.
Spindoktorernas rökridåer skymmer sikten
.
.
Jan Guillou och NATO i Gomorron Sverige
I gårdagens (måndagen 1 aug-11) Gomorron Sverige sändes en intervju med Ali Esbati och Jan Guillou. Det är alltid roligt att se och höra Jan Guillou. Han är ofta tydlig med bra analys och uttalar sig med pondus. Det han sade var, att NATO-byråkratin efter Sovjetunionens gravsättning behövde en ny fiende för att motivera sin existens. Att de skapade en ny ”fiende” av världens muslimer i egen egoistisk nit. Ja, det håller jag med om. Det gjorde de säkert. Det är en del av förklaringen till Breivikattentatens framväxt - dock inte hela. Frågan är komplex och det finns naturligtvis ytterligare omständigheter som har verkat i samma riktning.
Skadebegränsning?
Det som kittlar min nyfikenhet just nu är att Jan Guillou fick komma fram och säga det. Berodde det på fritt journalistiskt tänkande eller var det planterat? Att i Sverige få kritisera NATO på bästa sändningstid är numera kanske inte alldeles självklart. Var det rent av så, att politikens spindoktorer denna gång inte hade något att invända mot att ”rödingen” Gulliou kritiserar NATO och kramar muslimer? Det är ju precis vad han förväntas göra. Är det rent av så att spindoktorerna ifråga förväntar sig att deras väljare och intressegrupper är vaccinerade och immuna mot angrepp mot NATO som kommer från Guillou och att det därför är fråga om en kalkylerad risk eller rent av skadebegränsning att låta honom säga det?
Jag dristar mig att tro, att regeringens spindoktorer bedömt det vara förenat med mindre risk att låta Guillou kritisera NATO än att till äventyrs få en diskussion om övriga faktorer som lett fram till Breivikattentaten och som också har återverkningar på plånboksfrågor och är följder av regeringens politik.
Biltillverkningsskräck hos Volvochefer
Regeringen har nu, ganska framgångsrikt, lyckats försvara statskassan från bilindustrins angrepp. Genom åren har det varit raka rör mellan bilindustrin och statskassan men pengaströmmen har bara flutit i en riktning. Från statskassan in i bilindustrin. Vem minns inte PG Gyllenhammars alla sossekramande floskler som öppnade bidragskranarna och möjliggjorde etablering av Volvofabriker runt om i landet. Volvofabriker som förbrukade skattemedel, producerade vinster och som gjorde det möjligt för PG att göra affärer med konservfabriker, Scandinavian Trading, Norsk olja och Fermenta. Allt för att skydda Volvo mot det stora hotet – biltillverkningen – som genererade alla vinster. En skräck som sedan gått i arv till hans efterföljare som Volvochefer.
Förljugna hyllande propagandaartiklar
Motsvarande ömsesidig ryggborstning förekom även mellan Wallenberg och sossestaten. Det finns säkert hundratals exempel varav de flesta säkert är okända för oss vanliga svenskar. Det som inte går att glömma i första taget, om vi pratar bilfabriker, är SAAB-fabriken i Malmö. Där skulle man bygga en sådan där utopisk framtidsfabrik för arbetsskygga i vilken tokstollarna trodde att man skulle kunna prata ihop bilarna i grupp, samtidigt som resten av världen producerade dem vid effektiva löpande band. Det var en blåkopia av PG:s sätt som sossepampar fullkomligt älskade att höra om och som fyllde världspressen med förljugna hyllande propagandaartiklar.
Och alltihop möjliggjordes genom utsugning och misshandel av Sveriges små och medelstora företagare. Då som nu.
Onödig Malmöfabrik
I fallet med SAAB fabriken i Malmö så tillkom den därför att ”framgångarna” med statliga Svenska Varv åstadkom ett enormt fiasko i det starka sossefästet Malmö. Det var väl inte så skickligt genomfört eftersom SAAB inte lyckades sälja bilarna som producerades i tidigare fabriker och därför inte behövde någon ytterligare fabrik. Det höll ju inte heller särskilt länge.
Stulen flygplansfabrik
Nog hade det varit bättre om man istället hade låtit bli att klassa MFI 9 som krigsmaterial. MFI 9, tillverkad av Malmö Flygindustri, var ett skolflygplan som Carl-Gustaf von Rosen lät montera kulsprutor och raketer på och använde i Afrika, i Biafra närmare bestämt, när regionen försökte bryta sig ut ur den Nigerianska staten. När MFI:n (på Wallenbergs inrådan?) klassades som krigsmaterial hamnade fabriken i svårigheter och övertogs av – Wallenbergkontrollerade SAAB. Åtgärden att klassa MFI som krigsmaterial gjorde nämligen att flygplanen inte fick exporteras. Det var ungefär jämförbart med om man hade klassat Volvo 144 eller SAAB 99 som krigsmaterial om någon köpare hade hittat på att montera en kulspruta på någon av dem.
Civil flygindustri byttes mot militär mutindustri
Istället för utveckling av en till, och civil, flygindustri genom MFI fick vi bara kvar en Wallenbergkontrollerad och skatteknarkande flygindustri vid namn SAAB som har till huvuduppgift att under låtsad försörjning av landet med krigsflygplan försörja kriminella svenska och utländska politiker och tjänstemän med rikligt med mutor.
Brasilien kan tillverka civila plan – men inte Sverige
Den civila flygindustrin som Malmö Flygindustri kunde utvecklats till, om inte konkurrenternas mutor hade fällt den, kan vi se i till exempel Brasilien där Embraer gör några av världens bästa civila flygplan.
Regeringen exporterar hundratusentals arbetstillfällen
För att återvända till huvudspåret har regeringen ganska framgångsrikt försvarat statskassan mot bilindustrin – och det är i och för sig bra. Värre är, att man även försvarat Sverige mot bilindustrin. Det är inte lika bra. Det riskerar att leda till att hundratusentals arbetstillfällen, hos bilfabriker och underleverantörer, exporteras ur landet. Att ställa i utsikt att svenska underleverantörer, konsultfirmor, konstruktörer, reklamfirmor, åkerier och stålproducenter, för att nu bara ta några exempel, ska lyckas hålla kvar SAAB och Volvo som kunder om tillverkningen flyttar till Kina torde vara att tala mot bättre vetande. Övervägande skäl talar för att de tjänsterna kommer att upphandlas av leverantörer nära fabrikerna där de kommer att hamna inom kort. Regeringen borde istället ha krattat manegen åt en inhemsk bilindustri utan att direkt gå in i den.
Hellre bra bilar än dåliga banker
Det hade varit bättre för landet att värna en inhemsk bilindustri än att hålla en oduglig och korrumperad bankindustri om ryggen. En bankindustri som till äventyrs inom kort kan komma att dra ned hela landet i armod till följd av den förhärskande doktrinen som påbjuder att banker inte kan tillåtas gå i konkurs.
Volvo redan på väg till Kina – snart följd av SAAB
Den svenska bilfabrik som efter tappert skatteknarkande och korrumperat ryggborstande lyckats bäst, och går bra nu, Volvo, är redan kinesisk. Den som efter tappert skatteknarkande och ryggborstande lyckats sämre, SAAB, är snart kinesisk.
Rackarspel runt SAAB
I fråga om SAAB verkar regeringen vackla i tron på sitt tidigare skådespeleri och inte veta vilken taktik och vilket mål som numera gäller. Det pågår ett spel om SAAB om vilket ingenting verkar sägas – åtminstone ingenting som är sant. Kanske en konsekvens av inbördes osämja? Eller är det eftertankens kranka blekhet som slagit till?
Import av invandrare och export av arbetstillfällen
Jag dristar mig att tro att frågan om de invandrare som importeras men som inte släpps in på arbetsmarknaden och de hundratusentals arbetstillfällen som exporteras inom bilindustrin är en långt känsligare fråga än om Jan Guillou får lite utrymme för att ”skälla” på NATO:s skumraskaffärer. Borgerliga väljare förväntar sig att Jan Guillou skäller på NATO och lyfter inte på ögonbrynen av det, om de ens lyssnar. Om de av en fri och kritiskt granskande journalistik upplystes om att den förda regeringspolitiken riskerar att medföra att deras företag kommer att få slå igen och att de själva riskerar en framtid i armod är det inte säkert att det skulle föranleda samma avtrubbade reaktion. Det förefaller därför rimligt att tänka sig att gårdagens inslag i Gomorron Sverige var initierat av regeringens spindoktorer. Bra för regeringen men inte nödvändigtvis bra för Sverige.
Regeringen bör flytta fokus
Det vore bättre för landet, och folket, väljarna, om regeringen i högre grad ägnade sig åt de verkliga konsekvenserna av dess politik än åt de för väljarna skenbara konsekvenserna av den.
Övertorneå den 2 augusti 2011
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar