onsdag 5 september 2012

Världens längsta valrörelse

.
Regeringen hade i kölvattnet på den senaste tidens avslöjanden, en bra möjlighet att, inför väljarna, trots år av underlåtenhet, ta tillbaka initiativet och ta täten mot missbruket med allmänna medel.

Istället för att göra något åt de grova stölderna av skattemedel i statsförvaltningen valde regeringen att redan i augusti 2012, med hjälp av sina reklambyråer och mediakonsulter, plocka fram Tjuvatåget och åka ut i landet för att blåsa in solsken i ändan på väljarna.

Därmed har man startat valrörelsen inför valet i september 2014 redan i augusti 2012. Det ger oss en valrörelse som blir mer än 24 månader eller två år lång. Då kommer det nog att hinna rinna iväg många miljarder i löften för att dölja missförhållandena i regeringens fögderi. Åtminstone om det är riktiga pengar regeringen nu åker land och rike kring och lovar.

Men vad ska regeringens ledamöter göra, när de inte klarar av att regera landet och få stopp på tjuverierna, men vill ge massmedia något annat att skriva om, för att få slut på skriverierna om vart skattepengarna försvinner, utan att tillhandahålla vård, skola och omsorg?

Tjuvatågsmetoden påminner starkt om hur antikens kejsare och renässansens kungar och furstar kunde låta tjänarna slänga ut guldmynt från kungens vagn för att sysselsätta människor med annat än det pågående vanstyret och/eller förtrycket.

Vad hade man då i påsen? Jo, några miljarder till drift och underhåll, som ska betalas ut under många års tid och som skulle ha betalats ut ändå - vare sig regeringen tagit en tur med Tjuvatåget eller ej. Och ett till spår för snabbare tåg mellan Järna och Linköping dök det också upp ur tomtens säck.

I bakgrunden hörs enstaka optimister i oppositionen ropa:

-Vi lovar ännu snabbare tåg!

Det inger inte precis något hopp för framtiden i det parlamentariska systemet.

Och visst, det är säkert bra att få till ett spår till och därmed få bättre fungerande tågförbindelser mellan Stockholm och Linköping. Ännu bättre vore naturligtvis om man fick Bottniabanan att fungera, som fortfarande inte är tillförlitlig. Där åkte ju näringsminister Maud Olofsson redan i valrörelsen 2010 och den invigdes med pompa och ståt. Men den fungerar fortfarande inte. Och man blir inte lyckligare av att sitta i ett stillastående snabbtåg än i ett stillastående vanligt tåg...

Nu är istället situationen den, att regeringen pumpar in allt större summor i den gamla förfallna stambanan i Norrland för att någon tågtrafik över huvud taget ska komma fram. Ändå kränger tågen betänkligt. Vi dras med kostnaderna för både den gamla och den nya järnvägen utan att för den skull få fungerande tågförbindelser.

Tidningarna har skrivit och antytt om stölderna och bedrägerierna som döljer sig bakom några av våra statliga institutioners excesser: Tillväxtverket, Vinnova, Näringsdepartementet, Stiftelsen för Strategisk forskning, SÄPO. Ännu har man bara gläntat till tjuverierna bakom de fina kulisserna.

Om de synade institutionerna är representativa för landets 377 statliga myndigheter uppgår enbart festandet till många miljarder årligen. Det vill säga att om regeringen dög till att få sig själva och sina underhuggare att sluta festa på skattebetalarnas bekostnad, och sluta förskingra i samband med festfixandet, skulle många miljarder räddas till vård, skola och omsorg. Därtill kommer förskingringen i landstingen och kommunerna.

Mycket av problemen i den offentliga sektorn skulle då vara lösta. Men det förutsätter att regeringen och dess tjänstemän skulle vara mer måna om väljarna, tillika skattebetalarna, än om den egna plånboken. Det skulle kräva att man slutade åka omkring med Tjuvatåget för att blåsa in solsken i ändan på folk och istället började sköta sitt arbete.

Gulag-Kolmården torsdagen den 30 augusti 2012
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar