I Svenska Dagbladet skriver Jan Almgren idag och ifrågasätter om Anders Sundström, mannen bakom de nattetid obemannade ålderdomsfängelserna i Piteå, ”trampat snett” i maktspelet. Bakgrunden är förstås de många turerna kring Anders Sundström och den övriga självutnämnda adelns businessjet-drivna lyxjakter samt att Folksams sparare får plocka upp Sundströms personliga räkningar, för att utvidga Sundströms egen maktbas. Vidare att Sundström höjt Mikael Wolfs lön med åtminstone 17 arbetarårslöner på ett bräde, till sammanlagt åtminstone 59 arbetarårslöner, utöver alla fringisar och förmåner, samtidigt som arbetarna får nöja sig med att lämna ifrån sig sina pengar till Swedbank utan ränta. Det är svårt att säga vad i detta som gör Mikael Wolf värd den årslönen. Sundström vill inte uttala sig mer i frågan: jag drar en strikt linje mellan mitt privata och jobbet, tycks han mena. Såvitt undertecknad vet begränsar Wolfs insatser i Swedbank sig till att blåsa Swedbanks fondsparare på miljarder och till att ha berövat bankens personal dess moraliska kompass, förmågan att skilja på mitt och ditt, samt att ha saboterat kontantväsendet för att göra det lättare att vara förmyndare åt människor beträffande deras pengar. Jag blir då ofta kränkt och behandlad som en skurk på banken av allehanda halvtokiga sossekäringar som inte accepterar att jag vill hantera mina pengar på mitt sätt och inte överlämna det beslutet till banken.
Almgren skriver inte om det - möjligen i brist på kalla fakta - men Folksams skumraskaffärer under Sundströms tid är ungefär lika klara som brunsås. Mycket återstår att redovisa. Långt ifrån bara jaktresor.
Den negativa fastställelsetalan som Swedbank hotar sina sparare med är ganska lik den fastställelsetalan som Sundströms torped Hans Andersson driver mot det av Sundström och medbrottslingar plundrade Ekfors Kraft. För lik för att det bara ska vara en slump. Själv tror jag att pilen inte är riktad mot spararna utan mot Allmänna Reklamationsnämnden, ARN. Syftet är att skrämma och erbjuda ARN:s personal att likt Finansinspektionen, FI, sticka svansen mellan benen. Men det kan ju inte de hotade spararna veta. Mer om detta i ett eget inlägg.
Jag tror dock att Almgren har fel. Sundström har inte alls trampat snett. Han har, enligt vanligtvis välunderrättad källa, skjutit av sig hela högerfoten. Allt under knäet är borta. Då blir gången lite underlig. Det ska, enligt samma källa, ha skett i SCA:s jetplan på en viktig jaktresa till Alaska. Skottet ska vidare ha tagit så illa att det gick rakt igenom flygkroppen och orsakade kostsamma skador. I skrivande stund är det oklart om skottet tog illa eller om skadorna blev så omfattande för att hela benet visade sig vara ruttet och flygkroppen därför fick ta hela smällen. I alla fall ska Sundström ha blodat ned hela flygplanet med blått blod.
Anders Sundström låter hälsa, dels att han kategoriskt tillbakavisar alla sådana påståenden, samt dels att ingen behöver vara orolig. Folksams sparare står för alla kostnader. Samtidigt vill Sundström tacka för alla blommor och sympatiyttringar från oroliga chefer på mellannivå. Dessutom kan det nog, mot bakgrund av hur det gick för den dubbel- och trippelfakturerande samt kvittoklippande och -klistrande landshövdingen i Örebro län, Sigvard Marjasin, eventuellt bli så, att även Swedbanks sparare och ägare och kanske även KF:s dito kommer att betala skadorna på SCA:s plan i sin helhet. För att Anders Sundström ska kunna övervaka att allt går rätt till, har han som partivännen och nestorn Marjasin försett fakturorna med sitt eget kontonummer. Med Marjasin blev det ju till slut så att örebroarna inte vågade gå förbi residenset utan att riskera att få ett par tre vin- och spriträkningar i skallen. Örebro Tingsrätt frikände - vad annars? Anders Sundström betonar att alla påståenden om att passerande som begagnar sig av söderledstunneln förbi Folksams huvudkontor eller av Landsvägen i Sundbyberg, förbi Swedbanks huvudkontor, skulle tvingas delta i reparationskostnaderna för SCA:s och Handelsbankens "jaktplan" är helt grundlösa. Ja, såvitt de inte är sparare och/eller ägare i Swedbank eller Folksam förstås. Sundström vill särskilt tillbakavisa alla påståenden som cirkulerar om att även KF:s kunder och ägare skulle drabbas. Det är helt grundlöst och opåkallat låter Sundström hälsa. KF är jag redan på väg att hjälpa med en slutgiltig lösning. Ett förslag om negativ återbäring kan även komma inom kort. Möjligen kan KF dock först komma att få ett nytt namn som bättre harmoniserar med den numera rådande terminologin inom den offentliga sektorn. Det förslag som nu ligger bäst till för framtiden är:
Northern Cooperativ Resources - Division Kinesiska Torget.
Anders Sundström låter förstå att han meddelar när han har bestämt sig i namnfrågan.
Beträffande en möjlig flytt av "jaktflyget" från Bromma till Arlanda är Sundström orolig för att en massa plebejiska transporter kan komma att störas så att folk inte hinner i tid till jobbet, om det redan nu hårt ansträngda Arlanda, som även har ansvar för alla dess parfymaffärer, också ska belastas med "jaktflygets" många årliga avgångar. Sundström vill betona att via Arlanda redan idag flyger ca 19 miljoner passagerare på dess tre landningsbanor. Arlanda är därmed, som alla själva kan räkna ut, nära sitt kapacitetstak. Via Bromma flyger ca 2 miljoner passagerare per år. Det finns visserligen många flygplatser som har fler avgångar och passagerare. Åtminstone tio flygplatser i världen har över 48 miljoner passagerare enligt Wikipedia. Mest har Hartsfield-Jackson Atlanta International Airport med 95 miljoner passagerare. Nämnas bör även London Heathrow som flyger 66 miljoner passagerare årligen på sina två landningsbanor. Men till Arlandas problem hör även att lösa frågan om en diskret hantering av CIA-flyget. Låt oss dock inte kasta älgkronan i sjön ännu. Om inte det blir hemskt dyrt och nödvändigt att komplettera infrastrukturen med exempelvis en ytterligare snabbtågsbana kanske Arlanda kan ta över en del av Brommas transporter, dock knappast klanflyget. I en sådan här genomgripande samhällsekonomisk infrastrukturanalys måste naturligtvis alla faktorer vägas in, exempelvis att Tranebergsbron redan finns, avslutar Sundström och linkar iväg på sitt numera, efter den ödesdigra amerikanska jaktresan, ganska karakteristiska om än karaktärslösa sätt.
Och det är klart, Marjasin, Sundström, Hans Andersson och Ekfors prövas alla av samma rättsväsende - med förutsägbart resultat.
Tisdagen den 24 februari 2015
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar