.
Finlands förhållande till Ryssland är komplicerat och det får relationerna till resten av världen att färgas av relationen till Ryssland. Ett gammalt finskt talesätt säger att ”en ryss är en ryss, om man så steker honom i smör”. Synen på ryssarna präglas av de många krigen mot Ryssland. Först alla svenska krig som utkämpades till den sista finnen. Inte så mycket präglade av rysk erövringslust som av svenska stormaktsambitioner, resulterande i många plundringståg österut. Det tog slut 1809. Självständighetskampen blev fredlig i kölvattnet på den Ryska Revolutionen, åtminstone i relationen till Ryssland. Men Hitlers och Stalins erövringståg kostade bland annat etthundratusen döda finnar, mängder av invalider och dryga krigsskadestånd.
Mot den bakgrunden är det lätt att förstå Finlands strävan att bli upptaget i EU och Nato. Utfallet av denna strävan är dock inte så bra. Finlands bästa har så här långt kommit tvåa i förhållande till EU-elitens omsorg om sig själva. Valutabytet från finska mark till euro har utvecklats till inget mindre än en katastrof som ödelagt Finlands internationella konkurrenskraft.
USA och Nato upplevs i Finland av många ännu som en Messias som ska frälsa Finland från Ryssland. Tyvärr har bilden av den nya frälsaren historiskt ursprung och har inte mycket gemensamt med dagens samarbetspartner. Så här långt har samarbetet kostat ett ekonomiskt redan hårt prövat Finland sin Rysslandshandel som svarade för 10% av exporten.
Flaggskeppet Nokia har kraschat och slakten pågår för fullt. Statsskulden är redan 60% av BNP men det är ändå små problem. Större problem är att USA tolkar Nato-samarbetet som att Finland delar USA:s militärindustriella komplex’s iver att få till ett fullskaligt krig mot Ryssland. Ett krig som mycket möjligt kommer att utkämpas på finsk mark till den sista finnen, som traditionen bjuder.
Man måste välja sina fiender med omsorg men frågan är om man inte måste välja sina vänner ännu noggrannare.
Dödens Väntrum torsdagen den 21 augusti 2014
Mikael Styrman
.
En viss tillnyktring verkar dock ha drabbat Finland på senaste tiden. Den finska ledningen har träffat Putin på Krim och diskuterat problemen. Putin är som bekant realpolitiker och vill gärna vara på god fot med Finland så en inte alltför vågad gissning är att Finland får lättnader i sanktionerna från Ryssland. Sen har man nog inga som helst illusioner om numera gansterstaten USA, utan det passar Finland att balansera stormakterna mot varandra. I Georgienkriget som man lockade in Sjakasvili i så visade det ju sig att USA:s löften inte är vatten värda. Något för ukrainarna att betänka också innan man hoppar i galen tunna på riktigt.
SvaraRadera