Inte första gången en regering tappar masken

.
När man ser hur HBTQ-frågorna blivit brickor i det politiska spelet, som senaste veckan i Stockholm, leder det lätt till att man begrundar frågorna utifrån ett historiskt perspektiv.

Vi har Guantanamo:

En mansålder tillbaka hade vi andra koncentrationsläger. Där dödades 9 miljoner judar, romer, homosexuella och politiska motståndare.

Det är klart att har det hänt en gång är det så mycket lättare att det händer igen.

Vilken sida USA strider på växlar ideligen och godtyckligt. I Afghanistan, Iran och Irak med flera länder har man bytt sida i konflikten flera gånger. I andra konflikter i världen har man varit med på båda sidor - samtidigt.

Jag kan lätt förstå att HBTQ-rörelsen gärna tar emot hjälp för sin sak var än den må komma ifrån. Och kanske är det inte fel. Men man bör ha i åtanke, med tanke på det historiska perspektivet, att man lyssnar på USA:s ambassadör i Stockholm i år. Ett annat år kanske man lyssnar på talet i Guantanamo, med en huva över huvudet. Och hjälp kan ju också i förlängningen vara stjälp beroende den fortsatta utvecklingen i världen.

Naturligtvis kan man få lyssna på talet någon annanstans också. Kan man bygga spioncentraler i Sverige med statens stöd kan man väl lika gärna, något senare, bygga koncentrationsläger. I den svenska regeringen verkar i alla fall varken finnas heder eller ryggrad som kan förhindra det.

Fram tills de tyska nationalsocialdemokraterna fick makten var man hyggligt demokratiska. Dagen efter att man fått makten i demokratiska val avskaffade man demokratin.

Härom dagen skrev SvD ett personporträtt om Hans Wahlborg som blir ny Nordenchef för Vattenfall. Hela porträttet kan läsas här. Där kunde vi bland annat läsa:

Under några turbulenta år i mitten av 2000-talet härskade han över eldistributören GZE i Gliwice i Schlesiens sargade kol- och ståldistrikt i södra Polen. Vattenfall hade just tagit över bolaget från polska staten, mitt uppe i den kaotiska privatiseringsprocessen efter kommunismen fall.
 
Det tog inte länge förrän Torbjörn Wahlborg, först vice chef för GZE och senare Vattenfalls Polenchef, upptäckte att stora statliga kunder struntade i att betala sina räkningar, bland annat ett av regionens största stålverk.
 
– Till slut gick vi in och klippte av strömmen.
 
– Direktören hade låst in sig på kontoret av rädsla för arbetarna och vägrade att samarbeta, berättade Torbjörn Wahlborg vid ett besök i Gliwice för snart tio år sedan.

Bara minuter senare ringde Polens ekonomiminister och krävde att strömmen skulle slås på igen. Omedelbart.
 
– Det rör sig om ett statligt bolag, svarade Torbjörn Wahlborg med utstuderad hövlighet. Så om ni skulle ha vänligheten att betala räkningen, herr minister, så levererar vi.
 
Ministern lade på luren. Och räkningen betalades.

Polen var en hyggligt korrumperad sönderfallen före detta kommuniststat. Men regeringen såg till att räkningen betalades. Det säger oss förstås någonting om situationen i Sverige, i regeringen, i riksdagen och i de politiska partierna.

I Sverige gick det nämligen annorlunda. När tjuvar i politiken, bland mycket annat, l flera års tid lät bli att betala vägbelysningsräkningarna för att komma över Ekfors Kraft AB, var Alliansregeringen istället lojal med tjuvarna och stal företaget. Fast först grundade man med en ordentligt vinklad propagandakampanj i Bonnierpressen och i direkt och indirekt statskontrollerade media.

Så det var inte bara i Nazi-Tyskland som masken föll när man väl kom till makten. Mordpatrullerna, numera helikopterburna, eller obemannade flyg, drar åter runt i världen. Och den Svenska regeringen slickar som vanligt nazisternas analer.

Övertorneå måndagen den 5 augusti 2013
Mikael Styrman
.