.
I skrivande stund är det inte klart hur den regering som kommer att låtsas styra det här landet de närmaste fyra åren kommer att se ut. Men, åtminstone för en vanlig dödlig ser det parlamentariska läget okomplicerat ut.
Ingen står i kö för att samarbeta med Sverige-Demokraterna (SD). Men alla kan tänkas sig att göra det om det blir nödvändigt.
Om inte etablerade partier gör något åt sitt fascistoida förhållningssätt gentemot (SD) och om inget intelligent görs åt den havererade integrationspolitiken under den förestående mandatperioden kommer, om inget oförutsett inträffar, väljarna att belöna (SD) och straffa övriga partier rejält om fyra år.
Socialdemokraterna och Kommunisterna kommer att tillbringa de närmaste fyra åren i opposition. Oklart är om endera Miljöpartiet (MP) eller (SD) eller båda dessa ska göra (S) och (V) sällskap i opposition.
(MP) har sin chans att nu göra avtryck i politiken. Allianspartierna är av olika skäl fastlåsta vid att för 27 miljarder låta utföra den tämligen meningslösa Krematorium Stockholm, eller Förbifart Stockholm som det heter på byråkratsvenska, med sina farliga tunnlar som också är dyra att driva.
Frågan har debatterats flitigt. Bland annat i TV i somras. Men utifrån helt felaktiga utgångspunkter. De rätta frågorna har aldrig ställts och därför har vi aldrig fått de rätta svaren.
Stockholmarna har hittills, i princip, tillfrågats om de vill ha den onyttiga Förbifart Stockholm eller inget alls eller i bästa fall flum som alternativ. Det är därför inte så konstigt att det väger över till Förbifart Stockholms fördel.
Om stockholmarna istället hade blivit ställda frågan om de hellre är solidariska med byggmaffian eller solidariska med sig själva skulle frågan säkert komma i ett annat läge.
Förbifart Stockholm, eller Krematorium Stockholm som jag är mer bekväm med att kalla det, gör inget åt problemen med tunnelbana, pendeltåg och övrig järnvägstrafik samt mycket lite åt biltrafiken. Av skäl som jag redovisat i bloggen ”Förbifart Stockholm eller Krematorium Stockholm?” i september 2009, när jag satt i politiskt fängelse på Kolmården, är projektet jämförbart med att slänga pengarna i sjön. I bästa fall gör det ingen skada men det gör ingen eller obetydlig nytta och det duger inte för ett 27 miljarders projekt.
Järnvägen använder sig av ungefär samma teknik idag som man använde för 100 år sedan.
Några skillnader finns dock. Förr fanns ett stort antal järnvägsanställda, en gles tidtabell samt diesel eller koldrift. Inget större problem att hålla igång trafiken då.
Idag är tågen eldrivna men man har först nyligt observerat att det ibland blåser och/eller snöar i landet. Tågen går tätt men personalen är gles. Växlar, stationer m.m. är utrustade som för hundra år sedan. Minsta vädernyck förlamar all spårbunden trafik.
Man kan åka bil i snart sagt vilket väder som helst och även flyga. Med tillämpning av modern teknik är det möjligt att även köra tåg.
Om man istället för att kasta bort pengarna – 27 miljarder – på det onyttiga Krematorium Stockholm använder pengarna på ett modernt, miljövänligt och intelligent sätt kan det bli så här:
Inbyggnad av och uppvärmning av järnvägsväxlar:
Ca 4.000 växlar x 1.000.000 kr = 4.000.000.000 kr = 4 miljarder.
Inom 30 km från Stockholms Stadshus finns ca 843.726 hushåll.
Om 100.000 hushåll erbjuds en skattereduktion uppgående till 200.000 kr mot att de antingen skaffar arbete i den del av staden med omnejd där de bor eller flyttar till den del av staden där de jobbar kostar det
100.000 hushåll x 200.000 kr = 20.000.000.000 kr = 20 miljarder.
Då minskar trafikproblemen så att inga nya vägar behövs.
Det här tricket kan upprepas senare om trafiksituation kräver det.
Det som är riktigt bra med detta alternativ är de miljömässiga- och nationalekonomiska fördelarna som följer av att alla onödiga transporter minskar framgent.
Den intelligente läsaren upptäcker att det blir 3 miljarder över i jämförelse med Krematorium Stockholm. Om man prompt vill göra av med dessa pengar kan man använda dem till något nyttigt istället. Exempelvis kan man göra några avisningsstationer för tågset på Stockholms Central och runt Stockholm med hetvattenteknik för avisning av tågens underrede. Alternativt kommer man en bra bit från Umeå mot Luleå med en kustjärnväg eller kan bygga en bit dubbelspårig järnväg eller så kan man byta ut tågen på Transsibiriska Järnvägen (mellan Stockholm och Luleå) till ca 70 år yngre tåg.
Väljarna blir glada. Grabbarna i byggmaffian blir inte lika glada och samma gäller för några mutade byråkrater och politiker.
Fast det förutsätter förstås att (MP) tycker att det är en bättre idé att de är med och påverkar landets politik än att (SD) gör det.
Övertorneå den 24 september 2010
Mikael Styrman
.
fredag 24 september 2010
Valfusk fortsättning
.
Ytterligare en variant av valfusk har efter valet beskrivits av Överkalix blivande kommunalråd, Birgitta Persson:
Resultatet blev en dramatisk ökning av S-röstande förstagångsväljare i Överkalix.
Persson och andra socialdemokrater kommer knappast att närmare redovisa vad som döljs bakom begreppet ”peppning”. Återstår att se om intresserade journalister tar tag i frågan. Någon svårighet att hitta ”peppade” Överkalixungdomar villiga att berätta borde det inte bli.
Metoden att med mutor, övertalning eller hot pressa demokratiskt omogna eller okunniga personer att rösta (S) är förstås moraliskt fullständigt förkastligt. Utnyttjande av unga, gamla eller andra resurssvaga grupper för egen vinning får inte förekomma i ett civiliserat samhälle. Det gäller för enskilda och i grupp. Det gäller även för politiska partier.
Två frågor bör besvaras:
Därför att de är lika rädda allihop för att sanningen ska komma fram.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
Ytterligare en variant av valfusk har efter valet beskrivits av Överkalix blivande kommunalråd, Birgitta Persson:
Vi ringde runt och försökte peppa de förstagångsväljare som ENLIGT RÖSTLÄNGDERNA inte hade röstat. Så det känns förstås jättekul (NSD 2010-09-21).
Resultatet blev en dramatisk ökning av S-röstande förstagångsväljare i Överkalix.
Persson och andra socialdemokrater kommer knappast att närmare redovisa vad som döljs bakom begreppet ”peppning”. Återstår att se om intresserade journalister tar tag i frågan. Någon svårighet att hitta ”peppade” Överkalixungdomar villiga att berätta borde det inte bli.
Metoden att med mutor, övertalning eller hot pressa demokratiskt omogna eller okunniga personer att rösta (S) är förstås moraliskt fullständigt förkastligt. Utnyttjande av unga, gamla eller andra resurssvaga grupper för egen vinning får inte förekomma i ett civiliserat samhälle. Det gäller för enskilda och i grupp. Det gäller även för politiska partier.
Två frågor bör besvaras:
- Varför rasar inte protester från andra politiska partier i Överkalix och övriga Norrbotten?
- Varför skryter Birgitta Persson fast hon borde sitta tyst och skämmas?
Därför att de är lika rädda allihop för att sanningen ska komma fram.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
Sven-Erich till riksdagen
.
Som de flesta andra har jag kunnat följa Sven-Erichs politiska karriär. Hur förenklade, mobbanpassade budskap – utan några underliggande analyser - presenteras. Missnöje med (S) styre och demokratiunderskottet i (S) har skickligt utnyttjats via förenklade lösningar. Till exempel OBS-platserna i Haparanda där Sven-Erich & Co inte presenterat någon analys av varför OBS-platserna dras in. Lösningen på hur OBS-platserna ska bevaras är att man ska kräva att de bevaras oavsett realismen i kraven och oavsett de bakomliggande orsakerna till deras indragning. Helt i enlighet med vad mobben fostrats till av decenniers socialdemokratiska regeringar.
Sven-Erichs strålande narcissistiska personlighet, med hans käcka framtoning och förenklade budskap, är vägbrytande och kontaktskapande. Jag har nog tänkt, att snart känner nästan alla norrbottningar honom. Men på den punkten fick jag fel. Enligt val.se är det 17.674 norrbottningar som ännu inte känner honom.
Ett lejon identifierar omedelbart en sårad antilop på savannen, ur en grupp antiloper. Sven-Erich identifierar och smickrar på motsvarande sätt omedelbart, i en grupp okända människor, en person som är känslig för uppmärksamhet för sin person. Lika snabbt vänder han personer ryggen när de inte längre är honom till nytta. Det är typiskt för hans personlighetsstörning.
När Adolf Hitler, en snarlik personlighet, kom till makten i Tyskland den 30 januari 1933 var det ännu många tyskar som inte kände honom. Den 7 maj 1945 kände ALLA tyskar honom. Men ingen hade någon anledning att känna någon glädje över det.
Nu bär det av till riksdagen. Tar Sven-Erich mobbfasonerna med sig? I så fall får eventuella meningsmotståndare förbereda sig på att de kan komma att mobbas ut, att flaskor kan komma inflygande genom fönstren i deras bostäder, att olika media och myndigheter – det som är politiskt styrt – vilket är det mesta i Sverige – kan komma att delta i drev och hetsjakter. Vilken blir nästa kreativa lösning? Brännbar vätska genom brevinkastet hos meningsmotståndare?
Historien är till för att vi ska lära oss av den. För att vi ska kunna lära oss av den måste vi ha kunskap om den. Den socialdemokratiska skolan har kommit långt i arbetet med att förvandla landet till ett Pucko-reservat. I Norrbotten förmodligen längre än på annat håll i landet. Vårt partivalssystem är orsaken till att kunniga och kloka människor inte nödvändigtvis hamnar i vår riksdag. Där hamnar i stället lojala partigängare med lång och trogen tjänst, för vilka kunskap och klokhet är av underordnat intresse eller rent av kan vara en belastning. Det är partivalssystemet som är att klandra för att Sven-Erich endast haft mediokra kandidater att utmana.
Det finns anledning att känna stark oro när en person med Sven-Erichs egenskaper, som helt saknar inbyggd etisk och moralisk kompass, blir invald i riksdagen. Det är uppenbart att det finns intressen, som varit beredda att låta olika myndigheter bryta mot lagar och bete sig omoraliskt, för att bana väg för Sven-Erich. Det är inte heller något nytt i ett land där rättsväsendet knappt fungerat i modern tid.
Att det skett för att Sven-Erich ska splittra (S) är uppenbart. Men det är en helt omotiverad risk att utsätta landet för. (S) faller samman av sig självt. Det behövs ingen hjälp. Viktigast är att hinna undan så att man inte får bitarna över sig.
(S) kommer att falla samman för att de som tagit sig till toppen kommer att fortsätta att genom bondeoffer hålla sig själva kvar vid makten. Ungefär som skedde efter förra valet. Då var allt Görans fel. Om man dumpade Göran kunde alla köra vidare som förut. Detta är en garanti för fortsatt sönderfall för (S). Så småningom kommer (S), om man inte vill utplånas helt, att måsta fråga sig vilken kategori svenskar man ska representera och vara lojal med.
Parallellen till historien är uppenbar. Den tyska Weimarrepublikens politiker trodde att man kunde hantera Adolf Hitler och hans nazister – senare. I efterhand vet alla hur det gick. Det är en farlig väg vi anträtt när vi låtit svenska myndigheter bryta mot lagar, etik och moral för att hjälpa en psykopat att skada ens fiende. Det är fara värt att man förlorar kontrollen över den pil som man på detta sätt skickat mot sin fiende. Har alliansregeringen, genom sina verk och myndigheter, öppnat Pandoras ask?
Övertorneå den 24 september 2010
Mikael Styrman
.
Som de flesta andra har jag kunnat följa Sven-Erichs politiska karriär. Hur förenklade, mobbanpassade budskap – utan några underliggande analyser - presenteras. Missnöje med (S) styre och demokratiunderskottet i (S) har skickligt utnyttjats via förenklade lösningar. Till exempel OBS-platserna i Haparanda där Sven-Erich & Co inte presenterat någon analys av varför OBS-platserna dras in. Lösningen på hur OBS-platserna ska bevaras är att man ska kräva att de bevaras oavsett realismen i kraven och oavsett de bakomliggande orsakerna till deras indragning. Helt i enlighet med vad mobben fostrats till av decenniers socialdemokratiska regeringar.
Sven-Erichs strålande narcissistiska personlighet, med hans käcka framtoning och förenklade budskap, är vägbrytande och kontaktskapande. Jag har nog tänkt, att snart känner nästan alla norrbottningar honom. Men på den punkten fick jag fel. Enligt val.se är det 17.674 norrbottningar som ännu inte känner honom.
Ett lejon identifierar omedelbart en sårad antilop på savannen, ur en grupp antiloper. Sven-Erich identifierar och smickrar på motsvarande sätt omedelbart, i en grupp okända människor, en person som är känslig för uppmärksamhet för sin person. Lika snabbt vänder han personer ryggen när de inte längre är honom till nytta. Det är typiskt för hans personlighetsstörning.
När Adolf Hitler, en snarlik personlighet, kom till makten i Tyskland den 30 januari 1933 var det ännu många tyskar som inte kände honom. Den 7 maj 1945 kände ALLA tyskar honom. Men ingen hade någon anledning att känna någon glädje över det.
Nu bär det av till riksdagen. Tar Sven-Erich mobbfasonerna med sig? I så fall får eventuella meningsmotståndare förbereda sig på att de kan komma att mobbas ut, att flaskor kan komma inflygande genom fönstren i deras bostäder, att olika media och myndigheter – det som är politiskt styrt – vilket är det mesta i Sverige – kan komma att delta i drev och hetsjakter. Vilken blir nästa kreativa lösning? Brännbar vätska genom brevinkastet hos meningsmotståndare?
Historien är till för att vi ska lära oss av den. För att vi ska kunna lära oss av den måste vi ha kunskap om den. Den socialdemokratiska skolan har kommit långt i arbetet med att förvandla landet till ett Pucko-reservat. I Norrbotten förmodligen längre än på annat håll i landet. Vårt partivalssystem är orsaken till att kunniga och kloka människor inte nödvändigtvis hamnar i vår riksdag. Där hamnar i stället lojala partigängare med lång och trogen tjänst, för vilka kunskap och klokhet är av underordnat intresse eller rent av kan vara en belastning. Det är partivalssystemet som är att klandra för att Sven-Erich endast haft mediokra kandidater att utmana.
Det finns anledning att känna stark oro när en person med Sven-Erichs egenskaper, som helt saknar inbyggd etisk och moralisk kompass, blir invald i riksdagen. Det är uppenbart att det finns intressen, som varit beredda att låta olika myndigheter bryta mot lagar och bete sig omoraliskt, för att bana väg för Sven-Erich. Det är inte heller något nytt i ett land där rättsväsendet knappt fungerat i modern tid.
Att det skett för att Sven-Erich ska splittra (S) är uppenbart. Men det är en helt omotiverad risk att utsätta landet för. (S) faller samman av sig självt. Det behövs ingen hjälp. Viktigast är att hinna undan så att man inte får bitarna över sig.
(S) kommer att falla samman för att de som tagit sig till toppen kommer att fortsätta att genom bondeoffer hålla sig själva kvar vid makten. Ungefär som skedde efter förra valet. Då var allt Görans fel. Om man dumpade Göran kunde alla köra vidare som förut. Detta är en garanti för fortsatt sönderfall för (S). Så småningom kommer (S), om man inte vill utplånas helt, att måsta fråga sig vilken kategori svenskar man ska representera och vara lojal med.
Parallellen till historien är uppenbar. Den tyska Weimarrepublikens politiker trodde att man kunde hantera Adolf Hitler och hans nazister – senare. I efterhand vet alla hur det gick. Det är en farlig väg vi anträtt när vi låtit svenska myndigheter bryta mot lagar, etik och moral för att hjälpa en psykopat att skada ens fiende. Det är fara värt att man förlorar kontrollen över den pil som man på detta sätt skickat mot sin fiende. Har alliansregeringen, genom sina verk och myndigheter, öppnat Pandoras ask?
Övertorneå den 24 september 2010
Mikael Styrman
.
torsdag 23 september 2010
Valfusk
.
Att Sverigedemokraternas valframgång delvis är resultatet av danska varningar om valfusk och krav på utländska valobservatörer är uppenbart. Den förvirrade och djupt odemokratiska diskussion som förs bland riksdagspartier och medier om hur SD nu bäst kan isoleras likaså. Alla trodde de alltför länge att opinionssiffrorna för SD före valet skulle trollas bort i valurnorna.
Sakine Madon beskrev innan valet i Expressen en av de metoder som används. Att med hjälp av inkastare och färdigkryssade valsedlar förmå invandrare med bristande kunskaper i svenska och demokratiska spelregler rösta (S).
Metoderna använda i Norrbotten för att låta Rädda Vårdens valresultat hamna strax under treprocentsgränsen är enligt våra källor flera.
En förutsättning för metodernas användning är mediernas sedan åratal utvecklade medverkan. Mest anmärkningsvärt var hur man mörkade egna opinionsundersökningar och konsekvent undvek en vårdpolitisk öppen diskussion om Rädda Vårdens program. Att Sjukvårdspartiet trots det, i stora annonser strax innan valdagen, lade sig kloss på Rädda Vårdens budskap säger åtskilligt om sprängkraften i programmet.
Socialdemokraterna, ledda av Kent Ögren, gick fram i landstingsvalet med budskapet om en väl fungerande sjukvård och en populär och omtyckt ledare.
Enklare än så kan knappast vårt påstående om valfusk bekräftas.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
Att Sverigedemokraternas valframgång delvis är resultatet av danska varningar om valfusk och krav på utländska valobservatörer är uppenbart. Den förvirrade och djupt odemokratiska diskussion som förs bland riksdagspartier och medier om hur SD nu bäst kan isoleras likaså. Alla trodde de alltför länge att opinionssiffrorna för SD före valet skulle trollas bort i valurnorna.
Sakine Madon beskrev innan valet i Expressen en av de metoder som används. Att med hjälp av inkastare och färdigkryssade valsedlar förmå invandrare med bristande kunskaper i svenska och demokratiska spelregler rösta (S).
Metoderna använda i Norrbotten för att låta Rädda Vårdens valresultat hamna strax under treprocentsgränsen är enligt våra källor flera.
- Den av Sakine Madon beskrivna men i Norrbotten främst riktad mot äldre med nedsatt motståndskraft mot manipulation och övertalning.
- Underkända valsedlar.
- Utbytta valsedlar i samband med rösträkning.
En förutsättning för metodernas användning är mediernas sedan åratal utvecklade medverkan. Mest anmärkningsvärt var hur man mörkade egna opinionsundersökningar och konsekvent undvek en vårdpolitisk öppen diskussion om Rädda Vårdens program. Att Sjukvårdspartiet trots det, i stora annonser strax innan valdagen, lade sig kloss på Rädda Vårdens budskap säger åtskilligt om sprängkraften i programmet.
Socialdemokraterna, ledda av Kent Ögren, gick fram i landstingsvalet med budskapet om en väl fungerande sjukvård och en populär och omtyckt ledare.
Enklare än så kan knappast vårt påstående om valfusk bekräftas.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
tisdag 21 september 2010
Kommentar ang Ekfors Mark- och Linjebyggnad och Rottneby Bruk
.
De båda rubricerade bolagen har enligt uppgifter i media försatts i konkurs utan att jag kallats till förhandlingen.
Att så sker är en naturlig konsekvens av den förföljelse av min familj och mina bolag som inleddes år 2000 och bland annat inneburit att Handelsbanken, på politiskt uppdrag, sade upp bolagets välskötta lån till omedelbar betalning våren 2002.
Klappjakten har även innefattat två tvångsförvaltningar, en tvångsinlösenprocess, ett grundlöst anhållande, åratal av konfiskerade tillgångar, ett otal exekutiva försäljningar, beslagtagna räkenskaper, avsiktligt felaktiga skattebeslut, ett otal konkursansökningar samt, hittills ett avtjänat politiskt fängelsestraff.
Sedan den nationalsocialdemokratiska regimen föll 2006 har statens aktiva krigföring, under alliansregeringen, gått över i sparläge. Den har inte upphört men tonats ned. Konsekvenserna av de skador bolagen ådrog sig före regeringsskiftet har hela tiden funnits kvar och ackumulerats till nya på grund av att företagen måste drivas underfinansierade.
Allt sedan år 2002 har bankerna inte velat medverka till företagens finansiering. Under senare år har vi inte ens fått öppna ett bankkonto för att förvara våra pengar eller ta emot betalningar på. Lagbrott av bankerna och naturligtvis helt groteskt. Ett i och för sig lönsamt företag med ett omvittnat välskött nät och skyddat av monopol har inte kunnat förses med rörelsekapital därför att intressen som önskar överta företaget tillåts använda detta vapen – undanhållande av finansiering. Ändå har staten satt alla sina, eller skattebetalarnas medel på spel för att rädda dessa banker som hade slarvat bort miljarder till ryska maffian.
Staten medverkar i konfiskationsprocessen bland annat genom att utmäta politiska fängelsestraff för att jag söker värna mina tillgångar från den organiserade brottslighetens angrepp.
De nu aktuella konkurserna är det senaste steget i en konfiskationsprocess som inleddes av Göran Persson-regimen och som således hittills varat i tio år. Man kan fråga sig hur länge mina företag, kunder, anställda, min familj och jag själv måste utsättas för detta innan regeringen tar sig i kragen och städar upp i denna omänskliga hantering. Regeringen säger sig vilja vara företagsvänlig och stimulera småföretagande – i vilket avseende?
Övertorneå den 21 september 2010
Mikael Styrman
.
De båda rubricerade bolagen har enligt uppgifter i media försatts i konkurs utan att jag kallats till förhandlingen.
Att så sker är en naturlig konsekvens av den förföljelse av min familj och mina bolag som inleddes år 2000 och bland annat inneburit att Handelsbanken, på politiskt uppdrag, sade upp bolagets välskötta lån till omedelbar betalning våren 2002.
Klappjakten har även innefattat två tvångsförvaltningar, en tvångsinlösenprocess, ett grundlöst anhållande, åratal av konfiskerade tillgångar, ett otal exekutiva försäljningar, beslagtagna räkenskaper, avsiktligt felaktiga skattebeslut, ett otal konkursansökningar samt, hittills ett avtjänat politiskt fängelsestraff.
Sedan den nationalsocialdemokratiska regimen föll 2006 har statens aktiva krigföring, under alliansregeringen, gått över i sparläge. Den har inte upphört men tonats ned. Konsekvenserna av de skador bolagen ådrog sig före regeringsskiftet har hela tiden funnits kvar och ackumulerats till nya på grund av att företagen måste drivas underfinansierade.
Allt sedan år 2002 har bankerna inte velat medverka till företagens finansiering. Under senare år har vi inte ens fått öppna ett bankkonto för att förvara våra pengar eller ta emot betalningar på. Lagbrott av bankerna och naturligtvis helt groteskt. Ett i och för sig lönsamt företag med ett omvittnat välskött nät och skyddat av monopol har inte kunnat förses med rörelsekapital därför att intressen som önskar överta företaget tillåts använda detta vapen – undanhållande av finansiering. Ändå har staten satt alla sina, eller skattebetalarnas medel på spel för att rädda dessa banker som hade slarvat bort miljarder till ryska maffian.
Staten medverkar i konfiskationsprocessen bland annat genom att utmäta politiska fängelsestraff för att jag söker värna mina tillgångar från den organiserade brottslighetens angrepp.
De nu aktuella konkurserna är det senaste steget i en konfiskationsprocess som inleddes av Göran Persson-regimen och som således hittills varat i tio år. Man kan fråga sig hur länge mina företag, kunder, anställda, min familj och jag själv måste utsättas för detta innan regeringen tar sig i kragen och städar upp i denna omänskliga hantering. Regeringen säger sig vilja vara företagsvänlig och stimulera småföretagande – i vilket avseende?
Övertorneå den 21 september 2010
Mikael Styrman
.
måndag 20 september 2010
Styrman har inte kunnat nås för en kommentar…
.
Idag kan vi läsa i Norrbottens-Kurirens webtidning om konkursansökningarna mot Ekfors Mark- och Linjebyggnad AB och Rottneby Bruk AB under rubriken ”Styrman dök inte upp”.
Efter ett kort referat avslutar Kuriren med ”Mikael Styrman har inte kunnat nås för en kommentar”.
Följande SMS-korrespondens utspelade sig mellan mig (MS) och Kurirens Göran Lahti (GL) någon timma innan publiceringen:
Kl 11.38, GL:
Du dök inte upp vid förhandlingarna i tinget idag. De körde ändå.
Tid för en kommentar?
Göran Lahti
Kl 12.55, MS:
Jaså – var det idag? Körde de?
Jag var i tron att det skulle ställas in mot bakgrund av den pågående tvångsförvaltningsprocessen.
Det var mest fråga om att störa Rädda Vårdens valrörelse, trodde och tror jag.
Av trovärdighetsskäl kanske man ville köra ändå?
Det är väl lite genant att allt för öppet visa att man använder skatteverket i valkampen?
Kl 14.25, GL:
Tänker du försöka rädda bolagen? Hur?
Kl 14.49, GL:
Jan Nyberg menar att era bolag använt skattekontot som checkkredit. Kommentar?
Kl 16.26, MS:
Vi jobbar med att komma till en normal finansieringssituation så att inte våra företag behöver bli återkommande rånade av Skatteverket.
GL:
Ok
MS:
Tyvärr har ju Skatteverket tvingats fungera som den social”demokratiska” rörelsens torped i detta mångåriga konfiskeringsärende.
Det kan inte vara roligt för skatteverket att vara konfiskeringstorped…
GL:
Är det inte samma regler för alla?
MS:
Nej det verkar som om vissa regler gäller för många andra,
och helt andra, hårdare och oförutsägbara, regler gäller för exempelvis mig.
GL:
Vore det inte bäst att göra som myndigheterna vill och njuta av livet istället?
Slippa all negativ energi.
MS:
Tror du att jag skulle hålla på så här om jag hade ett alternativ?
Vad tror du egentligen att min drivkraft är?
GL:
Inte verkar det vara ”peace, love and understanding” när man ser det utifrån.
Kl 16.48, MS:
Det är sju resor värre när man ser det inifrån.
Då lever man med det hela tiden.
GL:
Finns det verkligen ingen väg ut?
Livet är kort.
MS:
Hittills har det inte ordnat sig.
Vi ställer inga omöjliga krav.
Vi begär bara att en normalisering inte ska ske genom vår avrättning utan ska vara en win-win-lösning.
Vi hoppas att alliansregeringens budskap om företagsvänlighet ska innebära någonting konkret – inte bara tomma ord.
Kl 17.05, GL:
Det gäller att båda parter är inriktade på att nå en lösning.
Som när du o Linda kom överens om vägbelysningen.
Kl 17.18, MS:
Precis så.
Egentligen räcker det med att man häver den politiska fatwan som vilar över oss så att vår monopolskyddade och samhällsviktiga verksamhet kan finansieras.
KL 18.47:
Norrbottens-Kuriren publicerar ovan nämnda artikel med uppgiften ”Mikael Styrman har inte kunnat nås för en kommentar”.
.
Idag kan vi läsa i Norrbottens-Kurirens webtidning om konkursansökningarna mot Ekfors Mark- och Linjebyggnad AB och Rottneby Bruk AB under rubriken ”Styrman dök inte upp”.
Efter ett kort referat avslutar Kuriren med ”Mikael Styrman har inte kunnat nås för en kommentar”.
Följande SMS-korrespondens utspelade sig mellan mig (MS) och Kurirens Göran Lahti (GL) någon timma innan publiceringen:
Kl 11.38, GL:
Du dök inte upp vid förhandlingarna i tinget idag. De körde ändå.
Tid för en kommentar?
Göran Lahti
Kl 12.55, MS:
Jaså – var det idag? Körde de?
Jag var i tron att det skulle ställas in mot bakgrund av den pågående tvångsförvaltningsprocessen.
Det var mest fråga om att störa Rädda Vårdens valrörelse, trodde och tror jag.
Av trovärdighetsskäl kanske man ville köra ändå?
Det är väl lite genant att allt för öppet visa att man använder skatteverket i valkampen?
Kl 14.25, GL:
Tänker du försöka rädda bolagen? Hur?
Kl 14.49, GL:
Jan Nyberg menar att era bolag använt skattekontot som checkkredit. Kommentar?
Kl 16.26, MS:
Vi jobbar med att komma till en normal finansieringssituation så att inte våra företag behöver bli återkommande rånade av Skatteverket.
GL:
Ok
MS:
Tyvärr har ju Skatteverket tvingats fungera som den social”demokratiska” rörelsens torped i detta mångåriga konfiskeringsärende.
Det kan inte vara roligt för skatteverket att vara konfiskeringstorped…
GL:
Är det inte samma regler för alla?
MS:
Nej det verkar som om vissa regler gäller för många andra,
och helt andra, hårdare och oförutsägbara, regler gäller för exempelvis mig.
GL:
Vore det inte bäst att göra som myndigheterna vill och njuta av livet istället?
Slippa all negativ energi.
MS:
Tror du att jag skulle hålla på så här om jag hade ett alternativ?
Vad tror du egentligen att min drivkraft är?
GL:
Inte verkar det vara ”peace, love and understanding” när man ser det utifrån.
Kl 16.48, MS:
Det är sju resor värre när man ser det inifrån.
Då lever man med det hela tiden.
GL:
Finns det verkligen ingen väg ut?
Livet är kort.
MS:
Hittills har det inte ordnat sig.
Vi ställer inga omöjliga krav.
Vi begär bara att en normalisering inte ska ske genom vår avrättning utan ska vara en win-win-lösning.
Vi hoppas att alliansregeringens budskap om företagsvänlighet ska innebära någonting konkret – inte bara tomma ord.
Kl 17.05, GL:
Det gäller att båda parter är inriktade på att nå en lösning.
Som när du o Linda kom överens om vägbelysningen.
Kl 17.18, MS:
Precis så.
Egentligen räcker det med att man häver den politiska fatwan som vilar över oss så att vår monopolskyddade och samhällsviktiga verksamhet kan finansieras.
KL 18.47:
Norrbottens-Kuriren publicerar ovan nämnda artikel med uppgiften ”Mikael Styrman har inte kunnat nås för en kommentar”.
.
Rädda Vården gratulerar
.
Landstingsvalet i Norrbotten sammanfattas enklast med vårt konstaterande att norrbottningarnas förtroende för S, V och MP är obrutet. Till och med verkar det ha ökat.
För Rädda Vårdens del blev valresultatet det vi förväntade. Det beror inte, som Kenneth Backgård från sjukvårdspartiets förklaring lyder, på att Norrbottningarna tog samma valsedel i alla tre valen och att S därför halkade med i framgångarna i riksdags (?) och kommunalvalen.
Så enkelt är det förstås inte.
Att människor är missnöjda med tillgång och kvalitet på sjukvården i vårt län är väl känt.
Det är ännu värre än så. Många norrbottningar är rädda för att de själva, eller någon anhörig, ska komma i kläm i händelse av sjukdom.
Särskilt gäller det vid svår eller livshotande sjukdom därför att sjukvårdens funktion allt oftare passerat gränsen för acceptabel lägstanivå.
Rädda och hotade människor söker trygghet i det gamla invanda. På väg mot katastrof håller man helst en hand man känner igen.
Inget annat parti än Rädda Vården gjorde ens ett försök att visa vägen för en alternativ lösning för den i Norrbotten så ifrågasatta sjukvårdsutvecklingen.
Var då Rädda Vårdens – och likbilens – försök att skaka om sjukvårdpolitiken i landets nordligaste provins meningslös? Ökade den bara rädslan hos Norrbottningarna?
Leendena hos de flesta vi passerade i den svarta bilen får oss att svara nej.
Rädda Vården ökade inte rädslan, vi minskade den och visade samtidigt att det finns en väg för norrbottnisk sjukvård. Vi minskade - lite grand - glappet mellan människors tankar och verkligheten, efter åratal av hjärntvätt.
Tack norrbottningar för alla leenden!
Lycka till S, V och MP de närmaste fyra åren med arbetet att forma länets sjukvård.
Lycka till med närsjukvården.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
Landstingsvalet i Norrbotten sammanfattas enklast med vårt konstaterande att norrbottningarnas förtroende för S, V och MP är obrutet. Till och med verkar det ha ökat.
För Rädda Vårdens del blev valresultatet det vi förväntade. Det beror inte, som Kenneth Backgård från sjukvårdspartiets förklaring lyder, på att Norrbottningarna tog samma valsedel i alla tre valen och att S därför halkade med i framgångarna i riksdags (?) och kommunalvalen.
Så enkelt är det förstås inte.
Att människor är missnöjda med tillgång och kvalitet på sjukvården i vårt län är väl känt.
Det är ännu värre än så. Många norrbottningar är rädda för att de själva, eller någon anhörig, ska komma i kläm i händelse av sjukdom.
Särskilt gäller det vid svår eller livshotande sjukdom därför att sjukvårdens funktion allt oftare passerat gränsen för acceptabel lägstanivå.
Rädda och hotade människor söker trygghet i det gamla invanda. På väg mot katastrof håller man helst en hand man känner igen.
Inget annat parti än Rädda Vården gjorde ens ett försök att visa vägen för en alternativ lösning för den i Norrbotten så ifrågasatta sjukvårdsutvecklingen.
Var då Rädda Vårdens – och likbilens – försök att skaka om sjukvårdpolitiken i landets nordligaste provins meningslös? Ökade den bara rädslan hos Norrbottningarna?
Leendena hos de flesta vi passerade i den svarta bilen får oss att svara nej.
Rädda Vården ökade inte rädslan, vi minskade den och visade samtidigt att det finns en väg för norrbottnisk sjukvård. Vi minskade - lite grand - glappet mellan människors tankar och verkligheten, efter åratal av hjärntvätt.
Tack norrbottningar för alla leenden!
Lycka till S, V och MP de närmaste fyra åren med arbetet att forma länets sjukvård.
Lycka till med närsjukvården.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
söndag 19 september 2010
”Jag ärvde mina aktier...
.
...och de hade inget värde för mig. Jag deltog i inte i företaget på något sätt.” Ungefär så sa Sven-Erich Bucht till Nordnytt.
Hur var det egentligen?
Som Sven-Erichs kumpan, Peter Malmström sa i fredagens NSD, skulle de dra in 25-30 miljoner kronor på sina aktier - trodde de.
Ärvde Sven-Erich sina aktier?
Nej, det gjorde han inte. Han förvärvade dem av sin far Ragnar Bucht långt före dennes död.
De registrerades i Sven-Erichs namn den 21 januari 1983, ca 20 år före faderns död.
Sedan förvärvade han Kurt Kankanrantas (numera Hullkoff) teckningsrätter för en inte offentliggjord köpeskilling. Med hjälp av dessa tecknade han sig för 30 aktier ytterligare vid en nyemission 1997. Han tilldelades 25 aktier.
Deltog han inte i företaget på något sätt?
Till exempel under åren 2000-2002 deltog han i bolagsstämmor
30 dec 2000
16 feb 2001
7 juni 2001
4 juli 2001
19 dec 2001
11 sept 2002
9 okt 2002
Inte mindre än sju tillfällen bara under åren 2000-2002.
Var han aktiv på bolagsstämmorna?
Han framställde regelmässigt yrkanden, gav in skrivelser, begärde voteringar och reserverade sig mot beslut.
Till stämman den 30 dec 2000 hade han samlat ihop inte mindre än 16 fullmakter från andra aktieägare och begärde att särskild granskningsman skulle tillsättas.
På stämman den 7 juni 2001 uppträder han i lag med Birgit Niva (M). Han framställer ett stort antal yrkanden, begär votering sex gånger och reserverar sig fyra gånger.
Den 4 juli 2001 fem voteringar.
Den 19 december 2001 begärde votering tretton gånger och reserverade sig femton gånger.
Den 11 september 2002, begärde endast två voteringar men då begärde kumpanerna sex ytterligare.
Den 9 oktober 2002 en votering och två reservationer. Röstar mot ansvarsfrihet för styrelseledamot trots att särskild granskning genomförts utan att rekommendera sådan åtgärd eller annan anledning till kritik fanns.
Man kan ju förstå om votering begärs om det är oklart vilket utfallet blivit vid röstning men när alla röstningar utfaller likadant, som exempelvis med 4.138 mot 818 röster vid stämman den 7 juni 2001 - då är man ju bara på stämman för att bråka.
På en stämma hade Bucht med sig Örjan Pekka, Haparandabladet som ombud. Vilket säger en del om vilken roll Haparandabladet och presstödet spelat.
På en annan stämma har Bucht och Lamnerius med sig kopior av registerindexbladen till bolagets fordonspärmar
- inte utlämnade av bolaget. Hur har man kommit över dem?
Ett par timmar efter stämman den 30 december 2000 ringde han upp mig och förklarade att det inte behöver bli någon särskild granskning om jag köper deras aktier. Är inte det utpressning?
Men varför säger han att han inte har tagit aktiv del i företagets angelägenheter?
Varför ljuger han åt Nordnytt om sitt engagemang?
Om detta kan jag bara spekulera. Kanske beror det på, att han angett osjälviska motiv till de människor vars fullmakter han samlat in, medan den osminkade verkligheten inte var särskilt osjälvisk.
Det kan också ha att göra med att han inte vill visa att hela vägbelysningstvisten, med vägar och kommuninvånare i mörker, mellan Haparanda kommun och Ekfors, är en vendetta föranledd av hans misslyckade utpressningsförsök.
Senare kallas skatteverket in, genom partiet, och tar över bråkandet, med uppenbart politiskt uppdrag. Men det är en annan historia med bland annat politiska fängelsestraff som det finns anledning att återkomma till.
Finns det inte sossar som kan hålla sig till sanningen?
Stärkt av framgångarna med den i åratal mörklagda belysningen, på grund av en personlig vendetta, föranledd av en misslyckad företagsstöld, vill nu Sven-Erich Bucht bli inkryssad i riksdagen.
Finns det inga hederliga sossar som kan skickas till riksdagen?
Övertorneå den 19 september 2010
Mikael Styrman
.
...och de hade inget värde för mig. Jag deltog i inte i företaget på något sätt.” Ungefär så sa Sven-Erich Bucht till Nordnytt.
Hur var det egentligen?
Som Sven-Erichs kumpan, Peter Malmström sa i fredagens NSD, skulle de dra in 25-30 miljoner kronor på sina aktier - trodde de.
Ärvde Sven-Erich sina aktier?
Nej, det gjorde han inte. Han förvärvade dem av sin far Ragnar Bucht långt före dennes död.
De registrerades i Sven-Erichs namn den 21 januari 1983, ca 20 år före faderns död.
Sedan förvärvade han Kurt Kankanrantas (numera Hullkoff) teckningsrätter för en inte offentliggjord köpeskilling. Med hjälp av dessa tecknade han sig för 30 aktier ytterligare vid en nyemission 1997. Han tilldelades 25 aktier.
Deltog han inte i företaget på något sätt?
Till exempel under åren 2000-2002 deltog han i bolagsstämmor
30 dec 2000
16 feb 2001
7 juni 2001
4 juli 2001
19 dec 2001
11 sept 2002
9 okt 2002
Inte mindre än sju tillfällen bara under åren 2000-2002.
Var han aktiv på bolagsstämmorna?
Han framställde regelmässigt yrkanden, gav in skrivelser, begärde voteringar och reserverade sig mot beslut.
Till stämman den 30 dec 2000 hade han samlat ihop inte mindre än 16 fullmakter från andra aktieägare och begärde att särskild granskningsman skulle tillsättas.
På stämman den 7 juni 2001 uppträder han i lag med Birgit Niva (M). Han framställer ett stort antal yrkanden, begär votering sex gånger och reserverar sig fyra gånger.
Den 4 juli 2001 fem voteringar.
Den 19 december 2001 begärde votering tretton gånger och reserverade sig femton gånger.
Den 11 september 2002, begärde endast två voteringar men då begärde kumpanerna sex ytterligare.
Den 9 oktober 2002 en votering och två reservationer. Röstar mot ansvarsfrihet för styrelseledamot trots att särskild granskning genomförts utan att rekommendera sådan åtgärd eller annan anledning till kritik fanns.
Man kan ju förstå om votering begärs om det är oklart vilket utfallet blivit vid röstning men när alla röstningar utfaller likadant, som exempelvis med 4.138 mot 818 röster vid stämman den 7 juni 2001 - då är man ju bara på stämman för att bråka.
På en stämma hade Bucht med sig Örjan Pekka, Haparandabladet som ombud. Vilket säger en del om vilken roll Haparandabladet och presstödet spelat.
På en annan stämma har Bucht och Lamnerius med sig kopior av registerindexbladen till bolagets fordonspärmar
- inte utlämnade av bolaget. Hur har man kommit över dem?
Ett par timmar efter stämman den 30 december 2000 ringde han upp mig och förklarade att det inte behöver bli någon särskild granskning om jag köper deras aktier. Är inte det utpressning?
Men varför säger han att han inte har tagit aktiv del i företagets angelägenheter?
Varför ljuger han åt Nordnytt om sitt engagemang?
Om detta kan jag bara spekulera. Kanske beror det på, att han angett osjälviska motiv till de människor vars fullmakter han samlat in, medan den osminkade verkligheten inte var särskilt osjälvisk.
Det kan också ha att göra med att han inte vill visa att hela vägbelysningstvisten, med vägar och kommuninvånare i mörker, mellan Haparanda kommun och Ekfors, är en vendetta föranledd av hans misslyckade utpressningsförsök.
Senare kallas skatteverket in, genom partiet, och tar över bråkandet, med uppenbart politiskt uppdrag. Men det är en annan historia med bland annat politiska fängelsestraff som det finns anledning att återkomma till.
Finns det inte sossar som kan hålla sig till sanningen?
Stärkt av framgångarna med den i åratal mörklagda belysningen, på grund av en personlig vendetta, föranledd av en misslyckad företagsstöld, vill nu Sven-Erich Bucht bli inkryssad i riksdagen.
Finns det inga hederliga sossar som kan skickas till riksdagen?
Övertorneå den 19 september 2010
Mikael Styrman
.
lördag 18 september 2010
Rädda Vårdens valinfo
.
Rädda Vårdens valinfo har delats ut till alla hushåll i länet.
Om Du inte fått något eget ex kan Du ta del av det genom att klicka på den här länken
.
Rädda Vårdens valinfo har delats ut till alla hushåll i länet.
Om Du inte fått något eget ex kan Du ta del av det genom att klicka på den här länken
.
Bucht, Malmström och Ekfors
.
Berättelsen om Sven-Erich Buchts, ännu pågående, försök att stjäla Ekfors är ett stycke bygdehistoria. Någon gång bör denna historia berättas i sin helhet. Av tidsskäl måste jag nu begränsa mig till vissa utdrag ur den. Här är första delberättelsen. Den handlar till stor del om Peter Malmström som gjorde vissa osanna uttalanden i NSD medan Sven-Erich gick och gömde sig.
Peter Malmström kontaktade mig i början av 2000-talet och ville sälja sina aktier till mig. Vi träffades på Sky-City, Arlanda, i samband med att jag bytte flyg på Arlanda. Tillsammans med Sven-Erich Bucht och Lars Lamnerius hade Peter kommit fram till att hans Ekforsaktier var värda 10.000 kronor per styck. Till det priset ville han sälja dem till mig.
Jag förklarade, mycket vänligt och våra samtal fördes i god atmosfär, att de värden han tyckte sig se var en chimär. Det hade ansamlats pengar i kassan därför att min far, Gösta, under slutet av sin levnad led av hjärtsvikt och därför inte orkade driva företaget aktivt. Den löpande förnyelsen av anläggningarna hade därför legat nere en tid. Företaget stod emellertid inför stora investeringar i förnyelse av elnäten varför de pengarna inte var tillgängliga för utdelning till aktieägarna utan behövdes till företagets drift och anläggningarnas förnyelse.
För att få honom att förstå bolagets situation berättade jag historien om mannen som hade en häst och ville lära den att klara sig utan mat. Precis när han höll på att lyckas dog hästen. Så skulle det gå med Ekforsbolaget om man delade ut pengarna. Men jag nådde inte fram. Precis som då var fallet med Sven-Erich och de övriga, var blicken tom sånär som på två dollartecken. Guldsot har jag lärt mig att det heter på nysvenska.
Jag förklarade att man inte kunde betala mer för aktier än vad som blir kvar efter skatt på den betydligt mindre utdelning som man skulle kunna göra utan att äventyra företagets fortbestånd. Om han kunde hitta en annan köpare hade jag inget att invända mot att han sålde sina aktier till denne.
Peter M uttalar sig nu i artikeln ”Mikael Styrman skulle störtas” i NSD fredagen den 17 september. I vad som får förmodas vara ett försök att inför allmänheten, och kanske sig själv, rättfärdiga sitt deltagande i Sven-Erich Buchts försök att stjäla Ekfors är han vårdslös med sanningen.
Peter gör gällande att minoritetsrevisorn ”såg att 60 militära lastbilar, som Mikael Styrman köpt för en spotstyver, hade sålts till Ekfors Kraft för 600.000 kr”.
Rätt uppgift är att det var den särskilde granskningsmannen som i sin rapport nämnde – utan att kritisera - att Ekfors Kraft hade köpt militära lastbilar. Men det var inte av Mikael Styrman utan av försvaret. Det var således Ekfors Kraft som hade köpt bilarna och det var för en spotstyver.
Den rotpost som Peter Malmström nämner var det inte avverkningsförbud på. Men det blev senare avverkningsförbud på den. Det berodde på att de Haparanda-politiker (Bucht själv, Lars Spolander (M), Birgit Niva (M), Svante Spolander (C), Per-Arne Kerttu (C)) som deltog i Buchts maktkupp gick den politiska vägen och på det sättet fick de till stånd en ännu oersatt eller annullerad konfiskation av skogen i Falun. Av naturliga skäl är det inte lätt att veta vem som gjort vad eftersom allt skett ”mellan skål och vägg”.
Men de visste inte att bolaget ägde rotposten och att det även skulle komma att drabba dem själva i viss mån. De trodde att jag var ägare till rotposten och syftet var naturligtvis att skada mig.
Peter uppger vidare att deras aktier var värda 25-30 miljoner kronor och att jag bestal dem på det. Rätta förhållanden är att deras aktier inte alls var värda 25-30 miljoner kronor – de bara trodde det, som jag ska förklara nedan.
Om deras aktier var värda 25-30 miljoner kronor, då borde de ha sålt dem. Den som uteslutande är intresserad av aktier för att tjäna pengar på dem har nämligen bara två skyldigheter: att köpa vid rätt tid, till rätt pris och att sälja vid rätt tid, till rätt pris. I själva verket fanns det ingen köpare som var beredd att betala sådana pengar och då var inte heller aktierna värda sådana pengar.
Däremot stämmer det att vi gjorde nyemissioner och på så sätt minskade minoritetens inflytande. Det var ingenting som jag önskade. Vi har alltid värdesatt ett brett lokalt ägande i Ekfors som är ett lokalt arbetande bolag, startat och verksamt för bygdens bästa.
Tyvärr hade Sven-Erich Bucht och hans vapendragare Lars Lamnerius, Peter Malmström, Janne Rova samt bland annat Erling, Karl-Gustaf och Mattias Styrman arbetsmetoder som skadade bolaget. Mattias hade varit i Baltikum och jobbat på bank. Det är det område i Europa där våra banker svamlar bort pengarna till den ryska maffian. De pengar som man efter politiska påtryckningar inte lånar till svenska samhällsnyttiga företag trots att de är skyddade av monopol. Där hade Mattias lärt sig att göra affärer på ryskt vis. Något som han generöst delade med sig kunskap om till Sven-Erich Bucht och övriga vapendragare.
Följaktligen betedde aktieägarna sig indiskret. På olika sätt skaffade de sig fragmentarisk kunskap – genom två illojala medarbetare vid Ekfors Kraft – vilken kunskap de dels inte förstod och dels på olika sätt offentliggjorde eller använde sig av för ryktesspridning, till skada för bolaget och dess ägare.
Ibland kände de inte igen rykten som de själva startat när de så småningom i något förändrad form studsade tillbaka till dem. De tolkades istället som bekräftelser på att de var ”rätt” ute. Bolagets personal, revisor med flera, utsattes för intensiv uppvaktning för att få dem att läcka insideinformation. Bland annat letade man reda på gemensamma bekanta som fick uppvakta bolagets revisor för att försöka förmå honom att olagligt lämna ut information som inte lagligen tillkom dem.
All affärsverksamhet är beroende av ett betydande mått av diskretion. Jag tror att alla förstår att bolaget inte kunde ägna sig åt några affärer med ett koppel stollar härjande och indiskret spridande helt eller delvis felaktiga uppgifter kring företaget och dess samarbetspartners. Det blev helt enkelt nödvändigt att genom ett antal emissioner avväpna den militanta oppositionen som genom sitt agerande skadade såväl bolagets huvudägare som övriga aktieägare.
Du bör betänka Peter Malmström, att anledningen till att du äger Ekfors-aktier och en skogsfastighet till stor del är att din far Vilhelm, Ville till vardags, var min farfar Viktors vapendragare och allierade. Hade Ville vetat vad du skulle ställa till med beträffande det som han hade varit med och byggt upp skulle du nog varken fått skogen eller aktierna. Du har vanhedrat dina föräldrar och det får du leva med.
Jag återkommer inom kort angående Sven-Erich Buchts roll.
Övertorneå den 18 september 2010
Mikael Styrman
.
Berättelsen om Sven-Erich Buchts, ännu pågående, försök att stjäla Ekfors är ett stycke bygdehistoria. Någon gång bör denna historia berättas i sin helhet. Av tidsskäl måste jag nu begränsa mig till vissa utdrag ur den. Här är första delberättelsen. Den handlar till stor del om Peter Malmström som gjorde vissa osanna uttalanden i NSD medan Sven-Erich gick och gömde sig.
Peter Malmström kontaktade mig i början av 2000-talet och ville sälja sina aktier till mig. Vi träffades på Sky-City, Arlanda, i samband med att jag bytte flyg på Arlanda. Tillsammans med Sven-Erich Bucht och Lars Lamnerius hade Peter kommit fram till att hans Ekforsaktier var värda 10.000 kronor per styck. Till det priset ville han sälja dem till mig.
Jag förklarade, mycket vänligt och våra samtal fördes i god atmosfär, att de värden han tyckte sig se var en chimär. Det hade ansamlats pengar i kassan därför att min far, Gösta, under slutet av sin levnad led av hjärtsvikt och därför inte orkade driva företaget aktivt. Den löpande förnyelsen av anläggningarna hade därför legat nere en tid. Företaget stod emellertid inför stora investeringar i förnyelse av elnäten varför de pengarna inte var tillgängliga för utdelning till aktieägarna utan behövdes till företagets drift och anläggningarnas förnyelse.
För att få honom att förstå bolagets situation berättade jag historien om mannen som hade en häst och ville lära den att klara sig utan mat. Precis när han höll på att lyckas dog hästen. Så skulle det gå med Ekforsbolaget om man delade ut pengarna. Men jag nådde inte fram. Precis som då var fallet med Sven-Erich och de övriga, var blicken tom sånär som på två dollartecken. Guldsot har jag lärt mig att det heter på nysvenska.
Jag förklarade att man inte kunde betala mer för aktier än vad som blir kvar efter skatt på den betydligt mindre utdelning som man skulle kunna göra utan att äventyra företagets fortbestånd. Om han kunde hitta en annan köpare hade jag inget att invända mot att han sålde sina aktier till denne.
Peter M uttalar sig nu i artikeln ”Mikael Styrman skulle störtas” i NSD fredagen den 17 september. I vad som får förmodas vara ett försök att inför allmänheten, och kanske sig själv, rättfärdiga sitt deltagande i Sven-Erich Buchts försök att stjäla Ekfors är han vårdslös med sanningen.
Peter gör gällande att minoritetsrevisorn ”såg att 60 militära lastbilar, som Mikael Styrman köpt för en spotstyver, hade sålts till Ekfors Kraft för 600.000 kr”.
Rätt uppgift är att det var den särskilde granskningsmannen som i sin rapport nämnde – utan att kritisera - att Ekfors Kraft hade köpt militära lastbilar. Men det var inte av Mikael Styrman utan av försvaret. Det var således Ekfors Kraft som hade köpt bilarna och det var för en spotstyver.
Den rotpost som Peter Malmström nämner var det inte avverkningsförbud på. Men det blev senare avverkningsförbud på den. Det berodde på att de Haparanda-politiker (Bucht själv, Lars Spolander (M), Birgit Niva (M), Svante Spolander (C), Per-Arne Kerttu (C)) som deltog i Buchts maktkupp gick den politiska vägen och på det sättet fick de till stånd en ännu oersatt eller annullerad konfiskation av skogen i Falun. Av naturliga skäl är det inte lätt att veta vem som gjort vad eftersom allt skett ”mellan skål och vägg”.
Men de visste inte att bolaget ägde rotposten och att det även skulle komma att drabba dem själva i viss mån. De trodde att jag var ägare till rotposten och syftet var naturligtvis att skada mig.
Peter uppger vidare att deras aktier var värda 25-30 miljoner kronor och att jag bestal dem på det. Rätta förhållanden är att deras aktier inte alls var värda 25-30 miljoner kronor – de bara trodde det, som jag ska förklara nedan.
Om deras aktier var värda 25-30 miljoner kronor, då borde de ha sålt dem. Den som uteslutande är intresserad av aktier för att tjäna pengar på dem har nämligen bara två skyldigheter: att köpa vid rätt tid, till rätt pris och att sälja vid rätt tid, till rätt pris. I själva verket fanns det ingen köpare som var beredd att betala sådana pengar och då var inte heller aktierna värda sådana pengar.
Däremot stämmer det att vi gjorde nyemissioner och på så sätt minskade minoritetens inflytande. Det var ingenting som jag önskade. Vi har alltid värdesatt ett brett lokalt ägande i Ekfors som är ett lokalt arbetande bolag, startat och verksamt för bygdens bästa.
Tyvärr hade Sven-Erich Bucht och hans vapendragare Lars Lamnerius, Peter Malmström, Janne Rova samt bland annat Erling, Karl-Gustaf och Mattias Styrman arbetsmetoder som skadade bolaget. Mattias hade varit i Baltikum och jobbat på bank. Det är det område i Europa där våra banker svamlar bort pengarna till den ryska maffian. De pengar som man efter politiska påtryckningar inte lånar till svenska samhällsnyttiga företag trots att de är skyddade av monopol. Där hade Mattias lärt sig att göra affärer på ryskt vis. Något som han generöst delade med sig kunskap om till Sven-Erich Bucht och övriga vapendragare.
Följaktligen betedde aktieägarna sig indiskret. På olika sätt skaffade de sig fragmentarisk kunskap – genom två illojala medarbetare vid Ekfors Kraft – vilken kunskap de dels inte förstod och dels på olika sätt offentliggjorde eller använde sig av för ryktesspridning, till skada för bolaget och dess ägare.
Ibland kände de inte igen rykten som de själva startat när de så småningom i något förändrad form studsade tillbaka till dem. De tolkades istället som bekräftelser på att de var ”rätt” ute. Bolagets personal, revisor med flera, utsattes för intensiv uppvaktning för att få dem att läcka insideinformation. Bland annat letade man reda på gemensamma bekanta som fick uppvakta bolagets revisor för att försöka förmå honom att olagligt lämna ut information som inte lagligen tillkom dem.
All affärsverksamhet är beroende av ett betydande mått av diskretion. Jag tror att alla förstår att bolaget inte kunde ägna sig åt några affärer med ett koppel stollar härjande och indiskret spridande helt eller delvis felaktiga uppgifter kring företaget och dess samarbetspartners. Det blev helt enkelt nödvändigt att genom ett antal emissioner avväpna den militanta oppositionen som genom sitt agerande skadade såväl bolagets huvudägare som övriga aktieägare.
Du bör betänka Peter Malmström, att anledningen till att du äger Ekfors-aktier och en skogsfastighet till stor del är att din far Vilhelm, Ville till vardags, var min farfar Viktors vapendragare och allierade. Hade Ville vetat vad du skulle ställa till med beträffande det som han hade varit med och byggt upp skulle du nog varken fått skogen eller aktierna. Du har vanhedrat dina föräldrar och det får du leva med.
Jag återkommer inom kort angående Sven-Erich Buchts roll.
Övertorneå den 18 september 2010
Mikael Styrman
.
Elsäkerhetsverkets utredning av vägbelysningen
.
Hur har Elsäkerhetsverket utrett Haparanda kommuns vägbelysning?
Vilken metod har använts?
Vem har utrett?
Läs mer imorgon!
.
Hur har Elsäkerhetsverket utrett Haparanda kommuns vägbelysning?
Vilken metod har använts?
Vem har utrett?
Läs mer imorgon!
.
Sven-Erich Buchts agerande i Ekfors-bolaget
.
Sven-Erich har i media uppgett och att han ärvt sina aktier och att han inte deltagit aktivt i Ekforsbolaget.
Hur är det med den saken?
Hur kom Sven-Erich över sina Ekfors-aktier?
Hur aktiv har han varit?
Vad gjorde han i Ekforsbolaget?
Läs mer ikväll!
.
Sven-Erich har i media uppgett och att han ärvt sina aktier och att han inte deltagit aktivt i Ekforsbolaget.
Hur är det med den saken?
Hur kom Sven-Erich över sina Ekfors-aktier?
Hur aktiv har han varit?
Vad gjorde han i Ekforsbolaget?
Läs mer ikväll!
.
fredag 17 september 2010
Företagsstöld med maktapparatens hjälp
.
Dagens NSD har idag tagit upp Sven-Erich Bucht och hans kumpaners försök att ta över Ekfors-bolagen. Ett försök som övergått i det numera riksbekanta vägbelysningsbråket. Artikeln har av naturliga skäl vissa luckor som jag kan fylla igen. Det ska jag göra på bloggen imorgon.
Övertorneå den 17 september 2010
Mikael Styrman
.
Dagens NSD har idag tagit upp Sven-Erich Bucht och hans kumpaners försök att ta över Ekfors-bolagen. Ett försök som övergått i det numera riksbekanta vägbelysningsbråket. Artikeln har av naturliga skäl vissa luckor som jag kan fylla igen. Det ska jag göra på bloggen imorgon.
Övertorneå den 17 september 2010
Mikael Styrman
.
Rädda Vården kräver – pressmeddelande
.
Medier berättar om oroligheter i vallokalerna i Gällivare redan dagarna före valet med försök från enskilda att styra väljare med hjälp av röstsedelmanipulation och påtryckningar i strid mot vallagen och grundläggande demokratiska principer.
Vi ser en landsända som anträtt vägen mot totalt demokratiskt sönderfall.
Det är resultatet av ett politiskt styre som för länge sedan tappat sin kompass och nu förtvivlat letar sätt att rädda ett mer än sekellångt maktinnehav på väg att glida dem ur händerna.
Därför (NSD 2010-09-16) använder landstingsrådet Kent Ögren också metoden att med sexuell anspelning påstå att det ledande oppositionspartiet – Norrbottens Sjukvårdsparti – planerar samarbete med hans eget (S) omedelbart efter valet:
- NS försöker spela under täcket med alla.
En politisk kultur utan moral och utan respekt för gällande regler lockas också lätt att manipulera valresultatet den 19:e september. Det gäller för unga och omogna demokratier och gamla men sönderfallande.
Rädda Vården kräver därför att i rimlig tid efter valet ges möjlighet att granska alla landstingsvalsedlar inlämnade i Norrbotten. Granskningen bör ske i närvaro av ett lämpligt urval av journalister från länets medieredaktioner.
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
Medier berättar om oroligheter i vallokalerna i Gällivare redan dagarna före valet med försök från enskilda att styra väljare med hjälp av röstsedelmanipulation och påtryckningar i strid mot vallagen och grundläggande demokratiska principer.
Vi ser en landsända som anträtt vägen mot totalt demokratiskt sönderfall.
Det är resultatet av ett politiskt styre som för länge sedan tappat sin kompass och nu förtvivlat letar sätt att rädda ett mer än sekellångt maktinnehav på väg att glida dem ur händerna.
Därför (NSD 2010-09-16) använder landstingsrådet Kent Ögren också metoden att med sexuell anspelning påstå att det ledande oppositionspartiet – Norrbottens Sjukvårdsparti – planerar samarbete med hans eget (S) omedelbart efter valet:
- NS försöker spela under täcket med alla.
En politisk kultur utan moral och utan respekt för gällande regler lockas också lätt att manipulera valresultatet den 19:e september. Det gäller för unga och omogna demokratier och gamla men sönderfallande.
Rädda Vården kräver därför att i rimlig tid efter valet ges möjlighet att granska alla landstingsvalsedlar inlämnade i Norrbotten. Granskningen bör ske i närvaro av ett lämpligt urval av journalister från länets medieredaktioner.
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
torsdag 16 september 2010
Kapten Bucht anropar jorden
.
Människor kan möjligen vara oförstående inför betydelsen av det regelverk som råder inom kraftindustrin och med vars hjälp vi kan hålla elförsörjningen fungerande. För att göra Sven-Erich Buchts agerande i vägbelysningsfrågan begriplig för var och en valde jag därför, när vi i förra veckan besökte Haparanda, att göra en liknelse med ett flygbolag.
Att jag valde just ett flygbolag ökar säkert även Buchts förmåga att ta till sig informationen. Visserligen blev det ingen direkt flyglinje mellan Kemi och Stockholm som Sven-Erich ville när storhetsvansinnet var som värst, men mycket skattepengar sprutade iväg i alla fall. Pengar som kommunen istället kunde ha använt till att betala sina räkningar.
Enligt Bucht fick kommunen koppla in sina anläggningar utan att inhämta kraftleverantörens godkännande. Så här skulle det ha blivit om det istället hade handlat om ett flygbolag:
Av regeringen erhåller Bucht en Voucher/presentkort, för en resa till ett av den offentliga sektorns många kattdop, någonstans i landet. På vouchern står det: Gäller ej som biljett. Bytes mot giltigt färdbevis enligt flygbolagets gällande regler vid kontakt med flygbolaget.
Utan att kontakta flygbolaget, utan att boka plats på planet och utan att byta vouchern mot en biljett, forcerar sedan Bucht säkerhetskontrollen och tar sig in på ett flygplan. Han kräver att få åka med hänvisning till att han har tillstånd från regeringen.
Men han nöjer sig inte heller med att sätta sig i kabinen utan han tar sig in i cockpit och sätter sig på pilotens plats varifrån han meddelar att det är han som ska köra flygplanet. När flygbolagets personal försöker tala honom till rätta hänvisar han till att han har ett regeringsbeslut och att det ger honom rätt att göra så.
När flygbolagets personal, helt i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter, kastar honom av planet vägrar han även övriga kommuninvånare från Haparanda att resa. Han beordrar dem av planet (människorna som drabbas av tillfälliga störningar i vattenförsörjningen, gråtande skolbarn i mörker osv).
Sedan fortsätter han att hävda att han ska köra planet, trycker ut bilderna över landet på ledsna barn som inte får åka med och kräver att regeringen ska ta död på flygbolaget som inte rättar sig efter regeringsbeslutet:
- Fortsätt att neka dem finansiering till sin långsiktiga, monopolskyddade och samhällsviktiga verksamhet! Anklaga dem för att vara skattebrottslingar! Lås in dem i politiskt fängelse!
Tryck de otrogna i konkurs!
Övertorneå den 16 september 2010
Mikael Styrman
.
Människor kan möjligen vara oförstående inför betydelsen av det regelverk som råder inom kraftindustrin och med vars hjälp vi kan hålla elförsörjningen fungerande. För att göra Sven-Erich Buchts agerande i vägbelysningsfrågan begriplig för var och en valde jag därför, när vi i förra veckan besökte Haparanda, att göra en liknelse med ett flygbolag.
Att jag valde just ett flygbolag ökar säkert även Buchts förmåga att ta till sig informationen. Visserligen blev det ingen direkt flyglinje mellan Kemi och Stockholm som Sven-Erich ville när storhetsvansinnet var som värst, men mycket skattepengar sprutade iväg i alla fall. Pengar som kommunen istället kunde ha använt till att betala sina räkningar.
Enligt Bucht fick kommunen koppla in sina anläggningar utan att inhämta kraftleverantörens godkännande. Så här skulle det ha blivit om det istället hade handlat om ett flygbolag:
Av regeringen erhåller Bucht en Voucher/presentkort, för en resa till ett av den offentliga sektorns många kattdop, någonstans i landet. På vouchern står det: Gäller ej som biljett. Bytes mot giltigt färdbevis enligt flygbolagets gällande regler vid kontakt med flygbolaget.
Utan att kontakta flygbolaget, utan att boka plats på planet och utan att byta vouchern mot en biljett, forcerar sedan Bucht säkerhetskontrollen och tar sig in på ett flygplan. Han kräver att få åka med hänvisning till att han har tillstånd från regeringen.
Men han nöjer sig inte heller med att sätta sig i kabinen utan han tar sig in i cockpit och sätter sig på pilotens plats varifrån han meddelar att det är han som ska köra flygplanet. När flygbolagets personal försöker tala honom till rätta hänvisar han till att han har ett regeringsbeslut och att det ger honom rätt att göra så.
När flygbolagets personal, helt i enlighet med gällande säkerhetsföreskrifter, kastar honom av planet vägrar han även övriga kommuninvånare från Haparanda att resa. Han beordrar dem av planet (människorna som drabbas av tillfälliga störningar i vattenförsörjningen, gråtande skolbarn i mörker osv).
Sedan fortsätter han att hävda att han ska köra planet, trycker ut bilderna över landet på ledsna barn som inte får åka med och kräver att regeringen ska ta död på flygbolaget som inte rättar sig efter regeringsbeslutet:
- Fortsätt att neka dem finansiering till sin långsiktiga, monopolskyddade och samhällsviktiga verksamhet! Anklaga dem för att vara skattebrottslingar! Lås in dem i politiskt fängelse!
Tryck de otrogna i konkurs!
Övertorneå den 16 september 2010
Mikael Styrman
.
Ekfors måste vara lojalt
.
...men med vem?
En maktberusad klick pampar i Haparanda drar sig inte för att gå den politiska vägen för att uppnå sina syften. Det senaste inslaget är att man lyckats få regeringen att utforma specialregler för att man ska få koppla in sin undermåliga vägbelysning hur som helst.
Vi är verksamma inom två kommuner, Övertorneå och Haparanda. Övertorneå kommun betalar sina räkningar. Även i övrigt fungerar samarbetet med Övertorneå utmärkt, till ömsesidig nytta och till skattebetalarnas fromma. I Övertorneå fungerar också vägbelysningen till kommuninvånarnas glädje.
I Haparanda betalar inte politikerna kommunens räkningar, oaktat konsekvenserna. Meddelade prishöjningar bestrids inte, tjänsterna tillgodogör man sig men räkningarna betalar man inte. Företag utifrån, företrädesvis butikskedjor, välkomnas med öppna armar. Lokala företag slås ut och kommunen dräneras på investeringsvilligt kapital och lokalt självbestämmande. Ideligen driver kommunpolitikerna den ena efter den andra processen mot lokala företag, inte minst Ekfors. De mest fantastiska påhitt kan se dagens ljus och sysselsätta landets rättsväsende och myndigheter. Till exempel om det är otillåten konkurrensbegränsning att en kommun som inte betalar sina räkningar inte får fortsatta leveranser.
Rättsväsendet har blivit brottsliga politikers hantlangare i deras fiffel med skattemedel och i plundrandet av medborgarna - de otrogna - de som saknar partibok. Ett sådant samhälle är på väg mot sin undergång.
Kommunpolitiker som har valt att inte betala kommunens räkningar, att inte betala vägbelysningen, att hålla kommuninvånarna/skattebetalarna i mörker år efter år m.m. har vänt sig till regeringen för att få regeringens lojalitet och har fått den.
Men Ekfors, som är ett lokalt startat, drivet och ägt företag, med samhällsnyttig verksamhet, måste också vara lojalt. Men inte med försigkomna och hänsynslösa kommunpolitiska brottslingar som driver företag med årliga mångmiljonbidrag och som skamlöst roffar åt sig kommunala tillgångar och delar på dem.
Ekfors måste istället vara lojalt med de många människor som bär upp det här samhället. Människor som trots små inkomster och höga skatter ändå betalar sina räkningar för att eldistributionen ska kunna fungera och alla ska kunna få el.
Vad har någon kommun, företag eller någon människa över huvud taget för anledning att betala sina räkningar om regeringen är solidarisk med brottslingar inom partiapparaterna istället för med hederliga människor?
Har regeringen hoppat i galen tunna i Karungi eller ska detta fortsättningsvis bliva regeringens musik?
Övertorneå den 16 september 2010
Mikael Styrman
.
...men med vem?
En maktberusad klick pampar i Haparanda drar sig inte för att gå den politiska vägen för att uppnå sina syften. Det senaste inslaget är att man lyckats få regeringen att utforma specialregler för att man ska få koppla in sin undermåliga vägbelysning hur som helst.
Vi är verksamma inom två kommuner, Övertorneå och Haparanda. Övertorneå kommun betalar sina räkningar. Även i övrigt fungerar samarbetet med Övertorneå utmärkt, till ömsesidig nytta och till skattebetalarnas fromma. I Övertorneå fungerar också vägbelysningen till kommuninvånarnas glädje.
I Haparanda betalar inte politikerna kommunens räkningar, oaktat konsekvenserna. Meddelade prishöjningar bestrids inte, tjänsterna tillgodogör man sig men räkningarna betalar man inte. Företag utifrån, företrädesvis butikskedjor, välkomnas med öppna armar. Lokala företag slås ut och kommunen dräneras på investeringsvilligt kapital och lokalt självbestämmande. Ideligen driver kommunpolitikerna den ena efter den andra processen mot lokala företag, inte minst Ekfors. De mest fantastiska påhitt kan se dagens ljus och sysselsätta landets rättsväsende och myndigheter. Till exempel om det är otillåten konkurrensbegränsning att en kommun som inte betalar sina räkningar inte får fortsatta leveranser.
Rättsväsendet har blivit brottsliga politikers hantlangare i deras fiffel med skattemedel och i plundrandet av medborgarna - de otrogna - de som saknar partibok. Ett sådant samhälle är på väg mot sin undergång.
Kommunpolitiker som har valt att inte betala kommunens räkningar, att inte betala vägbelysningen, att hålla kommuninvånarna/skattebetalarna i mörker år efter år m.m. har vänt sig till regeringen för att få regeringens lojalitet och har fått den.
Men Ekfors, som är ett lokalt startat, drivet och ägt företag, med samhällsnyttig verksamhet, måste också vara lojalt. Men inte med försigkomna och hänsynslösa kommunpolitiska brottslingar som driver företag med årliga mångmiljonbidrag och som skamlöst roffar åt sig kommunala tillgångar och delar på dem.
Ekfors måste istället vara lojalt med de många människor som bär upp det här samhället. Människor som trots små inkomster och höga skatter ändå betalar sina räkningar för att eldistributionen ska kunna fungera och alla ska kunna få el.
Vad har någon kommun, företag eller någon människa över huvud taget för anledning att betala sina räkningar om regeringen är solidarisk med brottslingar inom partiapparaterna istället för med hederliga människor?
Har regeringen hoppat i galen tunna i Karungi eller ska detta fortsättningsvis bliva regeringens musik?
Övertorneå den 16 september 2010
Mikael Styrman
.
Maffian tränger sig på
.
Var i Jokkmokk igår. Fick en stund över. Såg fackets och sosseriets medlemmar, iklädda uniformsvästar. De hade fattat posto vid Konsums dörr som två vakter. Lite längre bort såg det likadant ut vid ICA. Ingen kunde handla livsmedel utan att bli attackerad av den gamla förtryckarapparatens torpeder.
Tänk att ännu år 2010 pågår det i Sverige - som i Tyskland på nazisttiden. En allt mer panikslagen maktapparat känner inte gränserna.
Socialdemokratin har inte gjort hemläxan. Efter förra valet skyllde man på Göran Persson. Allt var hans fel. Följaktligen kunde samma busar som vanligt köra vidare efter att Göran slutat. Med Mona Sahlin som partiledare - Guds gåva till mänskligheten. Eller åtminstone till alliansen.
På söndag får vi facit. Sen kan reningsbadet börja inom socialdemokratin. Hela det ledande garnityret måste bytas ut. De måste fråga sig om de ska vara lojala med folket eller med förtryckarapparaten och byråkratin som suger ut folket? Om människor ska attackeras av funktionärer när de går och handlar? Om partiet ska företrädas av hånflinande Östrostyper?
Eller så kommer det inte igång något reningsbad nu heller. Då är socialdemokratin en före detta kraft i svensk politik, saknad av få.
Övertorneå den 16 september 2010
Mikael Styrman
.
Var i Jokkmokk igår. Fick en stund över. Såg fackets och sosseriets medlemmar, iklädda uniformsvästar. De hade fattat posto vid Konsums dörr som två vakter. Lite längre bort såg det likadant ut vid ICA. Ingen kunde handla livsmedel utan att bli attackerad av den gamla förtryckarapparatens torpeder.
Tänk att ännu år 2010 pågår det i Sverige - som i Tyskland på nazisttiden. En allt mer panikslagen maktapparat känner inte gränserna.
Socialdemokratin har inte gjort hemläxan. Efter förra valet skyllde man på Göran Persson. Allt var hans fel. Följaktligen kunde samma busar som vanligt köra vidare efter att Göran slutat. Med Mona Sahlin som partiledare - Guds gåva till mänskligheten. Eller åtminstone till alliansen.
På söndag får vi facit. Sen kan reningsbadet börja inom socialdemokratin. Hela det ledande garnityret måste bytas ut. De måste fråga sig om de ska vara lojala med folket eller med förtryckarapparaten och byråkratin som suger ut folket? Om människor ska attackeras av funktionärer när de går och handlar? Om partiet ska företrädas av hånflinande Östrostyper?
Eller så kommer det inte igång något reningsbad nu heller. Då är socialdemokratin en före detta kraft i svensk politik, saknad av få.
Övertorneå den 16 september 2010
Mikael Styrman
.
onsdag 15 september 2010
Syltgamarna
.
Inför valspurten har medierna helt tystnat om vägbelysningen i Haparanda kommun. Inga gråtande barn från Karungi längre. Orsaken? Att sanningen bakom den borgerliga regeringen och Haparanda kommuns hantering av frågan riskerar att störa valresultatet. Så mycket att en borgerlig seger hotas i riksdagsvalet. Så mycket att socialdemokratiska segrar uteblir i kommuner i Östra Norrbotten. Därför talar kommunalråden i Tornedalen istället ut i tidningar om mobiltelefonnät och finare ishallar. Alltid lurar det någon.
Inför landstingsvalet rasar oppositionspolitiker i Kiruna över landstingets propagandablad
– Pravdafasoner enligt Hans Svedell (M) – som ger en totalt lögnaktig bild av Kiruna sjukhus idag och i framtiden. Tjänstemän och politiker i landstingshuset försöker stänga dörren för det sjukhusuppror man fruktar. Mest i Kiruna. Något uppror från etablerade partier före 19 september riskerar man inte.
Sju partier i fullmäktige och fyra uppstickares svar i Kuriren på fyra frågor lämnar inga tvivel kvar. Samtliga sju svarar ja på frågan om fem sjukhus. Alla med tillägget att förändringar kommer att ske. Kent Ögren (S) avslöjar kodnamnet – närsjukhus.
Alla sju bekräftar att slakten av Kiruna, Kalix och Piteå sjukhus fortsätter i full politisk enighet efter valet. Oavsett vem som blir landstingsråd. Två svar sticker annars ut bland de övriga.
Kent Ögrens svar på frågan hur stafettläkarförbannelsen kan brytas:
- Inte förrän Sunderbyutbildade läkare kommer ut på marknaden.
Socialdemokrater har gett upp för de närmaste femton åren vad gäller läkarrekrytering.
Jens Sundströms (FP) svar på frågan hur pengar kan sparas lyder:
- Det går inte.
Tydligare än så blir det inte hur sjukvårdspolitikerna reducerats till knähundar åt landstingsbyråkraterna. Fast ännu hellre syltgamar med lite olika färg på fjäderskruden men allihop tätt packade runt kanten på syltburken som landstingstjänstemännen ställt fram. Då och då ruggar de upp sig och tar – alla samtidigt – några steg åt höger, eller åt vänster.
Runt burken som innehåller död och lidande för människorna i Norrbotten.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
Inför valspurten har medierna helt tystnat om vägbelysningen i Haparanda kommun. Inga gråtande barn från Karungi längre. Orsaken? Att sanningen bakom den borgerliga regeringen och Haparanda kommuns hantering av frågan riskerar att störa valresultatet. Så mycket att en borgerlig seger hotas i riksdagsvalet. Så mycket att socialdemokratiska segrar uteblir i kommuner i Östra Norrbotten. Därför talar kommunalråden i Tornedalen istället ut i tidningar om mobiltelefonnät och finare ishallar. Alltid lurar det någon.
Inför landstingsvalet rasar oppositionspolitiker i Kiruna över landstingets propagandablad
– Pravdafasoner enligt Hans Svedell (M) – som ger en totalt lögnaktig bild av Kiruna sjukhus idag och i framtiden. Tjänstemän och politiker i landstingshuset försöker stänga dörren för det sjukhusuppror man fruktar. Mest i Kiruna. Något uppror från etablerade partier före 19 september riskerar man inte.
Sju partier i fullmäktige och fyra uppstickares svar i Kuriren på fyra frågor lämnar inga tvivel kvar. Samtliga sju svarar ja på frågan om fem sjukhus. Alla med tillägget att förändringar kommer att ske. Kent Ögren (S) avslöjar kodnamnet – närsjukhus.
Alla sju bekräftar att slakten av Kiruna, Kalix och Piteå sjukhus fortsätter i full politisk enighet efter valet. Oavsett vem som blir landstingsråd. Två svar sticker annars ut bland de övriga.
Kent Ögrens svar på frågan hur stafettläkarförbannelsen kan brytas:
- Inte förrän Sunderbyutbildade läkare kommer ut på marknaden.
Socialdemokrater har gett upp för de närmaste femton åren vad gäller läkarrekrytering.
Jens Sundströms (FP) svar på frågan hur pengar kan sparas lyder:
- Det går inte.
Tydligare än så blir det inte hur sjukvårdspolitikerna reducerats till knähundar åt landstingsbyråkraterna. Fast ännu hellre syltgamar med lite olika färg på fjäderskruden men allihop tätt packade runt kanten på syltburken som landstingstjänstemännen ställt fram. Då och då ruggar de upp sig och tar – alla samtidigt – några steg åt höger, eller åt vänster.
Runt burken som innehåller död och lidande för människorna i Norrbotten.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
Förtydligande om Haparandas ”vägbelysning”
.
Jag var kanske lite otydlig beträffande den här bilden:
Det jag menade var, att påpeka det groteska i att hämndlystna och hänsynslösa politiker, som misslyckats med att stjäla vårt företag, kan använda skattebetalarnas pengar till att bygga en ny vägbelysningsanläggning när det redan finns en fullt funktionsduglig på andra sidan vägen.
Här har Sven-Erich Bucht (S), Birgit Niva (M) och Per-Arne Kerttu (C) kostat skattebetalarna många miljoner som lika gärna kunde ha slängts i sjön. Samtidigt snubblar de som betalar såväl deras löner som deras fiffel, skattebetalarna, fram i mörkret.
Vi måste ge alliansregeringen möjlighet att under den förestående mandatperioden ändra lagen så att sådant ansvarslöst och psykopatiskt lagt slödder kan åtalas och bli skadeståndsskyldiga.
Om alliansregeringen inte gör det bör vi väljare hjälpa dem under den därefter följande mandatperioden.
I Haparanda kommun finns det bot på detta ännu tidigare. Det finns hederliga politiker i Haparanda kommun som man kan rösta på istället och som tycker att kommunen ska betala sina räkningar.
Övertorneå den 15 september 2010
Mikael Styrman
.
Jag var kanske lite otydlig beträffande den här bilden:
Det jag menade var, att påpeka det groteska i att hämndlystna och hänsynslösa politiker, som misslyckats med att stjäla vårt företag, kan använda skattebetalarnas pengar till att bygga en ny vägbelysningsanläggning när det redan finns en fullt funktionsduglig på andra sidan vägen.
Här har Sven-Erich Bucht (S), Birgit Niva (M) och Per-Arne Kerttu (C) kostat skattebetalarna många miljoner som lika gärna kunde ha slängts i sjön. Samtidigt snubblar de som betalar såväl deras löner som deras fiffel, skattebetalarna, fram i mörkret.
Vi måste ge alliansregeringen möjlighet att under den förestående mandatperioden ändra lagen så att sådant ansvarslöst och psykopatiskt lagt slödder kan åtalas och bli skadeståndsskyldiga.
Om alliansregeringen inte gör det bör vi väljare hjälpa dem under den därefter följande mandatperioden.
I Haparanda kommun finns det bot på detta ännu tidigare. Det finns hederliga politiker i Haparanda kommun som man kan rösta på istället och som tycker att kommunen ska betala sina räkningar.
Övertorneå den 15 september 2010
Mikael Styrman
.
Elsäkerhetsverket ovilliga.
.
Elsäkerhetsverket är ovilliga att lämna ut den famösa "utredningen" om vägbelysningen i Haparanda kommun.
Elsäkerhetsverket är ovilliga att lämna ut den famösa "utredningen" om vägbelysningen i Haparanda kommun.
tisdag 14 september 2010
Här är bilderna!
.
Angående de av Haparandapolitikerna Sven-Erich Bucht med kumpaner uppförda nya vägbelysningarna.
Vid en liten lätt okulärbesiktning framkom, för att citera en branschkollega, ”en del tvetydigheter angående entreprenörens och beställarens tekniska kompetens angående gatljus”.
Senare har det visat sig att dessa tvetydigheter även omfattar Elsäkerhetsverket som efter politiskt uppdrag, på stående fot, godkände och berömde anläggningen, utan att ha brytt sig om att ens ta reda på vilka invändningar som fanns mot den.
Så här ser det ut när en politiker som vill bli inkryssad i Riksdagen har använt skattebetalarnas pengar på det bästa sätt han kan:
Samtidigt som kommuninvånarna periodvis haft mörklagda gator, periodvis fått gatljus av Ekfors utan att kommunen betalat för det, har Sven-Erich Bucht med kumpaner förbrukat pengarna som borde använts till att betala för driften av det befintliga vägbelysningsnätet. Det handlar om åtskilliga miljoner kronor.
Vad har pengarna då använts till?
Jo, de har använts till att vintertid, i frusen, stenbunden vägmark, med grävmaskin försöka plöja ned jordkabel.
Grävmaskiner, plogar och frusen stenbunden mark är hårda och okänsliga.
Kablar är ömtåliga.
Behöver jag säga mer?
Kabelns nuvarande status är i skrivande stund minst sagt tveksam. Mycket talar för att den av hänyn till distributionssäkerheten inte bör kopplas in alls utan istället destrueras.
Så här såg det ut när alfahannen Sven-Erich Bucht nöjt slog sig för bröstet och gottade sig åt vad han åstadkommit.
Kabeln låg bitvis på marken, kilometervis nedtvingad i marken mellan 0 och 10 cm, huvudsakligen endast bitvis täckt och då bara av gräsöverväxt.
Vägbelysningsfundamenten hade relativt varierande nedgrävningsdjup och lutning. Stolparna var ej centrerade i fundamenten.
Om man tittar lite närmare på den gummiholk som ska centrera och fixera stolpen visar den sig vara en attrapp.
Stolparna är provisoriskt fixerade med träkilar. I dessa träkilar kommer med nödvändighet fuktigheten att variera. När de torkar lossnar stolpen, rör sig, vrider sig och skadar kabeln. Då uppstår bland annat jordfel med svåröverskådliga konsekvenser samt potentiell spänningssättning av stolpar med överhängande risk för olycksfall, dödsfall, bränder m.m.
Vad gör då dessa krutuppfinnare med denna elanläggning? Den kabel som bör destrueras gräver man istället ned. Hur mycket då? - 20 cm indikerar våra kontroller - vilket naturligtvis är helt otillräckligt. Sedan lyckas man - på sätt som tarvar en förklaring - utverka ett regeringstillstånd att ansluta en vägbelysningsanläggning till kommunens elabonnemang i Karungi skola. Då först blir det ju riktigt roligt och det ska jag inom kort beskriva i en egen blogg med namnet ”Kapten Bucht”.
Behöver jag tillägga att detta inte är alla fel?
Och så kallar sosseriet mig och Anders Mansten för pajasar. Vi åker ju bara runt i en likbil i ambulansskepnad försedd med blåljus och informerar om att det här gänget håller på och förvandlar våra sjukhus till dödsfällor. Jag har, som läsaren säkert förstår, en mycket bestämd uppfattning om vilka det är som egentligen är pajasar.
Övertorneå den 13 september 2010
Mikael Styrman
.
Angående de av Haparandapolitikerna Sven-Erich Bucht med kumpaner uppförda nya vägbelysningarna.
Vid en liten lätt okulärbesiktning framkom, för att citera en branschkollega, ”en del tvetydigheter angående entreprenörens och beställarens tekniska kompetens angående gatljus”.
Senare har det visat sig att dessa tvetydigheter även omfattar Elsäkerhetsverket som efter politiskt uppdrag, på stående fot, godkände och berömde anläggningen, utan att ha brytt sig om att ens ta reda på vilka invändningar som fanns mot den.
Så här ser det ut när en politiker som vill bli inkryssad i Riksdagen har använt skattebetalarnas pengar på det bästa sätt han kan:
Samtidigt som kommuninvånarna periodvis haft mörklagda gator, periodvis fått gatljus av Ekfors utan att kommunen betalat för det, har Sven-Erich Bucht med kumpaner förbrukat pengarna som borde använts till att betala för driften av det befintliga vägbelysningsnätet. Det handlar om åtskilliga miljoner kronor.
Vad har pengarna då använts till?
Jo, de har använts till att vintertid, i frusen, stenbunden vägmark, med grävmaskin försöka plöja ned jordkabel.
Grävmaskiner, plogar och frusen stenbunden mark är hårda och okänsliga.
Kablar är ömtåliga.
Behöver jag säga mer?
Kabelns nuvarande status är i skrivande stund minst sagt tveksam. Mycket talar för att den av hänyn till distributionssäkerheten inte bör kopplas in alls utan istället destrueras.
Så här såg det ut när alfahannen Sven-Erich Bucht nöjt slog sig för bröstet och gottade sig åt vad han åstadkommit.
Kabeln låg bitvis på marken, kilometervis nedtvingad i marken mellan 0 och 10 cm, huvudsakligen endast bitvis täckt och då bara av gräsöverväxt.
Vägbelysningsfundamenten hade relativt varierande nedgrävningsdjup och lutning. Stolparna var ej centrerade i fundamenten.
Om man tittar lite närmare på den gummiholk som ska centrera och fixera stolpen visar den sig vara en attrapp.
Stolparna är provisoriskt fixerade med träkilar. I dessa träkilar kommer med nödvändighet fuktigheten att variera. När de torkar lossnar stolpen, rör sig, vrider sig och skadar kabeln. Då uppstår bland annat jordfel med svåröverskådliga konsekvenser samt potentiell spänningssättning av stolpar med överhängande risk för olycksfall, dödsfall, bränder m.m.
Vad gör då dessa krutuppfinnare med denna elanläggning? Den kabel som bör destrueras gräver man istället ned. Hur mycket då? - 20 cm indikerar våra kontroller - vilket naturligtvis är helt otillräckligt. Sedan lyckas man - på sätt som tarvar en förklaring - utverka ett regeringstillstånd att ansluta en vägbelysningsanläggning till kommunens elabonnemang i Karungi skola. Då först blir det ju riktigt roligt och det ska jag inom kort beskriva i en egen blogg med namnet ”Kapten Bucht”.
Behöver jag tillägga att detta inte är alla fel?
Och så kallar sosseriet mig och Anders Mansten för pajasar. Vi åker ju bara runt i en likbil i ambulansskepnad försedd med blåljus och informerar om att det här gänget håller på och förvandlar våra sjukhus till dödsfällor. Jag har, som läsaren säkert förstår, en mycket bestämd uppfattning om vilka det är som egentligen är pajasar.
Övertorneå den 13 september 2010
Mikael Styrman
.
måndag 13 september 2010
Poströsta Norrbottningar – poströsta gärna nu!
.
Fler har redan poströstat – i Sverige och i Norrbotten – än någonsin.
Det är bra.
För Rädda Vården är poströstning extra betydelsefullt eftersom risken för att blanka landstingsvalsedlar tar slut valdagen är överhängande. De kan även hamna i papperskorgen. Valfusk finns inte bara i Uganda. Det är inget okänt i Norrbotten när makten utmanas.
Det kan vara svårt för en enskild väljare att få fram nya blanka valsedlar på valdagen.
Vi vill därför uppmana alla som har möjlighet till det att lämna sin röst på Rädda Vården i förväg med hjälp av poströstning.
Glöm inte att skriva – Rädda Vården – överst på valsedeln. Skriv gärna ett namn också, men bara ETT namn.
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Fler har redan poströstat – i Sverige och i Norrbotten – än någonsin.
Det är bra.
För Rädda Vården är poströstning extra betydelsefullt eftersom risken för att blanka landstingsvalsedlar tar slut valdagen är överhängande. De kan även hamna i papperskorgen. Valfusk finns inte bara i Uganda. Det är inget okänt i Norrbotten när makten utmanas.
Det kan vara svårt för en enskild väljare att få fram nya blanka valsedlar på valdagen.
Vi vill därför uppmana alla som har möjlighet till det att lämna sin röst på Rädda Vården i förväg med hjälp av poströstning.
Glöm inte att skriva – Rädda Vården – överst på valsedeln. Skriv gärna ett namn också, men bara ETT namn.
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
söndag 12 september 2010
Återstående turnéplan för Rädda Vården och Luleå-Ambulansen
.
Söndag 12/9
Kl 12.00 Piteå, Badhusparken
Kl 16.00 Älvsbyn, lämplig plats i centrum
Tisdag 14/9
Kl 12.00 Arvidsjaur, Torget
Kl 16.00 Arjeplog, Silvermuséet
Onsdag 15/9
Kl 12.00 Boden, Medborgarplatsen
Kl 16.00 Jokkmokk, lämplig plats i centrum
Fredag 17/9
Kl 12.00 Piteå, Badhusparken
Kl 16.00 Luleå, Stadsparken
Lördag 18/9
Kl 12.00 Luleå, Stadsparken
Kl 16.00 Boden, Medborgarplatsen
Välkommen att diskutera vad vi ska göra för att stoppa sjukvårdens förfall!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Söndag 12/9
Kl 12.00 Piteå, Badhusparken
Kl 16.00 Älvsbyn, lämplig plats i centrum
Tisdag 14/9
Kl 12.00 Arvidsjaur, Torget
Kl 16.00 Arjeplog, Silvermuséet
Onsdag 15/9
Kl 12.00 Boden, Medborgarplatsen
Kl 16.00 Jokkmokk, lämplig plats i centrum
Fredag 17/9
Kl 12.00 Piteå, Badhusparken
Kl 16.00 Luleå, Stadsparken
Lördag 18/9
Kl 12.00 Luleå, Stadsparken
Kl 16.00 Boden, Medborgarplatsen
Välkommen att diskutera vad vi ska göra för att stoppa sjukvårdens förfall!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
fredag 10 september 2010
Vad är etik?
.
Rädda Vårdens svar till Carina Nyman Stolts insändare i NSD.
Carina Nyman Stolt kritiserar Rädda Vårdens begravningsbil med namnen E. Holmgren och K. Ögren på dörrarna. Förar- och kartläsarnamnet.
Vårt budskap, att patienter på grund av organisationsfel hamnar i fel slags bil – svart istället för gul - har även framförts av Sjukvårdspartiet om män som dör i kön till prostatacancervården.
Nyman Stolts egen erfarenhet är att bröstcancervården i länet fungerar bra. Att nyckelpersonen, läkaren Angelica Pannes vid kirurgkliniken i Sunderbyn, flyttat i protest betyder inte nödvändigtvis att vården blivit sämre. Rädda Vårdens budskap är heller inte att alla norrbottningar riskerar att behöva begravningsbil i stället för ambulans. Men att för många gör det.
Även vår 16-sidiga valbroschyr har väckt Nyman Stolts ilska. Skattebrott måste ligga bakom? Vår motfråga är om partistöd med LO-medlemmars fackavgifter (S) eller hemliga sponsorer (alla partier) är hederligare sätt att bekosta valmaterial än med egna pengar?
”Dålig etik och moral” anser Nyman Stolt. Etik är grekiska, moral latin – sedelära. Vi tycker att det är god etik och moral att illustrera förfallet inom sjukvården i vårt län med en till ambulans förklädd begravningsbil.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
Rädda Vårdens svar till Carina Nyman Stolts insändare i NSD.
Carina Nyman Stolt kritiserar Rädda Vårdens begravningsbil med namnen E. Holmgren och K. Ögren på dörrarna. Förar- och kartläsarnamnet.
Vårt budskap, att patienter på grund av organisationsfel hamnar i fel slags bil – svart istället för gul - har även framförts av Sjukvårdspartiet om män som dör i kön till prostatacancervården.
Nyman Stolts egen erfarenhet är att bröstcancervården i länet fungerar bra. Att nyckelpersonen, läkaren Angelica Pannes vid kirurgkliniken i Sunderbyn, flyttat i protest betyder inte nödvändigtvis att vården blivit sämre. Rädda Vårdens budskap är heller inte att alla norrbottningar riskerar att behöva begravningsbil i stället för ambulans. Men att för många gör det.
Även vår 16-sidiga valbroschyr har väckt Nyman Stolts ilska. Skattebrott måste ligga bakom? Vår motfråga är om partistöd med LO-medlemmars fackavgifter (S) eller hemliga sponsorer (alla partier) är hederligare sätt att bekosta valmaterial än med egna pengar?
”Dålig etik och moral” anser Nyman Stolt. Etik är grekiska, moral latin – sedelära. Vi tycker att det är god etik och moral att illustrera förfallet inom sjukvården i vårt län med en till ambulans förklädd begravningsbil.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
Bilderna som censuren tog.
.
Så här använder krysskandidaten Sven-Erich Bucht Dina skattepengar!
Bilderna som pressen inte vågade publicera.
Läs imorgon på bloggen.
Övertorneå den 10 september 2010
Mikael Styrman
.
Så här använder krysskandidaten Sven-Erich Bucht Dina skattepengar!
Bilderna som pressen inte vågade publicera.
Läs imorgon på bloggen.
Övertorneå den 10 september 2010
Mikael Styrman
.
torsdag 9 september 2010
Får vem som helst koppla fritt?
.
Det finns anledning att fråga sig vilken sorts samhälle vi är på väg mot.
Rådande ordning
Hittills har vi haft en ordning som innebär att ingen får bygga ut sin elinstallation och koppla in den till elnätet utan att dels föranmäla den till eldistributören och dels inhämta eldistributörens godkännande samt, när den är färdig anmäla det till eldistributören.
Elen samhällsviktig
Skälen till detta är uppenbara. El är en viktig vara för ett modernt samhälle och leveranssäkerheten för el är och ska vara hög. Om utbyggnaden av elförbrukningen skulle ske okontrollerat skulle snart elnätens leveranssäkerhet svikta. Det skulle märkas tydligast när det blir sträng kyla. Vi har sett det ett antal gånger i modern tid inom statens distributionsnät när oreglerad effektanslutning tillåtits. Det har alltid slutat med svåra störningar och stora olägenheter för kunderna.
Fyra års fängelse
Att bygga och ta i drift elanläggningar utan att anmäla dem och inhämta godkännande enligt föregående stycken innebär olovlig kraftavledning och straffas enligt brottsbalken, i grova fall med ända upp till fyra års fängelse.
Redan de uteblivna anmälningarna och det ignorerade kravet på installationsmedgivande medför, efter prövning, anledning att koppla bort anläggningen i avvaktan på att rapporteringen fullföljs. Utan denna möjlighet förloras de erforderliga redskapen för att kontrollera situationen i elnäten.
Vårdslös anläggning och vårdslös utredning
I fallen i Haparanda är det så mycket tydligare eftersom övervägande skäl talar för att anläggningarna skadats under förläggning genom okunnig eller grovt vårdslös hantering av materialet. Vare sig de har skadats eller inte, innebär en välgrundad misstanke, enligt försiktighetsprincipen, mot bakgrund av de långtgående konsekvenser som kan bli fallet vid en felaktig bedömning, att kablarna bör kasseras och klippas ned för återvinning. Därför bör dessa anläggningar bortkopplas för att förebygga skada på person och egendom, i värsta fall olyckor med dödlig utgång. Detta förändras inte av att politiker i oförstånd och missriktad dådkraft skickar en oduglig, korrumperad politruk som leker överinspektör på brandkårsutryckning för att visuellt besiktiga anläggningen utan att ta reda på hur den anlagts. Det blir inte bättre av att utredningens resultat är på förhand bestämt och resans verkliga syfte är mörkläggning av verkliga förhållanden. Nämligen de att okunniga politiker utan självkritik drivit entreprenören att utföra anläggningen under klimat- och markförhållanden då anläggningens uppförande rimligen inte kunnat sluta med annat än en katastrof. Fjärran är Ludwig Wikmans och Håkan Lidmans tid då en överinspektör var en kunnig och respekterad person med betydande integritet.
Inget undantag från rapportering
I Haparanda-fallet, eller Karungi som det egentligen handlar om, hade regeringen fattat ett beslut som kommunen stödde sig mot. Av beslutet framgår inte att det skulle ha varit regeringens uppfattning att anläggningen inte skulle omfattas av det krav om rapportering och installationsmedgivande som gäller för alla anläggningar i Sverige. Det är tveksamt om regeringen lagligen skulle kunna medge att den inte skulle omfattas. Att den inte skulle omfattas av rapporteringen utan att detta skulle ha angetts i regeringsbeslut får anses uteslutet.
Får vem som helst fritt ansluta?
Regeringens beslut i Karungifallet avser uteslutande Karungifallet. Sven-Erich Bucht lät koppla in tre anläggningar ytterligare utan vare sig regeringsbeslut, för- och färdiganmälan eller installationsmedgivande. Om det är rimligt att inte heller dessa får kopplas bort av eldistributören och att bortkoppling resulterar i tvångsförvaltning, är då inte den naturliga konsekvensen att vem som helst får koppla in vad som helst på elnäten utan att fråga någon om lov? Är detta regeringens avsikt?
Den nya ordningen
Den nya ordningen, som alliansregeringen gör sig till tolk för, och som innebär att en eldistributör som sköter sitt arbete riskerar att godtyckligt sökas i tvångsförvaltning inger stark oro. Åtminstone tycks det vara mycket farligt att sköta sitt arbete om kunden är en psykopatiskt lagd (s)-politiker med krysskampanj, stödd av några odugliga, av okontrollerat bidragskonsumerande omtöcknade narrar till (c)- och (m)-politiker som brun-nästa lufsar efter honom.
Vad kommer den nya ordningen att medföra för Sveriges elnät och försörjningssäkerhet?
Fritt att plundra
Tidigare finns ju ett antal diskriminerande rättstillämpningar ägnade att missgynna Ekfors. Haparanda kommun får undandra sig betalning för vägbelysning och eventuella försök att driva in undanhållna medel resulterar i att ett hycklande rättsväsende efter förbrukande av stora medel finner konkurrensbegränsningsskäl i en verksamhet befriad från konkurrens. Kommunen, och kommunalrådet, får med specialmyndighetens hjälp godtyckligt undandra sig betalning för eldistributörens tjänster. Jordbrukare som överinvesterat får godtyckligt undandra sig betalning liksom bidragssågverksägare och kyrkokamrerer.
Fäbless för diskriminerande lagar
Om den nya ordningen bara gäller för Ekfors - vad kommer den att innebära för vår rättstrygghet? Kan man vara säker på att den bara gäller Ekfors eller kan den nya ordningen överraskande komma att gälla andra också? Och om det gäller speciella diskriminerande regler för Ekfors på elområdet - som det ju redan gör på skatteområdet - vad betyder det för Sveriges rättstrygghet? Även det famösa regeringsbeslutet innehåller sådana diskriminerande inslag genom att det är utformat som ett undantag från praxis och begränsat till Karungi, att det med fog kan jämföras med de diskriminerande lagar som ”legaliserade” plundring av judar i 1930-talets Tyskland. Vilken är regeringen Rheinfeldts förklaring till fäblessen för individuellt diskriminerande lagar?
Konsekvenserna av missriktad dådkraft
Om besluten är en följd av slarv eller misstag: Vore det inte på månget sätt bättre om regeringen tänkte efter innan den fattade beslut med okända konsekvenser några veckor före valet - eventuellt på grund av missriktad dådkraft?
Regeringen måste förklara sig och förtydliga för svenskarna i allmänhet och elbranschen i synnerhet vilka regeringens intentioner är och vilka våra spelregler ska vara - om några.
Övertorneå den 9 september 2010
Mikael Styrman
.
Det finns anledning att fråga sig vilken sorts samhälle vi är på väg mot.
Rådande ordning
Hittills har vi haft en ordning som innebär att ingen får bygga ut sin elinstallation och koppla in den till elnätet utan att dels föranmäla den till eldistributören och dels inhämta eldistributörens godkännande samt, när den är färdig anmäla det till eldistributören.
Elen samhällsviktig
Skälen till detta är uppenbara. El är en viktig vara för ett modernt samhälle och leveranssäkerheten för el är och ska vara hög. Om utbyggnaden av elförbrukningen skulle ske okontrollerat skulle snart elnätens leveranssäkerhet svikta. Det skulle märkas tydligast när det blir sträng kyla. Vi har sett det ett antal gånger i modern tid inom statens distributionsnät när oreglerad effektanslutning tillåtits. Det har alltid slutat med svåra störningar och stora olägenheter för kunderna.
Fyra års fängelse
Att bygga och ta i drift elanläggningar utan att anmäla dem och inhämta godkännande enligt föregående stycken innebär olovlig kraftavledning och straffas enligt brottsbalken, i grova fall med ända upp till fyra års fängelse.
Redan de uteblivna anmälningarna och det ignorerade kravet på installationsmedgivande medför, efter prövning, anledning att koppla bort anläggningen i avvaktan på att rapporteringen fullföljs. Utan denna möjlighet förloras de erforderliga redskapen för att kontrollera situationen i elnäten.
Vårdslös anläggning och vårdslös utredning
I fallen i Haparanda är det så mycket tydligare eftersom övervägande skäl talar för att anläggningarna skadats under förläggning genom okunnig eller grovt vårdslös hantering av materialet. Vare sig de har skadats eller inte, innebär en välgrundad misstanke, enligt försiktighetsprincipen, mot bakgrund av de långtgående konsekvenser som kan bli fallet vid en felaktig bedömning, att kablarna bör kasseras och klippas ned för återvinning. Därför bör dessa anläggningar bortkopplas för att förebygga skada på person och egendom, i värsta fall olyckor med dödlig utgång. Detta förändras inte av att politiker i oförstånd och missriktad dådkraft skickar en oduglig, korrumperad politruk som leker överinspektör på brandkårsutryckning för att visuellt besiktiga anläggningen utan att ta reda på hur den anlagts. Det blir inte bättre av att utredningens resultat är på förhand bestämt och resans verkliga syfte är mörkläggning av verkliga förhållanden. Nämligen de att okunniga politiker utan självkritik drivit entreprenören att utföra anläggningen under klimat- och markförhållanden då anläggningens uppförande rimligen inte kunnat sluta med annat än en katastrof. Fjärran är Ludwig Wikmans och Håkan Lidmans tid då en överinspektör var en kunnig och respekterad person med betydande integritet.
Inget undantag från rapportering
I Haparanda-fallet, eller Karungi som det egentligen handlar om, hade regeringen fattat ett beslut som kommunen stödde sig mot. Av beslutet framgår inte att det skulle ha varit regeringens uppfattning att anläggningen inte skulle omfattas av det krav om rapportering och installationsmedgivande som gäller för alla anläggningar i Sverige. Det är tveksamt om regeringen lagligen skulle kunna medge att den inte skulle omfattas. Att den inte skulle omfattas av rapporteringen utan att detta skulle ha angetts i regeringsbeslut får anses uteslutet.
Får vem som helst fritt ansluta?
Regeringens beslut i Karungifallet avser uteslutande Karungifallet. Sven-Erich Bucht lät koppla in tre anläggningar ytterligare utan vare sig regeringsbeslut, för- och färdiganmälan eller installationsmedgivande. Om det är rimligt att inte heller dessa får kopplas bort av eldistributören och att bortkoppling resulterar i tvångsförvaltning, är då inte den naturliga konsekvensen att vem som helst får koppla in vad som helst på elnäten utan att fråga någon om lov? Är detta regeringens avsikt?
Den nya ordningen
Den nya ordningen, som alliansregeringen gör sig till tolk för, och som innebär att en eldistributör som sköter sitt arbete riskerar att godtyckligt sökas i tvångsförvaltning inger stark oro. Åtminstone tycks det vara mycket farligt att sköta sitt arbete om kunden är en psykopatiskt lagd (s)-politiker med krysskampanj, stödd av några odugliga, av okontrollerat bidragskonsumerande omtöcknade narrar till (c)- och (m)-politiker som brun-nästa lufsar efter honom.
Vad kommer den nya ordningen att medföra för Sveriges elnät och försörjningssäkerhet?
Fritt att plundra
Tidigare finns ju ett antal diskriminerande rättstillämpningar ägnade att missgynna Ekfors. Haparanda kommun får undandra sig betalning för vägbelysning och eventuella försök att driva in undanhållna medel resulterar i att ett hycklande rättsväsende efter förbrukande av stora medel finner konkurrensbegränsningsskäl i en verksamhet befriad från konkurrens. Kommunen, och kommunalrådet, får med specialmyndighetens hjälp godtyckligt undandra sig betalning för eldistributörens tjänster. Jordbrukare som överinvesterat får godtyckligt undandra sig betalning liksom bidragssågverksägare och kyrkokamrerer.
Fäbless för diskriminerande lagar
Om den nya ordningen bara gäller för Ekfors - vad kommer den att innebära för vår rättstrygghet? Kan man vara säker på att den bara gäller Ekfors eller kan den nya ordningen överraskande komma att gälla andra också? Och om det gäller speciella diskriminerande regler för Ekfors på elområdet - som det ju redan gör på skatteområdet - vad betyder det för Sveriges rättstrygghet? Även det famösa regeringsbeslutet innehåller sådana diskriminerande inslag genom att det är utformat som ett undantag från praxis och begränsat till Karungi, att det med fog kan jämföras med de diskriminerande lagar som ”legaliserade” plundring av judar i 1930-talets Tyskland. Vilken är regeringen Rheinfeldts förklaring till fäblessen för individuellt diskriminerande lagar?
Konsekvenserna av missriktad dådkraft
Om besluten är en följd av slarv eller misstag: Vore det inte på månget sätt bättre om regeringen tänkte efter innan den fattade beslut med okända konsekvenser några veckor före valet - eventuellt på grund av missriktad dådkraft?
Regeringen måste förklara sig och förtydliga för svenskarna i allmänhet och elbranschen i synnerhet vilka regeringens intentioner är och vilka våra spelregler ska vara - om några.
Övertorneå den 9 september 2010
Mikael Styrman
.
Utdrag ur Brottsbalkens 8 kap
.
10 § Avleder någon olovligen elektrisk kraft, döms för olovlig kraftavledning till böter eller fängelse i högst ett år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207)
Den här paragrafen gäller även för psykopatiskt lagda kommunalråd som bedriver krysskampanj till Riksdagen. Den kräver inte heller uppsåt.
Det skulle vara mer än intressant av veta hur Riksåklagaren bedömer ett fall där en politiker gör sig skyldig till inte mindre än fyra fall av olovlig kraftavledning samma dag. I samma fall tar politikern en skola, barn, åldringar som medial gisslan för att driva propaganda i eget syfte och för att bedriva utpressning mot regeringen.
Anläggningen som kraft olovligt avleds till är behäftad med grava felaktigheter, vilket är känt av gärningsmannen, varigenom ytterligare åtalspunkter kan ifrågakomma.
Nog tycker jag att det låter som om omständigheterna är sådana att det kan vara fråga om grovt brott.
Övertorneå den 9 september 2009
Mikael Styrman
.
10 § Avleder någon olovligen elektrisk kraft, döms för olovlig kraftavledning till böter eller fängelse i högst ett år.
Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Lag (1993:207)
Den här paragrafen gäller även för psykopatiskt lagda kommunalråd som bedriver krysskampanj till Riksdagen. Den kräver inte heller uppsåt.
Det skulle vara mer än intressant av veta hur Riksåklagaren bedömer ett fall där en politiker gör sig skyldig till inte mindre än fyra fall av olovlig kraftavledning samma dag. I samma fall tar politikern en skola, barn, åldringar som medial gisslan för att driva propaganda i eget syfte och för att bedriva utpressning mot regeringen.
Anläggningen som kraft olovligt avleds till är behäftad med grava felaktigheter, vilket är känt av gärningsmannen, varigenom ytterligare åtalspunkter kan ifrågakomma.
Nog tycker jag att det låter som om omständigheterna är sådana att det kan vara fråga om grovt brott.
Övertorneå den 9 september 2009
Mikael Styrman
.
onsdag 8 september 2010
Uppdaterad turnéplan
.
Onsdag 8/9
kl 12.00 Överkalix, Bilisten
kl 16.00 Pajala, Solurstorget
Fredag 10/9
Kl 12.00 Kiruna, Folkets Husparken
Kl 16.00 Gällivare, mellan Arcaden - Gallerian.
Lördag 11/9
Kl 12.00 Luleå, Florakullen
Kl 16.00 Kalix, Galleriatorget.
Söndag 12/9
Kl 12.00 Piteå, Badhusparken
Kl 16.00 Älvsbyn, plats meddelas inom kort.
Välkommen att diskutera vad vi ska göra för att stoppa sjukvårdens förfall!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Onsdag 8/9
kl 12.00 Överkalix, Bilisten
kl 16.00 Pajala, Solurstorget
Fredag 10/9
Kl 12.00 Kiruna, Folkets Husparken
Kl 16.00 Gällivare, mellan Arcaden - Gallerian.
Lördag 11/9
Kl 12.00 Luleå, Florakullen
Kl 16.00 Kalix, Galleriatorget.
Söndag 12/9
Kl 12.00 Piteå, Badhusparken
Kl 16.00 Älvsbyn, plats meddelas inom kort.
Välkommen att diskutera vad vi ska göra för att stoppa sjukvårdens förfall!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Läs imorgon på denna blogg:
.
Rätt och fel om de etablerade partiernas propagandadrivna "elbråk" i Haparanda.
Informationen som media inte får eller törs offentliggöra.
Övertorneå den 8 september 2010
Mikael Styrman
.
Rätt och fel om de etablerade partiernas propagandadrivna "elbråk" i Haparanda.
Informationen som media inte får eller törs offentliggöra.
Övertorneå den 8 september 2010
Mikael Styrman
.
Elsäkerhetsverket utreder
.
Enligt uppgift i media har Elsäkerhetsverket vid ett ”blixtbesök” i Karungi utrett Haparandas nya vägbelysnings status och kommit fram till att den inte är farlig för person- och egendom.
Det ska bli intressant att ta del av utredningen för att se vilka utredningsåtgärder som gjorts och vilka metoder som använts för att klarlägga de ollika anläggningsdelarnas status samt vilken bedömning som gjorts av förläggningsmetodens inverkan på anläggningens säkerhet.
I farans riktning ligger annars att Elsäkerhetsverket, två veckor före ett val, när regeringens anseende står på spel och ska räddas, utan svårighet kan fås att intyga att månen är en stor grön ost som lämnades kvar där uppe 1959 av en rysk sputnik.
Övertorneå den 8 september 2010
Mikael Styrman
Enligt uppgift i media har Elsäkerhetsverket vid ett ”blixtbesök” i Karungi utrett Haparandas nya vägbelysnings status och kommit fram till att den inte är farlig för person- och egendom.
Det ska bli intressant att ta del av utredningen för att se vilka utredningsåtgärder som gjorts och vilka metoder som använts för att klarlägga de ollika anläggningsdelarnas status samt vilken bedömning som gjorts av förläggningsmetodens inverkan på anläggningens säkerhet.
I farans riktning ligger annars att Elsäkerhetsverket, två veckor före ett val, när regeringens anseende står på spel och ska räddas, utan svårighet kan fås att intyga att månen är en stor grön ost som lämnades kvar där uppe 1959 av en rysk sputnik.
Övertorneå den 8 september 2010
Mikael Styrman
måndag 6 september 2010
Alliansregeringen sviker sina ideal
.
Regeringen har många gånger, på olika sätt och i olika sammanhang, framhållit att man ska göra rätt för sig. Inte minst gäller det i fråga om sjukförsäkrings- och pensionsfrågor.
Men hur är det i frågor där de egna politiska organisationerna är berörda?
I Haparanda har sosseriet så länge vi kan minnas gett ledande borgerliga kommunpolitiker som t ex Lars Spolander (M), Svante Spolander (C) och Per Arne Kerttu (C) guldkant i tillvaron.
Som motprestation har man kunnat räkna med de borgerligas stöd i olika för sosseriet viktiga frågor. Så har till exempel skett i frågan om den groteska inlåsningen av familjen Grönros som, efter förmåga, sökte värja sig mot rashets som emanerade från familjen Tornberg (C).
Så har även skett i fråga om försöken att socialisera Ekfors Kraft AB. Under den föregående (S)-regimen under Göran Persson nyttjades alla upptänkliga myndigheter för att förfölja ett litet privat kraftbolag. Med Sven-Erich Bucht som torped gjordes ett försök till fientligt övertagande vilket bland annat innefattade att Handelsbanken påverkades att säga upp bolagets lån – som INTE var misskött. Företaget var lönsamt, samhällsnyttigt och skyddat av monopol. Företagarens alla tillgångar konfiskerades under flera år i syfte att framkalla obestånd.
En paradox, av många, var att ett av landets bäst skötta elnät sattes under tvångsförvaltning för att mångåriga skattebrottslingar – som inte jagades av skattemyndigheten - inte medgavs elanslutning utan att ha betalat sina skulder.
Bolagets rotpost i Falun konfiskerades och ägarens skog stals, gården skövlades genom att tomten dels kom att omfattas av ett naturreservat i ett område där inga naturvärden fanns att skydda och dels genom att polisen underlät att rycka ut i samband med stölder och inbrott på fastigheten. Även i Falun spelade moderata och centerkrafter en framskjuten roll i socialiseringssträvandena.
Regeringen har under mandatperioden, möjligen på grund av tvingande omständigheter, satt kronan och statsfinanserna på spel för att skydda banker som på grund av omfattande korruption inom bankerna slarvat bort spararnas medel till den internationella organiserade brottsligheten.
Trots regeringens långtgående åtgärder och bankernas totala beroende av regeringen har inte situationen utnyttjats till någon som helst räfst och rättarting inom bankerna. Däremot har Finansinspektionen under ledning av Riddaren av Det Svarta Korset, Bengt Westerberg, fått nyttjas av ljusskygga intressen för att plundra HQ Bank. Denna organiserade och statsstödda stöld försöker man sedan kamouflera till någon sorts banksaneringsåtgärd.
Syftet med regeringens skydd av bankerna sades vara att säkra betalningssystemet och finansieringsmarknaden. Fortfarande kan inte ett litet privatägt, lönsamt, monopolskyddat företag som bedriver samhällsnyttig verksamhet få finansiera sin verksamhet. Företaget undanhålls istället finansiering, för att företagaren ska kunna låsas in i fängelse återkommande, tidigare ett år, nu tre år, för påstådda skattebrott som på det beskrivna sättet är skapade av staten själv, indirekt av regeringen. Detta sker i Sverige år 2010 under en borgerlig regering.
Under försöken att konfiskera det lilla bolaget har vägbelysningen kommit att användas som vapen. Följden har blivit att politiserade domstolar kommit fram till att det är otillåten konkurrensbegränsning att inte leverera till den kommunala vägbelysningen. Det är naturligtvis inte annat än höggradigt löjligt att göra gällande att det i fråga om den kommunala vägbelysningen över huvud taget finns någon konkurrenssituation att kränka.
Nu har vägbelysningsfrågan utvecklats så att Övertorneå kommun som har betalat sina skulder har vägbelysning sedan lång tid.
Haparanda kommun däremot, som inte har betalat sina vägbelysningsräkningar och inte heller fullbetalar sina elräkningar, får hjälp av regeringen att undandra sig betalningsansvar. Individuella och skräddarsydda undantag från ellagen görs, för att hjälpa en samling korrumperade kommunpolitiker från (S), (M) och (C) som är ute på stöldturné.
Ekfors situation är därmed inte olik den som gällde för judiska företagare i 1930-talets nazityskland.
Härmed infinner sig ett antal väl motiverade frågor:
Vilken analys har regeringen gjort av de långsiktiga konsekvenserna av nu fattat regeringsbeslut som ju faktiskt går emot den egna specialmyndigheten?
Hur är det möjligt att regeringen tillgriper en individuell Ad Hoc lagstiftning trots att enkla, fungerande och beprövade lösningar står till buds och möjligheterna att med hjälp av sådana lösa frågan är goda?
Är inte konsekvensen av regeringens beslut att regeringen inte längre hedrar vår viktigaste rättsprincip – den om allas likhet inför lagen?
Vilket incitament att betala sina räkningar har Övertorneå kommun, eller någon annan kommun över huvud taget, om regeringen med hjälp av undantag i lagen och politiska domar hjälper korrumperade politiker att undandra sig betalningsansvar?
Omfattar regeringens i den offentliga debatten framställda förment höga moral bara små företag och fattiga människor?
Är politiker, särskilt medlemmar i regeringspartier, undantagna från skyldighet att sköta sina åligganden och betala sina räkningar?
Är det bara rasistiska grodor i pressen som kan föranleda uteslutning ur något av regeringspartierna?
Avser regeringen hålla på och kleta med det här tills man slutligen ödelagt förtroendet för regeringspartierna?
Är korruptionen så utbredd inom regeringspartierna att de korrupta krafterna bestämmer regeringspolitikens utformning?
Har förmågan till självsanering och intern rening gått förlorad ur regeringspartierna?
Har regeringen helt förlorat sin etiska och moraliska kompass?
Regeringen har haft fyra år på sig att ställa till rätta det som borgerliga politiker medverkade till under (S)-regimen utan att lyckas åstadkomma något. Är det ett tecken på regeringsduglighet?
Den avsuttna (S)-ministären var utomordentligt korrumperad. Få torde ifrågasätta det. Men vart är vi på väg om den nuvarande situationen speglar moralen inom alliansregeringen efter bara fyra års maktinnehav?
Övertorneå den 6 september 2010
Mikael Styrman
.
Regeringen har många gånger, på olika sätt och i olika sammanhang, framhållit att man ska göra rätt för sig. Inte minst gäller det i fråga om sjukförsäkrings- och pensionsfrågor.
Men hur är det i frågor där de egna politiska organisationerna är berörda?
I Haparanda har sosseriet så länge vi kan minnas gett ledande borgerliga kommunpolitiker som t ex Lars Spolander (M), Svante Spolander (C) och Per Arne Kerttu (C) guldkant i tillvaron.
Som motprestation har man kunnat räkna med de borgerligas stöd i olika för sosseriet viktiga frågor. Så har till exempel skett i frågan om den groteska inlåsningen av familjen Grönros som, efter förmåga, sökte värja sig mot rashets som emanerade från familjen Tornberg (C).
Så har även skett i fråga om försöken att socialisera Ekfors Kraft AB. Under den föregående (S)-regimen under Göran Persson nyttjades alla upptänkliga myndigheter för att förfölja ett litet privat kraftbolag. Med Sven-Erich Bucht som torped gjordes ett försök till fientligt övertagande vilket bland annat innefattade att Handelsbanken påverkades att säga upp bolagets lån – som INTE var misskött. Företaget var lönsamt, samhällsnyttigt och skyddat av monopol. Företagarens alla tillgångar konfiskerades under flera år i syfte att framkalla obestånd.
En paradox, av många, var att ett av landets bäst skötta elnät sattes under tvångsförvaltning för att mångåriga skattebrottslingar – som inte jagades av skattemyndigheten - inte medgavs elanslutning utan att ha betalat sina skulder.
Bolagets rotpost i Falun konfiskerades och ägarens skog stals, gården skövlades genom att tomten dels kom att omfattas av ett naturreservat i ett område där inga naturvärden fanns att skydda och dels genom att polisen underlät att rycka ut i samband med stölder och inbrott på fastigheten. Även i Falun spelade moderata och centerkrafter en framskjuten roll i socialiseringssträvandena.
Regeringen har under mandatperioden, möjligen på grund av tvingande omständigheter, satt kronan och statsfinanserna på spel för att skydda banker som på grund av omfattande korruption inom bankerna slarvat bort spararnas medel till den internationella organiserade brottsligheten.
Trots regeringens långtgående åtgärder och bankernas totala beroende av regeringen har inte situationen utnyttjats till någon som helst räfst och rättarting inom bankerna. Däremot har Finansinspektionen under ledning av Riddaren av Det Svarta Korset, Bengt Westerberg, fått nyttjas av ljusskygga intressen för att plundra HQ Bank. Denna organiserade och statsstödda stöld försöker man sedan kamouflera till någon sorts banksaneringsåtgärd.
Syftet med regeringens skydd av bankerna sades vara att säkra betalningssystemet och finansieringsmarknaden. Fortfarande kan inte ett litet privatägt, lönsamt, monopolskyddat företag som bedriver samhällsnyttig verksamhet få finansiera sin verksamhet. Företaget undanhålls istället finansiering, för att företagaren ska kunna låsas in i fängelse återkommande, tidigare ett år, nu tre år, för påstådda skattebrott som på det beskrivna sättet är skapade av staten själv, indirekt av regeringen. Detta sker i Sverige år 2010 under en borgerlig regering.
Under försöken att konfiskera det lilla bolaget har vägbelysningen kommit att användas som vapen. Följden har blivit att politiserade domstolar kommit fram till att det är otillåten konkurrensbegränsning att inte leverera till den kommunala vägbelysningen. Det är naturligtvis inte annat än höggradigt löjligt att göra gällande att det i fråga om den kommunala vägbelysningen över huvud taget finns någon konkurrenssituation att kränka.
Nu har vägbelysningsfrågan utvecklats så att Övertorneå kommun som har betalat sina skulder har vägbelysning sedan lång tid.
Haparanda kommun däremot, som inte har betalat sina vägbelysningsräkningar och inte heller fullbetalar sina elräkningar, får hjälp av regeringen att undandra sig betalningsansvar. Individuella och skräddarsydda undantag från ellagen görs, för att hjälpa en samling korrumperade kommunpolitiker från (S), (M) och (C) som är ute på stöldturné.
Ekfors situation är därmed inte olik den som gällde för judiska företagare i 1930-talets nazityskland.
Härmed infinner sig ett antal väl motiverade frågor:
Vilken analys har regeringen gjort av de långsiktiga konsekvenserna av nu fattat regeringsbeslut som ju faktiskt går emot den egna specialmyndigheten?
Hur är det möjligt att regeringen tillgriper en individuell Ad Hoc lagstiftning trots att enkla, fungerande och beprövade lösningar står till buds och möjligheterna att med hjälp av sådana lösa frågan är goda?
Är inte konsekvensen av regeringens beslut att regeringen inte längre hedrar vår viktigaste rättsprincip – den om allas likhet inför lagen?
Vilket incitament att betala sina räkningar har Övertorneå kommun, eller någon annan kommun över huvud taget, om regeringen med hjälp av undantag i lagen och politiska domar hjälper korrumperade politiker att undandra sig betalningsansvar?
Omfattar regeringens i den offentliga debatten framställda förment höga moral bara små företag och fattiga människor?
Är politiker, särskilt medlemmar i regeringspartier, undantagna från skyldighet att sköta sina åligganden och betala sina räkningar?
Är det bara rasistiska grodor i pressen som kan föranleda uteslutning ur något av regeringspartierna?
Avser regeringen hålla på och kleta med det här tills man slutligen ödelagt förtroendet för regeringspartierna?
Är korruptionen så utbredd inom regeringspartierna att de korrupta krafterna bestämmer regeringspolitikens utformning?
Har förmågan till självsanering och intern rening gått förlorad ur regeringspartierna?
Har regeringen helt förlorat sin etiska och moraliska kompass?
Regeringen har haft fyra år på sig att ställa till rätta det som borgerliga politiker medverkade till under (S)-regimen utan att lyckas åstadkomma något. Är det ett tecken på regeringsduglighet?
Den avsuttna (S)-ministären var utomordentligt korrumperad. Få torde ifrågasätta det. Men vart är vi på väg om den nuvarande situationen speglar moralen inom alliansregeringen efter bara fyra års maktinnehav?
Övertorneå den 6 september 2010
Mikael Styrman
.
När det är tyst i barnkammaren…
.
…då vet varje erfaren förälder att det kan bero på endera av två saker:
Endera sover barnen eller så håller de på med något ofog.
Så där är med politiker också. Ibland klankas det på att politiker bara håller på och tjafsar. Men det är ofta ett bra tecken om de tjafsar. Det betyder ofta att de står för sina ideal, att de försvarar sin ideologi och att de håller lite ordning på sina motståndare.
Motsatsen – att det är tyst – beror ofta på att de att de har lagt sina ideologier åt sidan och har kommit överens om hur de sinsemellan ska roffa åt sig skattebetalarnas pengar.
Det blir sällan så tydligt som i Haparanda. Där finns aldrig några synliga meningsskiljaktigheter mellan politikerna. Så är också ledande borgerliga politiker välgödda av den socialdemokratiska ledningen.
Domslut har av sosseriet anpassats efter borgerliga ”motståndares” behov, som till exempel i fallet med mordbranden på Toivolansaari som jag inom kort ska beskriva. Värdefulla kommunala tillgångar har slumpats bort mot betalning under bordet till politiska ”motståndare” och politiska gentjänster av desamma, som till exempel i fråga om Kukkolaforsen.
Om det inte hade varit så tarvligt hade man nästan kunnat säga att det blev komiskt i somras när kommunen sålde stadshotellet, politikerna fixade allt och det bara fanns ett fel. Man hade glömt att informera köparen om att han skulle köpa hotellet varför han var mycket förvånad när pressen informerade köparen. Så kan det gå när politiker behöver fylla på den egna kassan.
Lägg gärna på minnet, att den person som klagar på att politiker är osams antingen är väldigt lättlurad eller är korrumperade politikers megafon. För det är mycket bättre för skattebetalarna om politiska motståndare inte är helt sams. Då har de förmodligen inte delat på skattebetalarnas pengar i sämja.
Övertorneå den 6 september 2010
Mikael Styrman
.
…då vet varje erfaren förälder att det kan bero på endera av två saker:
Endera sover barnen eller så håller de på med något ofog.
Så där är med politiker också. Ibland klankas det på att politiker bara håller på och tjafsar. Men det är ofta ett bra tecken om de tjafsar. Det betyder ofta att de står för sina ideal, att de försvarar sin ideologi och att de håller lite ordning på sina motståndare.
Motsatsen – att det är tyst – beror ofta på att de att de har lagt sina ideologier åt sidan och har kommit överens om hur de sinsemellan ska roffa åt sig skattebetalarnas pengar.
Det blir sällan så tydligt som i Haparanda. Där finns aldrig några synliga meningsskiljaktigheter mellan politikerna. Så är också ledande borgerliga politiker välgödda av den socialdemokratiska ledningen.
Domslut har av sosseriet anpassats efter borgerliga ”motståndares” behov, som till exempel i fallet med mordbranden på Toivolansaari som jag inom kort ska beskriva. Värdefulla kommunala tillgångar har slumpats bort mot betalning under bordet till politiska ”motståndare” och politiska gentjänster av desamma, som till exempel i fråga om Kukkolaforsen.
Om det inte hade varit så tarvligt hade man nästan kunnat säga att det blev komiskt i somras när kommunen sålde stadshotellet, politikerna fixade allt och det bara fanns ett fel. Man hade glömt att informera köparen om att han skulle köpa hotellet varför han var mycket förvånad när pressen informerade köparen. Så kan det gå när politiker behöver fylla på den egna kassan.
Lägg gärna på minnet, att den person som klagar på att politiker är osams antingen är väldigt lättlurad eller är korrumperade politikers megafon. För det är mycket bättre för skattebetalarna om politiska motståndare inte är helt sams. Då har de förmodligen inte delat på skattebetalarnas pengar i sämja.
Övertorneå den 6 september 2010
Mikael Styrman
.
Jag har känt ångesten…
.
…som man får erfara när man utan förvarning hamnar i en ambulans på väg till akutvården.
Det var i början av 2000-talet. Facket hade länge missbrukat kollektivavtalet till att lamslå viktigare förändringar i företaget och till att vrida ur företaget stora oberättigade skadestånd. Det var de möjligheter man fick genom Tok-Palmes arbetsrättslagstiftning på 1970-talet och sedan inte kunde låta bli att missbruka. När vi slutade teckna kollektivavtal försökte man ta över vårt företag. Sven-Erich Bucht blev partiets torped med uppgift att underminera företaget inifrån. Stödd av regeringskansliets jurister och med Sven-Erichs för ändamålet förvärvade aktier som redskap skred han till verket. Vana stora bidragstagare som Birgit Niva hade och har ingen integritet när det politiska brödraskapet kallar. Per-Arne Kerttus kusiner drog sitt strå till stacken liksom Per-Arne själv som redan då återfanns på sosseriets lönelista.
Bland annat utsattes vi för en massiv borgenärsattack och partiet fick Handelsbanken att säga upp vårt lån. Vi investerar på fyrtio års sikt och fick en vecka på oss att betala lånet. Sedan anslöt skatteverket genom kronofogden med en olaglig konkursansökan till samma förhandling i den politiska domstolen i Haparanda.
I samband med den ganska välorganiserade attacken slutade ett flertal nyckelpersoner vilket skapade en mycket extrem arbetsbelastning för mig och mina kvarvarande medarbetare. På några veckor ändrades personalstyrkan från tretton till tre personer under facklig blockad som sedan pågick tills facket inte höll ut längre.
Under denna exceptionella tid var det inte precis välkommet att bli akut sjuk. Men så blev det – helt i enlighet med lagen om alltings jävlighet.
Efter några timmar med tilltagande smärta i buken sökte jag läkare på hemorten. Diagnosen bestämdes till akut blindtarmsinflammation. Jag hamnade i en ambulans med Kalix som destination, för operation samma kväll.
Väl i ambulansen hade jag cirka fyrtiofem minuter på mig att ordna upp mitt liv så att det skulle fungera i händelse av betydande konvalescens eller rent av min bortgång. Och mobiltelefonens batteri visade sig vara nästan tomt. Ingen idealisk situation. Därav ångesten och febril tankeverksamhet för att bestämma vad som var viktigast, och möjligt, att ordna och hur det kunde ske med minsta möjliga ringande.
Allt gick i alla fall bra. Jag opererades samma kväll i Kalix och blev snart återställd. På den tiden kunde man inom Landstinget! Det var innan dagens landstingsbyråkrati och dagens landstingspolitiker hade gjort sitt.
Senare har jag kunnat se en del av de konsekvenser man drabbas av som anhörig, när någon i familjen blir sjuk och vården inte finns nära hemorten.
Det blir mycket betungande att besöka nära anhöriga, barn t ex, när varje resa till och från hemmet blir 34 mil. Det blir svårt för föräldrarna att sköta sina arbeten och det blir mycket kostsamt för familjen, trots världens högsta skatter. Oron för de anhöriga gör inte situationen lättare.
Onekligen är det med bedrövelse man betraktar det förfall som pågår inom landstinget och det roffande av skattemedel till allehanda dumheter som dränerar vårdens resurser.
Övertorneå den 5 september 2010
Mikael Styrman
.
…som man får erfara när man utan förvarning hamnar i en ambulans på väg till akutvården.
Det var i början av 2000-talet. Facket hade länge missbrukat kollektivavtalet till att lamslå viktigare förändringar i företaget och till att vrida ur företaget stora oberättigade skadestånd. Det var de möjligheter man fick genom Tok-Palmes arbetsrättslagstiftning på 1970-talet och sedan inte kunde låta bli att missbruka. När vi slutade teckna kollektivavtal försökte man ta över vårt företag. Sven-Erich Bucht blev partiets torped med uppgift att underminera företaget inifrån. Stödd av regeringskansliets jurister och med Sven-Erichs för ändamålet förvärvade aktier som redskap skred han till verket. Vana stora bidragstagare som Birgit Niva hade och har ingen integritet när det politiska brödraskapet kallar. Per-Arne Kerttus kusiner drog sitt strå till stacken liksom Per-Arne själv som redan då återfanns på sosseriets lönelista.
Bland annat utsattes vi för en massiv borgenärsattack och partiet fick Handelsbanken att säga upp vårt lån. Vi investerar på fyrtio års sikt och fick en vecka på oss att betala lånet. Sedan anslöt skatteverket genom kronofogden med en olaglig konkursansökan till samma förhandling i den politiska domstolen i Haparanda.
I samband med den ganska välorganiserade attacken slutade ett flertal nyckelpersoner vilket skapade en mycket extrem arbetsbelastning för mig och mina kvarvarande medarbetare. På några veckor ändrades personalstyrkan från tretton till tre personer under facklig blockad som sedan pågick tills facket inte höll ut längre.
Under denna exceptionella tid var det inte precis välkommet att bli akut sjuk. Men så blev det – helt i enlighet med lagen om alltings jävlighet.
Efter några timmar med tilltagande smärta i buken sökte jag läkare på hemorten. Diagnosen bestämdes till akut blindtarmsinflammation. Jag hamnade i en ambulans med Kalix som destination, för operation samma kväll.
Väl i ambulansen hade jag cirka fyrtiofem minuter på mig att ordna upp mitt liv så att det skulle fungera i händelse av betydande konvalescens eller rent av min bortgång. Och mobiltelefonens batteri visade sig vara nästan tomt. Ingen idealisk situation. Därav ångesten och febril tankeverksamhet för att bestämma vad som var viktigast, och möjligt, att ordna och hur det kunde ske med minsta möjliga ringande.
Allt gick i alla fall bra. Jag opererades samma kväll i Kalix och blev snart återställd. På den tiden kunde man inom Landstinget! Det var innan dagens landstingsbyråkrati och dagens landstingspolitiker hade gjort sitt.
Senare har jag kunnat se en del av de konsekvenser man drabbas av som anhörig, när någon i familjen blir sjuk och vården inte finns nära hemorten.
Det blir mycket betungande att besöka nära anhöriga, barn t ex, när varje resa till och från hemmet blir 34 mil. Det blir svårt för föräldrarna att sköta sina arbeten och det blir mycket kostsamt för familjen, trots världens högsta skatter. Oron för de anhöriga gör inte situationen lättare.
Onekligen är det med bedrövelse man betraktar det förfall som pågår inom landstinget och det roffande av skattemedel till allehanda dumheter som dränerar vårdens resurser.
Övertorneå den 5 september 2010
Mikael Styrman
.
söndag 5 september 2010
Turnéplan för Rädda Vården och Luleå-Ambulansen
.
Tisdag 7/9
kl 12.00 Övertorneå, Jägmästarparken
kl 16.00 Haparanda, Torget
Efter mötet:
Ekfors informerar om vägbelysningsfrågor.
Onsdag 8/9
kl 12.00 Överkalix, Bilisten
kl 16.00 Pajala, Solurstorget
Fredag 10/9
Kl 12.00 Kiruna, Folkets Husparken
Kl 16.00 Gällivare, Meddelas inom kort.
Välkommen att diskutera vad vi ska göra för att stoppa sjukvårdens förfall!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Tisdag 7/9
kl 12.00 Övertorneå, Jägmästarparken
kl 16.00 Haparanda, Torget
Efter mötet:
Ekfors informerar om vägbelysningsfrågor.
Onsdag 8/9
kl 12.00 Överkalix, Bilisten
kl 16.00 Pajala, Solurstorget
Fredag 10/9
Kl 12.00 Kiruna, Folkets Husparken
Kl 16.00 Gällivare, Meddelas inom kort.
Välkommen att diskutera vad vi ska göra för att stoppa sjukvårdens förfall!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Skräm inte upp judarna…
.
…på tåget till Auschwitz. Det är bättre att de går in i gaskamrarna intet ont anande och under ordnade former. Så kan man sammanfatta Sosse-TV:s (TV4 Luleå) inslag om Rädda Vården fredagen den 3 september.
Det väcker, enligt TV4 Luleå, anstöt att illustrera den sönderfallande vården med en likbil och att klistra upp de högst ansvarigas namn på förardörren (E Holmgren) och kartläsardörren (K Ögren). Däremot väcker det tydligen inte anstöt att missköta vården så att människor går med plågor och försämrade inkomstförhållanden i åratal, eller möter en för tidig död, på grund av sjukvårdsköer. Inte heller tycks det osmakligt att dra in och lägga ned vitala delar av sjukvården för stora delar av länets befolkning men samtidigt låta byråkratin svälla utan kostnadskontroll. Men att påtala det är osmakligt….?
Så har den maktslickande journalistiken ofta betett sig i Sverige. Det är en märklig människosyn som man gör sig till språkrör för.
I ett krystat försök att klistra på Rädda Vården något obehagligt, och därigenom dölja sakfrågorna, ifrågasätter TV4 Luleå om det är ett hot att de två personernas namn monterats på de två framdörrarna. Alla som sett en rallybil vet att förarens och kartläsarens namn brukar monteras på framdörrarna. Hur kan man - om man är seriös – få det till ett hot?
Möjligen hade det varit ett hot mot länets befolkning om vi istället hade monterat Kent Ögrens namn på förardörren.
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
…på tåget till Auschwitz. Det är bättre att de går in i gaskamrarna intet ont anande och under ordnade former. Så kan man sammanfatta Sosse-TV:s (TV4 Luleå) inslag om Rädda Vården fredagen den 3 september.
Det väcker, enligt TV4 Luleå, anstöt att illustrera den sönderfallande vården med en likbil och att klistra upp de högst ansvarigas namn på förardörren (E Holmgren) och kartläsardörren (K Ögren). Däremot väcker det tydligen inte anstöt att missköta vården så att människor går med plågor och försämrade inkomstförhållanden i åratal, eller möter en för tidig död, på grund av sjukvårdsköer. Inte heller tycks det osmakligt att dra in och lägga ned vitala delar av sjukvården för stora delar av länets befolkning men samtidigt låta byråkratin svälla utan kostnadskontroll. Men att påtala det är osmakligt….?
Så har den maktslickande journalistiken ofta betett sig i Sverige. Det är en märklig människosyn som man gör sig till språkrör för.
I ett krystat försök att klistra på Rädda Vården något obehagligt, och därigenom dölja sakfrågorna, ifrågasätter TV4 Luleå om det är ett hot att de två personernas namn monterats på de två framdörrarna. Alla som sett en rallybil vet att förarens och kartläsarens namn brukar monteras på framdörrarna. Hur kan man - om man är seriös – få det till ett hot?
Möjligen hade det varit ett hot mot länets befolkning om vi istället hade monterat Kent Ögrens namn på förardörren.
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
(C)nömos – replik till Stefan Tornberg
.
Förtroendet för sjukvården som nuvarande politiska ledning för landstinget raserat måste återupprättas, anser Stefan Tornberg (C), i en debattartikel (PT 2010-09-03).
Metoderna, enligt Tornbergs förslag, heter förbättrade möjligheter till vård utomläns och utomlands för norrbottningar. Sjukhusläkare som åker ut på landet och träffar patienter istället för att patienter, som idag, besöker sjukhusen. Återställda OBS-platser i Haparanda. Utökat akutsjukvårdsansvar för länets räddningstjänst och taxibilar.
Att Tornberg framför allt fiskar röster i östra Norrbotten är uppenbart. Utomlandsvård i Kemi eller Rovaniemi är förstås vad tornedalingar längtar mest efter sedan den egna sjukhusvården i Kalix undan för undan monterats ned och avståndet till närmaste fungerande sjukhus (Sunderbyn) blivit ganska långt.
Hans övriga förslag handlar istället om att bana väg för de förändringar han och övriga ledande politiker väl känner till. Att etnisk rensning av sjukhusläkare utanför sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare ska fullföljas efter valet och att tillgången till fungerande vård i händelse av svår eller livshotande sjukdom utanför Sunderbyns och Gällivares närområden inte längre blir vad den har varit.
Tornbergs lösningar är lika illa förankrade i verkligheten som Mona Sahlins (S) vallöfte om akutbilar som åker runt i hela landet till sjuka barn.
Det värsta snömoset hittills inför landstingsvalet.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
Förtroendet för sjukvården som nuvarande politiska ledning för landstinget raserat måste återupprättas, anser Stefan Tornberg (C), i en debattartikel (PT 2010-09-03).
Metoderna, enligt Tornbergs förslag, heter förbättrade möjligheter till vård utomläns och utomlands för norrbottningar. Sjukhusläkare som åker ut på landet och träffar patienter istället för att patienter, som idag, besöker sjukhusen. Återställda OBS-platser i Haparanda. Utökat akutsjukvårdsansvar för länets räddningstjänst och taxibilar.
Att Tornberg framför allt fiskar röster i östra Norrbotten är uppenbart. Utomlandsvård i Kemi eller Rovaniemi är förstås vad tornedalingar längtar mest efter sedan den egna sjukhusvården i Kalix undan för undan monterats ned och avståndet till närmaste fungerande sjukhus (Sunderbyn) blivit ganska långt.
Hans övriga förslag handlar istället om att bana väg för de förändringar han och övriga ledande politiker väl känner till. Att etnisk rensning av sjukhusläkare utanför sjukhusen i Sunderbyn och Gällivare ska fullföljas efter valet och att tillgången till fungerande vård i händelse av svår eller livshotande sjukdom utanför Sunderbyns och Gällivares närområden inte längre blir vad den har varit.
Tornbergs lösningar är lika illa förankrade i verkligheten som Mona Sahlins (S) vallöfte om akutbilar som åker runt i hela landet till sjuka barn.
Det värsta snömoset hittills inför landstingsvalet.
Rädda Vården
Anders Mansten
Mikael Styrman
.
torsdag 2 september 2010
Cirkus Finansinspektionen
.
Vi har sett det flera gånger nu. Hur det går till när gangsterstaten slår till. Några fall mer uppmärksammade än andra: Halvar Alvgard, Ingmar Bergman, Ekfors Kraft, Medanalys, Ekfors Kraft igen och nu senast HQ Bank.
Listan kan säkert göras längre. Framför allt skulle listan kunna göras väldigt lång över mindre kända, eller för allmänheten helt okända fall, där brottslingar och psykopater i statlig tjänst rullat över människor som en 30 tons truck och krossat människor och förstört deras liv. Fall där drabbade människor inte haft kraft kvar eller eljest möjlighet att försvara sig, eller göra sina fall kända för allmänheten.
Gemensamt för alla dessa fall är att de skyldiga går fria därför att statsanställda brottslingar alltid går fria i Sverige. Gemensamt är även mönstret för tillslaget. En statlig specialmyndighet slår till - med överraskning. En mängd anklagelser utslungas - det är alltid en mängd - som regel irrelevanta och/eller lättviktiga. Så många att de blir svåra att överblicka, analysera och tillbakavisa. Både för den anklagade och för allmänheten. Angreppet samordnas, som nu, med andra myndigheter för att understryka allvaret och trovärdigheten: Ekobrottsmyndigheten ska utreda. Fallet har även anmälts än hit eller än dit. Som nu till Revisorsnämnden. Ytterligare en politiserad hel- eller halvstatlig luderorganisation. Det finns många sådana i Sverige. Angreppet har alltid stöd av lojala - eller lättlurade - journalister och media. Ibland i god tro och bara nyhetskåta. Ofta fullt medvetna eller åtminstone anande vad som pågår men nyhetskåtheten får styra den mediala hanteringen.
Finansinspektionens styrelseordförande är ingen mindre än Riddaren av Det Svarta Korset. Förre socialministern Bengt Westerberg, tillika Röda Korsets ordförande, som i mogen ålder framlever sina dagar plundrande nödställda människor runt om i världen, som skulle få hjälp av för ändamålet insamlade medel, om inte Bengt Westerberg istället lallade bort pengarna på egen vällevnad, spritkrogar och förlustelser.
Med nämnda riddare som ordförande för Finansinspektionen får vi nog en stor del av förklaringen till lustmordet på HQ bank - men inte hela. För att det redan inträffade ska kunna äga rum krävs nog också att övriga styrelseledamöter har speciella egenskaper. Om inte likadana egenskaper som Bengt Westerberg så måste de nog åtminstone vara en tämligen oduglig och ryggradslös samling bimbos av bägge könen. Demokratiska kuttersmycken, som pryder hemsidan och ger organisationen demokratiskt alibi, men inte duger någonting till.
Många har beskyllningarna varit mot HQ och dess ägare. Ganska mycket verkar vara frågor om tyckande i efterhand där ingen åsikt nödvändigtvis är mer rätt än någon annan åsikt och inget klart svar om rätt eller fel kan utläsas av tingens ordning. Möjligen kan ett facit fås med tidens hjälp om huruvida något gav ett bra eller dåligt utfall. Det förändras inte i sak av att argumenten staplas på varandra på småbarns vis och skriks ut i falcett i media.
Säkert kan mycket läggas HQ:s ledning till last. Men att utföra ett sådant lustmord på banken, eller stöld av banken om man så vill, kan inte rättfärdigas ens till närmelsevis av vad som lagts dem till last. Särskilt inte i efterhand när flertalet punkter redan ordnats på ett eller annat sätt.
Dagens Industri skrev igår att ”den 6 juli fick HQ Banks styrelse FI:s beskrivning av läget i banken”.
Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson uttalade sig för DI: ”där skrev vi klart och tydligt att det vi kommit fram till kan leda till en sanktion på alltifrån en varning till att tillståndet dras in.”
Det är med andra ord vad den svenska Finansinspektionens generaldirektör uppfattar som ett klart besked. Så sent som den 6 juli menar FI att HQ kan komma att drabbas av en varning. Lördagen den 28 augusti offentliggör FI att HQ Bank ska likvideras måndag morgon. Något som vi nu vet, och som i förväg måste ha varit uppenbart för FI, att skulle ställa till nästan ofattbar förmögenhetsskada för såväl bankens ägare, som kunder och anställda. För att inte tala om allt mänskligt lidande man ställt till med.
Jag använder sällan sådana uttryck men jag måste säga att såväl Bengt Westerberg som Martin Andersson hör hemma antingen i fängelse eller på Säters fasta paviljong, för ingen av dem kan vara riktigt klok. På något av dessa ställen skulle de utan minsta tvekan hamna om vi hade ett fungerande rättsväsende i det här landet.
Nu återstår att se, vad det hel- och halvkriminella politiserade slödder som leker domstol i det här landet kommer att göra i frågan. Om det går som det brukar gå, så kommer de att gömma sig tills allt farligt har blåst över, tills den organiserade brottslighetens plundring av Sven Hagströmer, Mats Qviberg och ett flertal andra är fullbordad och skadan irreparabel.
Vi närmar oss med stormsteg en situation beträffande rättsskipning i det här landet där allt färre kommer att besvära sig med att vända sig till rättsväsendet för att få hjälp. Rättsskipningen kommer istället, åtminstone i viktigare ärenden, att gå till så att någon hittas skjuten till döds i en bil i Stockholms City. Och många, kanske flertalet, kommer att uppleva att en förbättring skett. Så sker visserligen redan nu i enstaka fall. Men som vårt rättsväsende beter sig är det snart praxis. Inga ljusa framtidsutsikter således.
Det här känns ju minst sagt trist. Här står vi inför ett riksdagsval där förlegade samhällsstrukturer som har möjliggjort och byggt upp den här myglarstrukturen i samhället kan förpassas till historiens sopkorg. Då kommer det där korrumperade blindstyret Bengt Westerberg och hans kriminella uppdragsgivare med gammeldags sovjetryska metoder och försöker kvadda allting. Tidpunkten är vald med omsorg. Regeringen förväntas vara upptagen med valet. Regeringen förväntas även inte våga röja att man inte har kontroll över vad den organiserade brottsligheten får Finansinspektionen att hjälpa till med. Det här måste regeringen faktiskt ta i om man vill behålla någon heder och trovärdighet. Ibland är inte det rätta svaret det som kortsiktigt politiskt taktiserande indikerar.
Vårt rättsväsende duger nog inte till att fängsla Bengt Westerberg, Martin Andersson och för den delen även den övriga styrelsen i Finansinspektionen. Därtill är sannolikt rättsrötan allt för långt gången i Sverige. I ett land med fungerande rättsväsende skulle samtliga suttit häktade nu. I ett land med fungerande rättsväsende skulle de inte vågat försöka attackera HQ Bank så som nu skett.
Kanske man ändå kan skicka Riddaren av det Svarta Korset till Haiti?
Åtföljd av en påse av Röda Korsets förmögenhet. Den som är insamlad till förmån för nödlidande men som inte får användas till nödlidande. Till Haiti - med en påse med pengar - obeväpnad - med enkel biljett.
Säkerställ gärna att han har munnen full med guldplomber innan han åker.
Övertorneå den 2 september 2010
Mikael Styrman
.
Vi har sett det flera gånger nu. Hur det går till när gangsterstaten slår till. Några fall mer uppmärksammade än andra: Halvar Alvgard, Ingmar Bergman, Ekfors Kraft, Medanalys, Ekfors Kraft igen och nu senast HQ Bank.
Listan kan säkert göras längre. Framför allt skulle listan kunna göras väldigt lång över mindre kända, eller för allmänheten helt okända fall, där brottslingar och psykopater i statlig tjänst rullat över människor som en 30 tons truck och krossat människor och förstört deras liv. Fall där drabbade människor inte haft kraft kvar eller eljest möjlighet att försvara sig, eller göra sina fall kända för allmänheten.
Gemensamt för alla dessa fall är att de skyldiga går fria därför att statsanställda brottslingar alltid går fria i Sverige. Gemensamt är även mönstret för tillslaget. En statlig specialmyndighet slår till - med överraskning. En mängd anklagelser utslungas - det är alltid en mängd - som regel irrelevanta och/eller lättviktiga. Så många att de blir svåra att överblicka, analysera och tillbakavisa. Både för den anklagade och för allmänheten. Angreppet samordnas, som nu, med andra myndigheter för att understryka allvaret och trovärdigheten: Ekobrottsmyndigheten ska utreda. Fallet har även anmälts än hit eller än dit. Som nu till Revisorsnämnden. Ytterligare en politiserad hel- eller halvstatlig luderorganisation. Det finns många sådana i Sverige. Angreppet har alltid stöd av lojala - eller lättlurade - journalister och media. Ibland i god tro och bara nyhetskåta. Ofta fullt medvetna eller åtminstone anande vad som pågår men nyhetskåtheten får styra den mediala hanteringen.
Finansinspektionens styrelseordförande är ingen mindre än Riddaren av Det Svarta Korset. Förre socialministern Bengt Westerberg, tillika Röda Korsets ordförande, som i mogen ålder framlever sina dagar plundrande nödställda människor runt om i världen, som skulle få hjälp av för ändamålet insamlade medel, om inte Bengt Westerberg istället lallade bort pengarna på egen vällevnad, spritkrogar och förlustelser.
Med nämnda riddare som ordförande för Finansinspektionen får vi nog en stor del av förklaringen till lustmordet på HQ bank - men inte hela. För att det redan inträffade ska kunna äga rum krävs nog också att övriga styrelseledamöter har speciella egenskaper. Om inte likadana egenskaper som Bengt Westerberg så måste de nog åtminstone vara en tämligen oduglig och ryggradslös samling bimbos av bägge könen. Demokratiska kuttersmycken, som pryder hemsidan och ger organisationen demokratiskt alibi, men inte duger någonting till.
Många har beskyllningarna varit mot HQ och dess ägare. Ganska mycket verkar vara frågor om tyckande i efterhand där ingen åsikt nödvändigtvis är mer rätt än någon annan åsikt och inget klart svar om rätt eller fel kan utläsas av tingens ordning. Möjligen kan ett facit fås med tidens hjälp om huruvida något gav ett bra eller dåligt utfall. Det förändras inte i sak av att argumenten staplas på varandra på småbarns vis och skriks ut i falcett i media.
Säkert kan mycket läggas HQ:s ledning till last. Men att utföra ett sådant lustmord på banken, eller stöld av banken om man så vill, kan inte rättfärdigas ens till närmelsevis av vad som lagts dem till last. Särskilt inte i efterhand när flertalet punkter redan ordnats på ett eller annat sätt.
Dagens Industri skrev igår att ”den 6 juli fick HQ Banks styrelse FI:s beskrivning av läget i banken”.
Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson uttalade sig för DI: ”där skrev vi klart och tydligt att det vi kommit fram till kan leda till en sanktion på alltifrån en varning till att tillståndet dras in.”
Det är med andra ord vad den svenska Finansinspektionens generaldirektör uppfattar som ett klart besked. Så sent som den 6 juli menar FI att HQ kan komma att drabbas av en varning. Lördagen den 28 augusti offentliggör FI att HQ Bank ska likvideras måndag morgon. Något som vi nu vet, och som i förväg måste ha varit uppenbart för FI, att skulle ställa till nästan ofattbar förmögenhetsskada för såväl bankens ägare, som kunder och anställda. För att inte tala om allt mänskligt lidande man ställt till med.
Jag använder sällan sådana uttryck men jag måste säga att såväl Bengt Westerberg som Martin Andersson hör hemma antingen i fängelse eller på Säters fasta paviljong, för ingen av dem kan vara riktigt klok. På något av dessa ställen skulle de utan minsta tvekan hamna om vi hade ett fungerande rättsväsende i det här landet.
Nu återstår att se, vad det hel- och halvkriminella politiserade slödder som leker domstol i det här landet kommer att göra i frågan. Om det går som det brukar gå, så kommer de att gömma sig tills allt farligt har blåst över, tills den organiserade brottslighetens plundring av Sven Hagströmer, Mats Qviberg och ett flertal andra är fullbordad och skadan irreparabel.
Vi närmar oss med stormsteg en situation beträffande rättsskipning i det här landet där allt färre kommer att besvära sig med att vända sig till rättsväsendet för att få hjälp. Rättsskipningen kommer istället, åtminstone i viktigare ärenden, att gå till så att någon hittas skjuten till döds i en bil i Stockholms City. Och många, kanske flertalet, kommer att uppleva att en förbättring skett. Så sker visserligen redan nu i enstaka fall. Men som vårt rättsväsende beter sig är det snart praxis. Inga ljusa framtidsutsikter således.
Det här känns ju minst sagt trist. Här står vi inför ett riksdagsval där förlegade samhällsstrukturer som har möjliggjort och byggt upp den här myglarstrukturen i samhället kan förpassas till historiens sopkorg. Då kommer det där korrumperade blindstyret Bengt Westerberg och hans kriminella uppdragsgivare med gammeldags sovjetryska metoder och försöker kvadda allting. Tidpunkten är vald med omsorg. Regeringen förväntas vara upptagen med valet. Regeringen förväntas även inte våga röja att man inte har kontroll över vad den organiserade brottsligheten får Finansinspektionen att hjälpa till med. Det här måste regeringen faktiskt ta i om man vill behålla någon heder och trovärdighet. Ibland är inte det rätta svaret det som kortsiktigt politiskt taktiserande indikerar.
Vårt rättsväsende duger nog inte till att fängsla Bengt Westerberg, Martin Andersson och för den delen även den övriga styrelsen i Finansinspektionen. Därtill är sannolikt rättsrötan allt för långt gången i Sverige. I ett land med fungerande rättsväsende skulle samtliga suttit häktade nu. I ett land med fungerande rättsväsende skulle de inte vågat försöka attackera HQ Bank så som nu skett.
Kanske man ändå kan skicka Riddaren av det Svarta Korset till Haiti?
Åtföljd av en påse av Röda Korsets förmögenhet. Den som är insamlad till förmån för nödlidande men som inte får användas till nödlidande. Till Haiti - med en påse med pengar - obeväpnad - med enkel biljett.
Säkerställ gärna att han har munnen full med guldplomber innan han åker.
Övertorneå den 2 september 2010
Mikael Styrman
.
Cirkus Assange snurrar vidare
.
Det tar sig…
Nu är Julian Assange misstänkt för våldtäkt igen.
Enligt den senaste åklagaren i fallet hade man ”inte vänt på alla stenar”.
Var det kanske den CIA-märkta stenen man glömt att vända på? För att komma åt en organisation som Wikileaks, och en person som Julian Assange, kan den amerikanska underrättelsetjänsten gladeligen betala en angivare mer pengar än personen annars skulle kunna åstadkomma som samlad livsinkomst.
Nu säger inte jag ATT det är vad som skett i det här fallet utan jag säker, att man måste ha i åtanke när man bedömer trovärdigheten i utsagorna, att det KAN vara fallet just i det här målet.
Att döma av tidigare erfarenheter får man hoppas att inte Julian Assange anmäler någon av det två kvinnorna för våldtäkt, mutbrott eller mord. Med tanke på vad Claes Borgström åstadkommit hittills - i bland annat Tomas Quick-fallet - är i så fall de två kvinnorna så gott som fällda.
Förr eller senare får det svenska rättsväsendet såväl det nationella som det internationella anseende det förtjänar.
Övertorneå den 2 september 2010
Mikael Styrman
.
Det tar sig…
Nu är Julian Assange misstänkt för våldtäkt igen.
Enligt den senaste åklagaren i fallet hade man ”inte vänt på alla stenar”.
Var det kanske den CIA-märkta stenen man glömt att vända på? För att komma åt en organisation som Wikileaks, och en person som Julian Assange, kan den amerikanska underrättelsetjänsten gladeligen betala en angivare mer pengar än personen annars skulle kunna åstadkomma som samlad livsinkomst.
Nu säger inte jag ATT det är vad som skett i det här fallet utan jag säker, att man måste ha i åtanke när man bedömer trovärdigheten i utsagorna, att det KAN vara fallet just i det här målet.
Att döma av tidigare erfarenheter får man hoppas att inte Julian Assange anmäler någon av det två kvinnorna för våldtäkt, mutbrott eller mord. Med tanke på vad Claes Borgström åstadkommit hittills - i bland annat Tomas Quick-fallet - är i så fall de två kvinnorna så gott som fällda.
Förr eller senare får det svenska rättsväsendet såväl det nationella som det internationella anseende det förtjänar.
Övertorneå den 2 september 2010
Mikael Styrman
.
onsdag 1 september 2010
Visst kan vi göra skillnad!
.
Vi roade oss ikväll med att göra ett litet räkneexempel.
I Norrbottens Län finns ca 249 000 invånare.
Vid valet 2006 fanns det 199 928 röstberättigade, nu sannolikt något färre.
Alla röstar inte.
153 655 giltiga röster lämnades i urnorna vid landstingsvalet 2006.
71 ledamöter ska väljas till landstingsfullmäktige.
Rent teoretiskt är gränsen för majoritet 50 %, med samma valdeltagande som 2006 ungefär vid uppnådda 76 828 röster. Med majoritet, ensamma eller tillsammans med något parti som rycker upp sig, kan vi genomföra Rädda Vårdens politik och stoppa sönderfallet inom vården.
Låt oss räkna lågt:
Om vi antar, att Rädda Vården idag, tisdagen den 31 augusti har
5 sympatisörer i vardera av de större kommunerna i Norrbotten: Luleå, Piteå, Boden, Kiruna, Gällivare och Kalix samt,
2 sympatisörer i vardera av de mindre kommunerna som är åtta till antalet: Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Haparanda, Övertorneå, Överkalix, Pajala och Jokkmokk.
Då har vi 46 st sympatisörer.
Om alla värvar en till per dag fram till valet och alla nytillkommande sympatisörer också värvar en per dag, då kommer vi att ha
47 104 röster fredagen den 10 september och med råge majoritet med
94 208 röster eller drygt 61 % av rösterna efter lördagen den 11 september – efter bara elva dagar.
Är det mycket att värva en om dagen? Det kanske det är. Alla kan inte värva. Men en del kan säkert värva mer. Många är bekymrade över den riktning vården utvecklas.
Men vi tror att vi har många, många fler sympatisörer från början. Och vi har tid på oss fram till den 19:e september. Det är sju dagar till. Så visst kan vi göra skillnad! Om vi vill! Om Du vill!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Vi roade oss ikväll med att göra ett litet räkneexempel.
I Norrbottens Län finns ca 249 000 invånare.
Vid valet 2006 fanns det 199 928 röstberättigade, nu sannolikt något färre.
Alla röstar inte.
153 655 giltiga röster lämnades i urnorna vid landstingsvalet 2006.
71 ledamöter ska väljas till landstingsfullmäktige.
Rent teoretiskt är gränsen för majoritet 50 %, med samma valdeltagande som 2006 ungefär vid uppnådda 76 828 röster. Med majoritet, ensamma eller tillsammans med något parti som rycker upp sig, kan vi genomföra Rädda Vårdens politik och stoppa sönderfallet inom vården.
Låt oss räkna lågt:
Om vi antar, att Rädda Vården idag, tisdagen den 31 augusti har
5 sympatisörer i vardera av de större kommunerna i Norrbotten: Luleå, Piteå, Boden, Kiruna, Gällivare och Kalix samt,
2 sympatisörer i vardera av de mindre kommunerna som är åtta till antalet: Arjeplog, Arvidsjaur, Älvsbyn, Haparanda, Övertorneå, Överkalix, Pajala och Jokkmokk.
Då har vi 46 st sympatisörer.
Om alla värvar en till per dag fram till valet och alla nytillkommande sympatisörer också värvar en per dag, då kommer vi att ha
47 104 röster fredagen den 10 september och med råge majoritet med
94 208 röster eller drygt 61 % av rösterna efter lördagen den 11 september – efter bara elva dagar.
Är det mycket att värva en om dagen? Det kanske det är. Alla kan inte värva. Men en del kan säkert värva mer. Många är bekymrade över den riktning vården utvecklas.
Men vi tror att vi har många, många fler sympatisörer från början. Och vi har tid på oss fram till den 19:e september. Det är sju dagar till. Så visst kan vi göra skillnad! Om vi vill! Om Du vill!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Svar till Anna
.
Hej!
Dina farhågor kring Rädda Vårdens chanser att göra skillnad i händelse av valframgång är förstås befogade. Risken att vi isoleras av etablerade partier även med röster tillräckligt många för ett eller många mandat i landstingsfullmäktige är stor.
Motfrågan till Dig blir – måste vi inte ändå försöka?
Mycket tyder på, att det finns ett starkt stöd för de tankar vi för fram. Många känner stark oro inför vad som är på väg att hända inom vården. När partibildningen presenterades i våras uppmanade NSD läsarna att svara på webben om de kunde tänka sig att rösta på Rädda Vården. Det blev lite för spännande för de etablerade politikerna. Röstningen stängdes redan på förmiddagen. Då hade ungefär 25% svarat Ja, av ungefär tusen röstande, och det låter sig anas att det politiska etablissemanget var i gungning.
Som Du mycket riktigt skriver finns det en betydande risk för (eller möjlighet) att vi kan få fler röster än vad som behövs för att välja in oss två.
Vi tror att det finns många kloka – och starka - personer ute i länet som man kan, och bör, rösta på utöver oss två. En del väljare kommer säkert att skriva andra namn än våra på valsedlar, som vi har beskrivit på sidorna 8-9 i valinformationen. Finns det ett övermått av röster kommer den eller de som fått flest röster att bli invald.
Vi båda, Anders och Mikael, menar, att de nuvarande landstingspolitikerna, med få undantag, är så svaga, och så styrda, av andra intressen att en röst på dem är mer eller mindre bortkastad. De flesta är ju bara röstboskap.
Mitt förslag är att du tillsammans med vänner och bekanta tar kontakt med några andra, fem personer var kanske, som tar fram vilka namn ni var och en finner lämpliga (och som själva vill) för det stora arbete som krävs för att baxa norrbottnisk sjukvård på rätt köl. Skriv sedan först Rädda Vården, därefter samma namn på valsedeln som Dina vänner skriver. Ni kan naturligtvis också skriva olika namn. Skriv alltid rädda vården men skriv bara ett namn på varje valsedel. Studera gärna sidan 8-9 i vår valinfo.
Demokrati handlar om att så många som möjligt tillsammans gör sin röst hörd. Det är svårt idag – kanske omöjligt – inom de etablerade partierna. De har på olika sätt hindrat oss. Ledningen bestämmer vilka som får vara med på listan. Vi medborgare får med ett enda kryss endast möjlighet att ändra på kandidaternas inbördes ordning. Vi är helt satta under förmyndare.
Därför måste vi försöka!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.
Hej!
Dina farhågor kring Rädda Vårdens chanser att göra skillnad i händelse av valframgång är förstås befogade. Risken att vi isoleras av etablerade partier även med röster tillräckligt många för ett eller många mandat i landstingsfullmäktige är stor.
Motfrågan till Dig blir – måste vi inte ändå försöka?
Mycket tyder på, att det finns ett starkt stöd för de tankar vi för fram. Många känner stark oro inför vad som är på väg att hända inom vården. När partibildningen presenterades i våras uppmanade NSD läsarna att svara på webben om de kunde tänka sig att rösta på Rädda Vården. Det blev lite för spännande för de etablerade politikerna. Röstningen stängdes redan på förmiddagen. Då hade ungefär 25% svarat Ja, av ungefär tusen röstande, och det låter sig anas att det politiska etablissemanget var i gungning.
Som Du mycket riktigt skriver finns det en betydande risk för (eller möjlighet) att vi kan få fler röster än vad som behövs för att välja in oss två.
Vi tror att det finns många kloka – och starka - personer ute i länet som man kan, och bör, rösta på utöver oss två. En del väljare kommer säkert att skriva andra namn än våra på valsedlar, som vi har beskrivit på sidorna 8-9 i valinformationen. Finns det ett övermått av röster kommer den eller de som fått flest röster att bli invald.
Vi båda, Anders och Mikael, menar, att de nuvarande landstingspolitikerna, med få undantag, är så svaga, och så styrda, av andra intressen att en röst på dem är mer eller mindre bortkastad. De flesta är ju bara röstboskap.
Mitt förslag är att du tillsammans med vänner och bekanta tar kontakt med några andra, fem personer var kanske, som tar fram vilka namn ni var och en finner lämpliga (och som själva vill) för det stora arbete som krävs för att baxa norrbottnisk sjukvård på rätt köl. Skriv sedan först Rädda Vården, därefter samma namn på valsedeln som Dina vänner skriver. Ni kan naturligtvis också skriva olika namn. Skriv alltid rädda vården men skriv bara ett namn på varje valsedel. Studera gärna sidan 8-9 i vår valinfo.
Demokrati handlar om att så många som möjligt tillsammans gör sin röst hörd. Det är svårt idag – kanske omöjligt – inom de etablerade partierna. De har på olika sätt hindrat oss. Ledningen bestämmer vilka som får vara med på listan. Vi medborgare får med ett enda kryss endast möjlighet att ändra på kandidaternas inbördes ordning. Vi är helt satta under förmyndare.
Därför måste vi försöka!
Rädda Vården
Mikael Styrman
Anders Mansten
.