.
Stefan Löfven uttrycker sig, förstås med det bästa för ögonen, för komplettering av passen med BIO-data för användning vid Schengens yttre gränser.
På vilken planet har Löfven vistats de senaste veckorna? Inte på den här i alla fall. Schengen har upphört att fungera. Det var en skrivbordsprodukt som passade en utopiskt välordnad värld. Det hade kunnat fungera på 1970-talet, innan förfallet tog fart. Men Schengen kan aldrig fungera om miljontals människor, drivna på flykt av våra politiker, drar omkring över kontinenten, samtidigt som utanförskapet utgör en fantastisk mylla för rekrytering av terrorister, bland människor som inte har något att förlora.
Det är, menar jag, helt orealistiskt att vi skulle komma tillbaka till ett fungerande Schengen-samarbete. Utan tvekan blir det en återgång till nationell gränsövervakning. Möjligen även med en förstärkt yttre gräns, som dock blir förhållandevis lätt att runda. Men det kommer förmodligen inte att stanna vid återgång till de nationella gränserna. Om terrorhotet blir kvar (och varför skulle det inte bli det?) kommer vi nog även att få se ytterligare checkpoints mellan större befolkningskoncentrationer, för att minska terroristers och vapens rörlighet. Ungefär så som man länge haft checkpoints utspridda i den Tredje Världen. Hur många och hur tätt är förstås svårt att veta idag. Allt sådant kostar pengar - mycket pengar!
Att en utplundrad nation som inte har råd med sjukvård, fungerande polis, eller ens klarar av att få stopp på kopparstölderna längs våra mest trafikerade järnvägar, skulle klara av det faller naturligtvis på sin egen orimlighet. Just det där med järnvägarna gör det hela extra tydligt, menar jag. Det är förhållandevis korta sträckor, tät trafik, och stölderna har pågått i många år, men man får inte stopp på dem. Varför? Naturligtvis för att de offentliganställda och förtroendevalda tjuvarnas plundrande gör att inte det finns erforderliga resurser för samhällsfunktionernas uppehållande. Det i sin tur beror på att vi genomlever samma förfall som fällde Sovjetunionen. Systemet klappar ihop därför att nomenklaturan, som har mest att vinna på systemets värnande, inte längre är lojala med systemet, utan har övergått till att plundra det. Det stimuleras självfallet av svensk rättstradition som innebär att just dessa kategorier brottslingar skyddas av sina kriminella bröder och systrar på höga positioner inom rättsväsendet.
För att överhuvud taget kunna genomföra nämnda kontroller måste man få stopp på tjuverierna i våra statliga departement, verk och företag. Det innebär att de brottslingar som idag infekterar dessa måste börja straffas och avskedas. Och då menar jag inte det där lallandet som ett korrumperat åklagar- och domstolsväsende ägnar sig åt idag. Antingen straffar rättsväsendet politiska och offentliganställda tjuvar eller så kommer medborgarna själva att ombesörja det. När vi nått därhän har vi kommit till en situation som är till förväxling lik terrorism. Medborgarna söker upp och straffar, utan politiserad skenrättegång, tjuvar och banditer, medan statens resurser används till att skydda tjuvarna mot de bestulna. Vem är då mest terrorist och vem har den moraliska rätten på sin sida? Med tiden vinner den som har det, eftersom det system som inte slår vakt om en hög moral blir självförstörande.
Det kommer förmodligen inte att bli särskilt verksamt med tätare checkpoints, om Sverige alls får råd med dem, men det är en åtgärd som är naturlig att göra för ett politiskt system som inte har en aning om vad det ska ta sig till. Utan att få stopp för tjuverierna kommer den korrumperade staten dock inte att ha råd med det. Kanske blir det bäst så? Det blir omtumlande, många drabbas, även många oskyldigt, men det förlänger åtminstone inte plågan i onödan. Det ger människorna hopp om att komma åt de grova brottslingar som rundningsmärket Löfven till och med har tagit in i sin regering. Förmodligen innebär det i vilket fall som helst att det måste bli mycket sämre, innan det kan bli bättre. Att ingripa mot tjuvaktiga politiska bröder är inte lätt, inte ens för mer dugande politiker än Stefan Löfven. Fredrik Reinfeldt och hans kumpaner klarade exempelvis inte av det, utan lät sig korrumperas av systemet, med känt resultat.
Södertälje fredagen den 20 november 2015
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar