When in Rome…

.

Det pågår en lite märklig debatt i Sverige. I vanlig ordning, nödgas jag säga, är det multi-kulti som spökar igen. Det vill säga tron på att någon gemensam kultur inte behöver finnas i ett samhälle för att det ska fungera. Alla kan ha sin egen kultur menar man från flum- och anarkistvänstern. Och visst, var och en kan ha sin egen kultur - privat. Men i det offentliga rummet gagnar det sannolikt alla om inte varje minoritetsgrupp propsar på att till sista blodsdroppen hävda sin rätt att överallt leva i sin kultur och tvinga majoriteten att anpassa sig till den.

Att migranter över huvud taget gör så är i sig märkligt. Först bygger man upp en kultur och ett land som man inte själv vill eller kan leva i. Sedan flyttar man Västeuropa och insisterar på att få implementera sin kultur även här.

Så gör inte vi. Åtminstone inte som regel. Åker vi till ett strängt muslimskt land undviker våra kvinnor att gå med bara axlar och att bada toppless medan männen inte skyltar lika mycket med sitt supande. Vi åker inte heller till Indien för att nötkött eller till arabvärlden för att äta fläsk. Det går naturligtvis att rada upp mängder av exempel som beskriver hur man tar seden dit man kommer, dvs anpassar sig till människorna som redan bor i landet. Vi gör det av respekt för och hänsyn till invånarna och vi har, menar jag, rätt att förvänta oss att besökare, gäster och immigranter i vårt land visar oss samma respekt.

Redan under antiken förstod man att leva efter det, enligt Wikipedia av den brittisk-romerske ledaren Ambrosius Aurelianus formulerade ordspråket ”When in Rome, do as the Romans do”.

Men dagens illiterata halvanalfabetiska politiker och samhällsdebattörer kan lägga även detta hål i sina kunskaper till det svarta hål de redan släpar på, men som inte hindrar dem att högljutt kraxa på barrikaderna om allas rätt till allt - nu meddetsamma!

Det finns ett bra sätt att slippa leva enligt den västerländska kulturens seder: - Åk hem!

Falun tisdagen den 3 maj 2016

Mikael Styrman

.