Som om pengarna kan tänka själva

.
Svar till Anonym kommentar till bloggen ”Den nya hjälplösheten”.

Jag märker att Du är väl införstådd med hur politiken och byråkratin håller oss i mörker om verkliga förhållanden genom att rigga utredningar och annat material som ska offentliggöras. Bedrägerier kallas det i andra sammanhang, eller i mindre korrumperade system där ansvar kan utkrävas mot sådana som uppträder bedrägligt.

Och tyvärr, jag tror att Du har mycket rätt när Du jämför de röda kuverten med kontoutdrag från OBOL. Det hade varit mycket roligare att kunna vara av annan åsikt.

Våra politiker försöker dölja sin oförmåga att få polisen att fungera genom att försöka avskaffa kontanterna. Men det är inte det enda syftet bakom att avskaffa kontanterna. Det tjänar även syftet att säkra deras positioner vid köttgrytorna genom att försöka avskaffa lågkonjunkturerna genom att pumpa in elektroniska låtsaspengar i en ström som aldrig tar slut och som utställaren av de elektroniska låtsaspengarna inte kommer att kunna infria, väl synad i frågan.

Politikerna hoppas och tror att de ska bli omvalda genom eviga förbättringar, investeringar och ”reformer” finansierade med lån av låtsaspengar utan substans, som snurrar runt i ett mer eller mindre slutet system. Det sker i länder som i verkligheten går allt mer på knäna. Men verkligheten kommer alltid ikapp illusionerna så småningom.

Det är inte så konstigt att politikerna tror sig gå i land med det. Efter hand som de lär sig att de kunnat lura i folk de mest fantastiska saker med hjälp av duktiga och fräcka reklambyråer och en lojal press, ligger det även begravt i systemet att man hela tiden flyttar fram sina positioner. ”De dumma jävlarna svalde det här också. Vi kan nog påstå vad som helst och bli trodda”. Så småningom trampar man över gränsen utan att i förväg begripa att det inte kommer att gå att ta ett kliv tillbaka och bli trodd. Då är förtroendet förbrukat och är då exempelvis den finansiella situationen besvärlig blir följden att en finansiell katastrof utlöses.

Den nuvarande krisen är inte den första orsakad av att politiker och bankfinans trott att de ”lärt sig” hur man styr konjunkturerna. Varje större ekonomisk kris föregås av perioder av hybris och gudssyndrom bland ledande politiker och samhällselit. Vårt land, med sin långvariga stalinistkultur sittande i tapeterna i verk och departement, lär knappast vara förskonat från detta problem.

Jag tror man kan vara ganska trygg i uppfattningen att om galningarna lyckas avskaffa kontanterna, då är den totala kollapsen med dess misär och anarki nära förestående.

Den andra sidan av de röda kuverten är kanske frågan om vad de som förväntas försörja alla pensionärerna, inhemska såväl som importerade, ska arbeta med. Vad är det som ska driva Borgs ”tigerekonomi”? Det är inte biltillverkning. Den kunde man slumpa till Kina. Då skulle vi bli välavlönade konsulter, sa man. Och det är inte läkemedelsforskning heller att döma av Astra-Zenecas senaste neddragningar i Sverige. Så vad är det vi ska leva av?

Är det över huvud taget rimligt att tänka sig att ett folk som är så degenererat från toppen och nedåt att man inte ens klarar av att skotta snö från växlar och peta bort istappar från tåg och tunnlar kan bli välavlönade konsulter som ska lära resten av världen hur de ska sköta sina angelägenheter? Ett land som kan avlöna kanske en miljon eller mer arbetslösa eller låtsassysselsatta för att inte göra någon nytta men som inte klarar av att hålla öppna sjukhus och ålderdomshem på grund av personalbrist? Innebär inte blotta tanken att onödigtvis utsätta sig själv för andras ringaktning?

Eller är Borgs ”tigerekonomi” bara en maktfullkomlig stat som drar in alla medborgarnas pengar till staten och slösar bort dem? Är det en tigerekonomi styrd av ledare vars kompetens begränsas till att fatta beslut om att skjuta till pengar på måfå, än här, än där, efter hand som problemen blir akuta på något område? Beslut som fattas utan att ha kompetens att se till att pengarna kommer till god användning och uppenbarligen sättande sitt hopp till, att pengarna kan tänka själva och se till att de gör nytta och inte bara gör ont värre?

Vad har i så fall framtiden i beredskap åt oss?

Övertorneå den 12 februari 2012
Mikael Styrman
.