.
EU-parlamentet är en elefantkyrkogård som kan göra Sveriges regeringskansli rangen stridig. Dit skickar de etablerade partierna sina gamla lik som har passerat bäst-före-datum för att de ska få tjäna bra och leva livets glada dagar i en församling som är så stor och byråkratiskt uppbyggd att inga beslut av betydelse ska kunna fattas. Men man ska ha det bra medan man låtsas ägna sig åt politik. Det gör att de etablerade partiernas kandidater inte utövar någon större sex appeal på väljarna, framför allt inte yngre väljare.
Därför blir EU-valet - om inte som att skjuta på sittande fågel, så åtminstone som att skjuta på halta, lytta, halvblinda fåglar som hör dåligt.
Ett val som EU-valet, bland annat av ovan angivna skäl med litet deltagande, ger förstås stora framgångar för ett parti som lyckas mobilisera sina väljare. Och den som inte är nöjd är vanligtvis mer motiverad än andra att gå till valurnan. Utom den som är rejält missnöjd. Stort missnöje är ju också förlamande i sammanhanget. Därför ska man kanske inte dra för mycket växlar på EU-valet inför det snart stundande riksdagsvalet.
Utom i ett avseende, kanske. Etablissemangets klappjakt i media, och Vänster-Sveriges motsvarighet till Hitlers SA-truppers jakt på gatorna på Sverige-Demokraterna och deras sympatisörer är stigmatiserande för alla som utsätts för det. Människor som är ansvarsfulla, oroliga för bland annat vilken social oro som kan bli följden av en okontrollerad och för det svenska samhället skadlig invandring, utmålas av hänsynslösa journalister som rasister. SA-trupperna ägnar sig åt ägg-, tårt- och färgkastning och andra enkla och folkliga nöjen som de anser sig ha rätt att utsätta andra människor för. Allt för det godas seger, som det framställs av förföljarna.
Många människor drar sig därför både för att rösta på SD och för att medge att man gjort det. I det sammanhanget kan naturligtvis en stor valframgång verka förlösande. Tillhör man en grupp som utgör en tiondel av den aktiva valmanskåren är det förstås lättare att gå till vallokalen och möten och riskera att utsätta sig för glåpord från en grupp som bara stöds av var tjugonde väljare.
Södertälje måndagen den 26 maj 2014
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar