Äras den som äras bör

.
Svar till signaturen Verners kommentar till bloggen ”En svala gör ingen sommar”.

Ja, det är klart att det var jobbigt. Det tar nog sin tid att återhämta sig från. Och det är naturligtvis syftet med hela expeditionen.

Jag tänkte väl mer på Årets Svensk. Rapportredaktionen utsåg Kjell-Olof Feldt 1984, Refaat El-Sayed 1985, Hans Holmér 1986, Anna-Lisa Stoican 1987 och Ebbe Carlsson 1988. Sedan gav de upp. Fyra träffar av fem. Det blev ju näst intill en professionell dödsdom att bli utsedd.

Har Rosengren, Bucht och Peter Eriksson blivit utsedda till Årets Norrbottning? Det var ju lite jobbigt. Det tyder nog på att Stalin också skulle blivit utsedd om han levat. Det tyder nog också på ett folk som utser den som en köpt press skriver upp på maktens begäran. Då kanske det inte gör så mycket att jag aldrig kommer att bli utsedd.

Jag vet inte hur det är med Rosengren och Eriksson, om det har gått åt helvete för dem eller om det ens väntar något helvete på dem. Men att Sven-Erik Bucht är på väg dit den saken är klar. Om man bara tänker på hur han i ett decennium, tillsammans med sina med presstödet köpta vapendragare Örjan och Lars Pekka med Haparandabladet spridit lögner om mig och Ekfors - hur våra pengar skulle ta slut redan 2001, vill jag minnas att det var. Hur vi skulle ha jättemycket högre tariffer än alla andra trots att det är ett rent påhitt. Att kunderna skulle ha en massa pengar att få tillbaka enligt myndighetsbeslut - trots att de fått tillbaka det som de ska ha enligt myndighetsbeslutet. Bara lögner det också således. Att jag slösat bort alla pengar. Ändå är vi fortfarande helt obelånade - både jag och Ekfors - trots alla kostnader för att värja oss mot politiska påhopp, trots alla tvångsförvaltningar och trots att den organiserade brottsligheten med olika politiska justitiemord tryckt Ekfors i konkurs och roar sig med att sälja mina tillgångar på exekutiv auktion - utan annat skäl än att man mår bra av att göra andra människor ont. Sven-Erik Bucht är något så vanligt som en politiker som inte kan någonting därför att han redan i ungdomen, på badhusfiket i Haparanda, skrävlade vitt och brett om att man inte behöver kunna något om man går den politiska vägen. Så småningom kommer även ett godtroget och lättmanövrerat folk att förstå, att Sven-Erik Bucht har farit med osanning hela tiden för att sko sig själv på andras olycka. Själv har jag av vår korrumperade massmedia blivit kallad "Mörkrets Furste" men äras den som äras bör. Den som har släckt belysningen i Tornedalen och i åratal använt befolkningen som gisslan och redskap i sin egen karriär är ju faktiskt Sven-Erik Bucht. Det är klart att helvetet väntar på honom. Vad ska man annars ha det till?

Okunnig, skrupelfri och hyllad

Men den som verkligen förtjänar att bli uppmärksammad efter förtjänst är den av makteliten, eller tjuvarna om man så vill, och deras press, och sina ryggradslösa kollegor inom sjukvården ständigt utmobbade och trakasserade anestesiläkaren Anders Mansten som hela tiden får rätt i allt han förutspått. Vägen mot undergången för norrbottens sjukvård och norrbottningarnas trygghet och livskvalitet följer med kuslig exakthet den väg som Anders Mansten varnat för. Han må se orädd ut när han ställer sig upp och trotsar den organiserade brottsligheten. Men även Anders Mansten är en människa med en familj som alla blir rädda och far illa när korrumperade tjänstemän och deras medlöpare förföljer dem.

Anders Mansten är något så ovanligt som en skicklig läkare som är intelligent nog att förstå vad det är som pågår bakom kulisserna och har civilkurage att tala om det. Men det ryggradslösa patrasket inom sjukvården förföljer Mansten, eller i bästa fall tiger och tittar bort. Och väljarna agerar som en lättlurad fårskock. De demonstrerar lite mot sig själva under mellanvalsperioden för att sedan vart fjärde år gå och välja om oduglingarna som kör hela systemet åt fanders - hur tokigt det än blir.

Kompetent, rejäl och förföljd

Alliansregeringen gjorde en rivstart efter valet 2006 med ett program som man hade gjort upp i förväg. Sen hände ingenting. Sen malde byråkratin ner dem därför att de inte hade förstått att ta kommandot över byråkratin och slå sönder nätverken. Nu är man fullt upptagna av att kamouflera egna nyckelspelares skurkstreck. De försöker dansa hambo i knäck skulle en som jag känner uttrycka det. Och då blir det inte mycket dansat.

Samarbetet mellan politiken och bankslöddret blev Ekfors död - eller har blivit det så här långt åtminstone. Om framtiden är svårare att spå. Värre är att samarbetet mellan bankslöddret och politiken kommer att bli hela samhällsekonomins undergång - med stort mänskligt lidande och möjlig social oro som följd. Enda glädjen med det är, att en och annan tjuvaktig politisk koryfé säkert kommer att få sin rättvisa belöning, om det blir så illa även i Sverige, att den sociala oro som redan inletts i Europa kommer hit också, till följd av den förda bankpolitiken. Det bådar inte gott om ett litet land som Sverige ska sätta folkets framtid i pant för att värna den Euroanstrukna kriminaliteten och våra dysfunktionella och samvetslösa bank-kasinon.

Övertorneå den 15 januari 2012
Mikael Styrman
.