Aftonbladet rapporterar om att
Arbetsförmedlingens Generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist fått kritik för
att hon, i tider då förmedlingen skulle spara, anställde fyra kompisar. Vi har
sett detta mönster förr, både inom och utom landet.
Men hur föraktfullt det än är
så är hon nog långt ifrån ensam om att ha ägnat sig åt nepotism. I själva
verket skulle en stor kartläggning, om man hade resurser att göra en sådan,
mycket troligt visa, att ingen, eller nästan ingen, av dessa chefer som figurerar
som festprissar och nöjesfixare för skattemedel åt sina medarbetare har fått
sina jobb på meriter. De har alla, eller nästan alla, fått sina jobb genom
nepotism och ryggborstande. Det är partibok, släktskap med politiker och högre
tjänstemän samt kompisskap med politiker och tjänstemän som utgör rekryteringsgrunden
i staten.
Det finns knappast anledning
att tro, att det skulle råda någon annan ordning i kommuner, landsting och
offentligt ägda företag.
Med nödvändighet leder det till att det anställs
svaga myglande chefer som inte kan sitt jobb. Svaga chefer omger sig med svaga
medarbetare som i sin tur...osv. Så urgröps det offentliga moraliskt och
kompetensmässigt tills det till slut bara finns inkompetenta myglande nollproducerande
drönare i det offentliga.
Därav förfallet vi bevittnar idag.
Utan att i och för sig vilja uttrycka någon
åsikt om hans metoders förträfflighet eller förkastlighet så tror jag att en
kartläggning skulle visa att Anders Behring-Breivik var sanningen på spåren på
Utöya. Ungdomsförbunden, dessa vår tids motsvarigheter till Hitlerjugend, utgör
en stor del av förklaringen till dagens förfall. Det är nämligen i ungdomsförbunden
mygelkulturen lärs ut, etableras och utvecklas.
Gulag-Kolmården tisdagen
den 4 september 2012
Mikael Styrman
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar