Verkligheten överträffar alltid dikten.

.

Så brukar vi säga. Alltid är väl mycket sagt men åtminstone överträffar verkligheten ofta dikten.

Sovjet bar sig hela tiden åt som en översittare. USA var från början mycket lyhört, med en närmast försiktig utrikespolitik. Så småningom började USA bete sig som ett Sovjetunionen i Syd- och Mellanamerika, senare även i Asien. Efter hand som USA tappat kontrollen över statens många verksamheter, framför allt hemliga sådana, har man kommit att allt mer likna Sovjetunionen.

Förr levde vi i terrorbalans. USA och Sovjet höll varandra i schack. Efter ett antal väpnade konflikter som utspelat sig efter andra världskriget – Vietnam, Afghanistan, Irak och Afghanistan igen – har världen förändrats.

Den vapentekniska utvecklingen har varit otrolig, framför allt i USA. Den amerikanska armén har numera videokameror, nattseende och värmeavkännande hjälpmedel, även sändande sådana, på de enskilda soldaternas hjälmar. De har drönare, som gör att man inte ens behöver befinna sig i ett land för att föra krig, eller bedriva terrorverksamhet. Detta bara för att ta ett par exempel. Det mesta är numera finansierat av japaner och kineser.

Men ändå finns det ingen terrorbalans längre. USA och Ryssland verkar närmast vara kompisar med gemensamma intressen. Båda de forna supermakterna lever nu i skräck för att bli anfallna av något av världens fattigaste och mest underutvecklade länder.
Ja, inte ens länder behövs för att få paniken att sprida sig. Snart räcker det med en Bridge- eller Rotaryklubb i vilket bergsområde som helst för att få USA att skärpa beredskapen, kränka de mänskliga rättigheterna och trakassera sin egen befolkning lika väl som besökande. Inget skäl är för litet för den amerikanska byråkratin att utnyttja för att bygga ut kontrollsamhället.

Övertorneå den 18 augusti 2010

Mikael Styrman

.