Globala flyktingkrisen snart löst?

.
I USA är nu ett antal låtsasledare från den amerikanska maffians vasallstater församlade. Även obetydliga och i någon betydelse ockuperade småstater som Sverige är representerade, exempelvis genom den fd fackpampen Stefan Löfven, fram till den allra senaste tiden vår motsvarighet till den grova organiserade brottsligheten i andra länder. Ämnet för sammankomsten i fråga är den globala flyktingkrisen.

Utan att veta vilka krafter som tagit initiativet till kattdopet återstår att försöka, att genom den begränsade och filtrerade information som når oss genom propagandaorganen, förstå vad som pågår.

Det torde vara uteslutet att man från USA:s sida skulle ta initiativet till ett möte för att lösa den globala flyktingkrisen och det av flera skäl. Ett är att man gått igenom stora svårigheter för att skapa flyktingkrisen. Ett annat är att det skulle innebära ett makalöst hyckleri att sedan trumma ihop ett möte för att gråta krokodiltårar över flyktingkrisen. Ett tredje är att det vore oamerikanskt att bekymra sig över andras kriser, åtminstone bland psykopaterna i maktens korridorer. Ett fjärde är att det ligger den amerikanska nationalkaraktären närmare att försöka dra nytta av flyktingarnas utsatta situation exempelvis genom att förstöra deras egendom, plundra dem eller våldta dem.

Mer troligt är att det är vasallstaternas Quisling-ledare som trummat ihop till ett möte vid vilket ingen kommer att våga säga hur saker och ting förhåller sig, men vid vilket man hoppas kollektivt och ängsligt skjuta fram ledtrådar stavelse för stavelse till de amerikanska psykopaterna tills de förhoppningsvis förstår och förbarmar sig över vasall-quislingarnas bryderi. Det är en vansklig balansgång eftersom ingen kan förväntas våga tala klarspråk i så hög grad att man riskerar att dra på sig jänkarnas missnöje. Hoppet står till kollektiv överföring utan att någon riskerar att vara för tydlig.

Man kan säga att situationen motsvarar den som skulle varit om ledarna för de av Tyskland under första hälften av 1940-talet ockuperade länderna Polen, Norge, Danmark, Holland, Belgien, Frankrike, Tjeckoslovakien med flera, skulle samlats i Berlin för att klaga på Adolf Hitler. Eller den som skulle varit om sovjetiska underhuggare skulle samlats för att tala om för Josef Stalin att han är galen. Inte så lätt…

Med Stalin var det ju så att han dog när han dog delvis för att underhuggarna var så rädda för honom att ingen vågade gå in och kontrollera varför han inte vaknade, av rädsla för att det skulle rendera den orolige ett nackskott. Och Hitler vågade ju aldrig någon konfrontera. Han fick ödelägga hela Europa, inklusive Tyskland och dö för egen hand. Ungefär likadant som amerikanerna nu har ödelagt Mellanöstern och är i färd med att ödelägga Europa. Få se om vasallstaternas samlade ledare vågar haspla ur sig något av vikt och om de sedan får resa hem - utan att det blir via Guantanamo… :-)

Jag hoppas att jag underskattar dessa feghetens apostlars dådkraft. Men om jag inte gör det tror jag ändå att den globala flyktingkrisen är på väg att få en lösning på lite längre sikt. Allt fler tecken tyder nämligen på att de terrorattentat som åratal, ja decennier, av amerikanska strävanden gjort till vardag i Syd- och Mellanamerika, Asien, Afrika och Europa nu även är på väg att etablera sig i världens räddaste land - USA. Det är naturligtvis inte mer än rätt att de som kokat soppan också får äta av den själva. I USA finns cirka 300 miljoner invånare, men ännu fler hundra miljoner vapen, stora mängder traumatiserade veteraner, massor av psykopater av alla slag, var och en bidande sin tid för att ta sin chans att vinna en plats högt upp på dynghögen. Amerikanerna kommer förmodligen snart att vara för upptagna med att ha ihjäl varandra för att ha tid att ödelägga andra länder. Med lite tur, för världens övriga befolkning, är sprängdåd snart en del av den amerikanska vardagen, så som knark- och skolskjutningar redan är det. När man har fullt upp med att avgöra vilken galning som kontrollerar det ena eller det andra hangarfartyget blir det svårt att ha tid med att jävlas med andra.

Blir denna för USA dystopiska beskrivning verklighet blir det många amerikaner som kommer att fly hals över huvud för att inte bli stenade till döds, eller något ännu värre. Och ett antal Quislingar lär också få bråttom.

Amerikanska ledare brukar vara noga med att påpeka att de har rätt, att de är Guds förtrogna och utsända. Hur blir det då när amerikaner slåss inbördes, när den slappa kontrollen över försvarsekonomin gör det möjligt för alla möjliga Noriega-liknande typer att beväpna sig och skaffa egna arméer på skattebetalarnas bekostnad? På vems sida kommer Gud att vara då? Kanske på allas? Så brukar ju USA göra. Delta på alla sidor. Oavsett vem som vinner är man kompis med vinnaren. Visserligen till priset att landet i fråga ödeläggs, men ”shit happens!” Inte för inte brukar man ju skoja om att det aldrig är några revolutioner i Washington eftersom det inte finns någon amerikansk ambassad där.

Det är inte säkert att det fortsatta amerikanska sönderfallet löser flyktingkrisen i resten av världen. Det kan hända att den processen redan hunnit gå för långt för att gå att stoppa. I så fall kan man förutse att vi kommer att kunna dela in Europa i huvudsak i två grupper: en som det kommer att gå dåligt för och en som det kommer att gå åt helvete för. Jag har en ganska bestämd uppfattning om vilken grupp Sverige kommer att höra till och vilken grupp Ungern kommer att höra till och det lär inte bli samma grupp.

För många amerikaner kommer det att innebära att de slipper dö av svält efter att ha förbrukat allt grundvatten och efter att ha drabbats av verkningarna av genmanipulerade grödors bieffekter vilka inbilska forskare inte förutsåg. De får istället dö på sitt favoritsätt - med kulor och krut. Ett utslag av svart humor blir möjligen att de flesta kommer att dö för amerikansk hand, samtidigt som de är rädda för muslimer och mexikaner.

En intressant fråga blir hur mexikanerna ska agera när amerikaner försöker ta sig över muren för att fly till Mexico? Och hur ska kanadensarna göra, som redan tidigare avskyr inbilska, skrävlande och hänsynslösa amerikaner? Ska de bygga en egen mur? Slutar amerikanernas strävan att stänga resten av världen ute, efter att ha ödelagt deras länder, med att de själva blir instängda i USA - alldeles oavsett vem som betalar muren? 
   
Falun onsdag den 21 september 2016
Mikael Styrman
.