagarfonder trodde de i sin enfald. I Handelsbanken utser styrelsen sig själv, genom samverkan med en handfull bolag där styrelserna väljer sig själva såsom Volvo, Industrivärden, Skanska, SCA. De har alla det gemensamt, att de har Handelsbanken som husbank och de är alla, samtidigt, drabbade av recessionen. Somliga av dem är konkursmässiga nu. Volvo hade till exempel nästan lika höga skulder som omsättning redan under högkonjunkturen. Nu har Volvo skulderna kvar men nästan ingen omsättning. Deflation råder i det närmaste i personbils- och lastbilsbranschen. Det blir inte så starkt stöd för banken därifrån…


Desinformation.

Du verkar hyggligt påläst i övrigt men Din avsikt tycks vara att desinformera. Jag förstår att Du vill vara anonym. Den här bloggens uppgift är emellertid att föra en öppen, ocensurerad diskussion om inkompetens, maktmissbruk, rättsröta och andra missförhållanden i vårt samhälle. Bara om vi kan nämna saker och ting vid deras rätta namn kan vi göra något åt dem.

Mycket talar för att nomenklaturan har nyttjat staten till att göra ett rättsövergrepp mot Carnegie för att rädda sina egna pengar till 100%. Det kommer inte befolkningen i övrigt att förunnas om den här ekonomiska recessionen utvecklas på ett sådant sätt, som följer av förhållandena inom skräpbankerna och den pågående ekonomiska utvecklingen i vår omvärld.


Inga paralleller till Ekfors.

Tvärtemot vad Du påstår går det inte alls att dra några paralleller till Mikael Styrman och Ekfors. Snarare är vi motpoler till de bankfinansierade spekulationsdrivna korthusen. Ekfors är ett litet samhällsnyttigt företag. Våra banker kan numera knappast anklagas för att vara någotdera. Ekfors har monopol och sedan Handelsbanken på sosseriets uppdrag utan anledning sade upp bolagets lån i ett försök till konfiskation år 2002, har företaget nu drivits i snart sju år utan extern finansiering, trots att verksamheten innebär investeringar på 40-50 års sikt. Inte heller andra banker har stått i kö för att finansiera verksamheten, vilket sammanhänger med den budkavle som gick även till dessa, när Sven-Erich Bucht storstilat skulle fälla Ekfors-koncernen, stöttad av regeringskansliets juristämnen.

Efter 70 års absolut makt utmanar ingen svensk bank den nationalsozialdemokratiska rörelsen och det är inte så konstigt. Sedan början av 2000-talet har hundratals politruker, istället för att sköta sina statliga arbeten, förföljt Ekforsbolagen på ”rörelsens” uppdrag och försökt få dessa i konkurs. Det hade knappast varit möjligt att stå emot, om inte företaget hade varit sunt. Riskerna för en finansiär skulle vara mycket liten om företaget hade tillgång till normal finansiering.

Prova gärna metoden i stor skala. Säg upp alla lån så får vi se vilka företag och banker som överlever – med eller utan politrukernas förföljelse.

.