Obefogad rädsla för personalflykt

.

Kriminalvården sätter en ung och späd flicka att ensam hantera frihetsberövade ­- häktade - personer vars vandel och psykiska status ibland är oklar, andra gånger ytterst alarmerande.

De äldre arbetskamraterna som ska delta, sitter på sina breda rumpor och äter kaffebröd medan de förstrött följer händelseutvecklingen på intern-TV, på vilken de ser den vältränade manliga psykopaten slå flickebarnet sönder och samman.

En rättspsykiatrisk klinik lämnar en ensam flicka, omhändertagen för självskadebeteende, obevakad i en rastgård, tillsammans med en flerfaldigt dömd sexualbrottsling, så att flickan blir våldtagen och hotad till livet.

Som krona på verket förhalas och saboteras den rättsliga utredningen på grund av mörkläggningsförsöken som blir chefernas åtgärder.

Statliga myndigheter slösar bort skattemedel uppgående till fantasibelopp på verklighetsfrämmande lyxfester. De döljer beteendet genom att bluffa med bokföringen eftersom de vet, att de inte riskerar att straffas, därför att statliga grova brottslingar alltid har "carte blanche". Ingenting talar för att det brottsliga beteendet är unikt och inte åtföljs av ännu grövre brott, exempelvis förskingring.

Det görs gällande, från den offentliga sektorn, att de excesser som vi nu kan iaktta i myndighet efter myndighet, har sin grund i en oro för personalflykt till den privata sektorn - där dylika excesser saknas - med undantag för en del psykopater och puckon runt Stureplan.

Den oron för personalflykt känns väldigt överdriven...

Gulag-Kolmården tisdagen den 28 augusti 2012

Mikael Styrman
.