Så här sätter vi nättarifferna

.
Svar till signaturen ”Svenne”

Jag har tillämpat enklast tänkbara - och enligt min uppfattning rättvisaste - grundprinciper:

Rörliga kostnader ska täckas av rörliga avgifter.
Fasta kostnader ska täckas av fasta avgifter.

De rörliga kostnaderna är överföringsförlusterna i nätet.
De ska täckas av den rörliga (volym- eller kWh-beroende) nätavgiften.

Övriga kostnader är att betrakta som fasta.
De påverkas inte av om vi överför mer eller mindre energi via nätet.
De fasta kostnaderna bestäms på följande sätt:
1. Hur stora intäkter behöver vi ha för att kunna driva nätet på ett försvarbart sätt, dvs utan att våra kunder drabbas av onödiga och/eller långa elavbrott eller tvingas till evakuering som brukar vara fallet i en del andra nät?
2. Summera alla kundernas huvudsäkring så att summa Ampere som intäkterna ska fördelas på erhålls.
3. Dela de önskade intäkterna med antalet Ampere i nätet för att erhålla ett pris per Ampere som bestämmer de fasta avgifternas storlek.
4. Fundera på hur det ryggradslösa politiska patrasket kommer att försöka angripa tarifferna utan att röja att de ägnar sig åt politiskt skumraskgöra.

När vi var tvångsförvaltade första gången, av Vattenfall, kom de fram till att vår tariffmodell var bättre och rättvisare än deras. Men det är en tung vandring att orka införa den. Metoden har den nackdelen att även de som stjäl sin ström måste betala lite grann eftersom de fasta avgifterna blir ganska höga. Och de som stjäl ström är ett högljutt slödder som skrämmer politiker och därför blir det jobbigt att införa modellen.

På plussidan ligger enkelheten och rättvisan liksom det faktum att för den som utnyttjar sitt abonnemang väl blir priset per kWh modest. För den som har ett abonnemang och inte nyttjar det blir priset högre. Men modellen innebär att varje kund bär en rättvis del av den gemensamma bördan. För sådan är ju verkligheten. Elleverantörens kostnader sjunker ju inte för att kunden inte utnyttjar anläggningen. I vissa sammanhang är det till och med tvärtom.

Så långt är allt gott och väl. Men sen kommer de politiska tjuvarna och deras vapendragare som parasiterar på skattebetalarna och gör skit av alltihop. Som de gör med isbrytare, järnvägar, polisutredningar, kärnkraftverk, vägar och försäljningar av krigsmaterial för att nu bara ta några exempel. Och då sätter de igång och förstör vårt företag för att det inte ska synas så tydligt hur vanskött det är på andra håll.  Man tar alla pengar och låter gangsterkompisarna strö ut dem på meningslösheter för att tysta en obekväm röst i syfte att försäkra sig om att kunna fortsätta plundra skattebetalarna.

Övertorneå den 24 juni 2011
Mikael Styrman
.