Vilka poliser ska vi omhulda?

.
Efter det mycket både avslöjande och upprörande inslaget i Uppdrag Granskning för två veckor sedan, om det polisiära mordet på en medborgare i Husby, ställs den rubricerade frågan på sin spets.

Som med skoningslös tydlighet framgår av reportaget talar mycket för att en, eller flera, av piketpoliserna sköt mannen i fråga till döds med ett skott i huvudet, i hans eget vardagsrum, efter att ha slagit in dörren till hans bostad, avfyrat chockgranater och utan att han vid tillfället var farlig för någon enda människa. Med andra ord, det mesta talar för att mannen mördades av en mördare som gömmer sig bland poliser.

En polis agerar i en mycket tydlig maktposition utöver det rent fysiska och psykologiska övertag som en stormande och maskerad piketgrupp har. Medborgaren har mycket svårt att värja sig mot en kriminell polis på grund av det stora förtroende och det starka stöd lagen ger polisen. Medborgaren har mycket svårt för att värja sig mot en kriminell polis och kanske ännu svårare att försvara sina åtgärder efteråt.

Därför måste en polis som missbrukar sin ställning och begår brott, särskilt grova sådana, dömas och dömas strängare än, i det här fallet, vanliga mördare.

Antingen slår vi vakt om poliskåren och de många hederliga poliserna eller så omhuldar vi mördaren. Om inte mördaren, eller mördarna, i detta fall rannsakas, och rimligen döms, har ”vi” eller rättare sagt rättsväsendet, ställt oss solidariska med mördande poliser och slagit in en kil mellan dels medborgarna och dels poliser och rättsväsende.  Eller så ställer ”vi” oss solidariska med alla hederliga poliser som med rätta upprörs av mordet i Husby.

Mot bakgrund av polisens särställning och om inte en mycket tydlig och transparent polisutredning friar poliserna genom att vederlägga Uppdrag Gransknings reportage, är allt annat än livstids fängelse för mördaren som under polisiär beklädnad mördade mannen i Husby en pyrrhusseger för polisen och rättsväsendet. Utredningen bör i rimligaste mån klarlägga i vad mån övriga piketpoliser ska dömas till långa fängelsestraff för medhjälp till mord eller frikännas.

En viktig pusselbit saknas, tycker jag. Hur ser berörda polisers livssituation, föreningsliv, och så vidare ut. Finns i den berörda polisens vardagsliv måhända förklaringen till att pensionären i Husby sköts till döds med ett skott i huvudet i sitt vardagsrum istället för att gripas?

Idag har vi kanske ett fåtal poliser som är så kriminella att de efter eget gottfinnande, eller efter otillbörlig påverkan, kan mörda en medborgare. Men om samhället ställer sig solidarisk med mördaren istället för med våra hederliga poliser är snart alla poliser mördare och grova brottslingar. Vi borde ha allt för många exempel från andra länder för att själva vilja hamna i den situationen.

Mutholm söndagen den 23 februari 2014
Mikael Styrman
.