Civilisationens undergång möts med politiskt strunt

.

Våra politiker förefaller oförstående inför vad som händer i Mellanöstern. Men är de verkligen det? Förmodligen är det hemska svaret på frågan att många politiker är precis så korkade att de faktiskt inte begriper vad som händer. Det kanske ännu mer nedslående beskedet är att de politiker som begriper vad som pågår ägnar sig åt funktionell dumhet. De låtsas att de inte förstår, för då behöver de inte gå i konflikt med USA-intressen.

Att Syrierna nu i växande antal flyr sitt land är både logiskt och rationellt och en direkt följd av den politik som våra politiker fört, under amerikansk ledning. Syrierna har kunnat se, hur palestinierna i sjuttio år plågats, dels i fångläger (flyktingläger) i grannländerna, dels i amerikanska koncentrationsläger i Gaza och på Västbanken. De senare är visserligen administrerade av Israel, men är ändå amerikanska. Staten Israel skulle inte existera många dagar utan amerikanskt stöd. Gentemot allmänheten utmålas det som bot för Europas brott mot judarna under Andra Världskriget. Men bakom kulisserna handlar det om att tygla arabvärlden och komma över deras olja - helst utan att betala för den.

Ingen har hjälpt palestinierna till en dräglig tillvaro. Och Israeliska psykopater har inte bara fått härja fritt, utan även tubbats att utföra övergrepp på de amerikanska psykopaternas uppdrag. Det är till och med så illa, att amerikanska och västeuropeiska intressen har lärt palestinska ledare att tysthet och fred resulterar i nöd och armod, för såväl det palestinska folket som dess ledare. Däremot resulterar återkommande robotattacker mot Israel i brutala vedergällningsaktioner utförda av Mellanösterns starkaste militärmakt, mot det palestinska folket, samt i generösa bidrag att använda efter eget gottfinnande, till palestinska ledare. På så sätt har USA aktivt hållit igång Palestina-konflikten och hållit det palestinska folket i koncentrationsläger utan vare sig fred eller framtid.

Oljan, och framförallt USA:s, men även vårt, beroende av den är orsaken till att man trasat sönder statsbildningarna i Libyen, Irak och Syrien. Att det skulle leda till okontrollerade flyktingströmmar som skulle komma att utsätta Europa för stora påfrestningar var knappast någon överraskning. USA skulle inte kunna hålla på med detta om våra politiker hade satt ned foten och hotat att isolera USA. Men det har de inte gjort och därför pågår det. Det är med andra ord Europas politikers fel att arabvärlden trasas sönder och Europa översvämmas av flyktingar.

Våra europeiska politiker möter den potential som utgörs av 22 miljoner syrier som mördas, våldtas, plundras och förföljs och därför snart kan sätta sig i rörelse i stort antal, med närmast imbecillt tjafsande om hur man rättvisast ska fördela 100.000 flyktingar mellan de olika EU-länderna. Men det är inte ens förnamnet på problemet. Europa kan inte klara det syriska problemet, än mindre det arabiska problemet, för att inte nämna de afrikanska och asiatiska problemen, med mindre än att Europa tar sig i kragen, sätter ned foten, och sätter stopp för det amerikanska härjandet. Hur obehagligt det än är att ta itu med, är det säkert bättre än alternativet för Europas politiska psykopater. I förlängningen av deras nuvarande svek mot Europas, och andra folk, kommer sannolikt en belöning vilken kommer att visa sig vara mycket värre än att irritera jänkarna. Det är tid för Europas politiker att ta till sig, att de inte är städslade av jänkarna utan av Europas folk.

Därtill ska naturligtvis läggas det koloniala arvet och vad det kommer att innebära för ett redan ganska tätt befolkat Storbritannien. Mer om det en annan gång.

Södertälje fredagen den 4 september 2015

Mikael Styrman

.