.
Rakhmat Akilov tror man att massmördaren från Drottninggatan heter. Men det säger mycket om förfallet i den svenska förvaltningen att man inte VET vad han heter, att man inte tidigare har försökt ta reda på det, inte heller har brytt sig om hans vandel eller ens orkar intressera sig för var han vistas, var han är skriven eller hur han försörjer sig - om apanaget som den godhjärtade dumhetens byråkrati stjäl från arbetande svenska människor för att dela ut åt importerade skurkar inte räcker för hans försörjning.
Det förefaller av skriverierna som om det möjligen kan ha varit bekant att han är skriven på ett ställe men bor någon annanstans. Det har dock inte utlöst någon åtgärd.
Ett stort problem för den godhjärtade dumhetens byråkrati är just nu att man inte anser det rumsrent att utvisa honom till sitt hemland. Han får komma hit, leva här som livsstilskriminell och helt opåkallat mörda och lemlästa dussintals oskyldiga svenskar och byråkratin ska lika förbannat hålla på och gulla med honom. Och vi ska föda honom resten av hans liv. Uppvärmd bostad, tre lagade mål mat om dagen, tvättade kläder, tidningar, TV och fika och allt ska betalas av svenskar som inte gjort något ont. Möjligen då med undantag för underlåtenheten att göra revolution och kasta ut en del skräp och psykopater ur politiska och byråkratiska salonger. Nej, kasta ut skiten så fort som möjligt. Avlöna om nödvändigt hans hemland för att ta hand om honom på lämpligt sätt. Det kostar säkert bara en bråkdel av vad det kostar att låta de svenska drönarna hålla på och gulla med honom.
För att sopa igen spåren som leder till de egentligen skyldiga för morden på Drottninggatan sprider nu media allehanda pseudospår, -debatter och -analyser. Den ena ”tomten” ska hitta på fantastiska sinnrika och dyra maskiner och lösningar för att hindra att Löfvens ”kollegor” och skyddslingar stjäl svenska lastbilar och kör ihjäl folk med dem. Den andra ska hitta på minst lika sinnrika och kostsamma lösningar för att hindra att man kan ta sig in på Drottninggatan med lastbil. Så sinnrika att om de får genomföras kommer samhället att slutgiltigt sluta fungera - inte bara den offentliga sektorn och rättsväsendet.
Men det här är naturligtvis ingen fråga om lastbilar. Den Löfven-skyddsling som vill mörda eller lemlästa svenskar stoppas inte av kostsamma och meningslösa stollerier som installeras i lastbilar. Han tar ju bara istället en buss, en bil, en traktor, ett flygplan, ett tåg, en båt, ett vapen eller vad som helst. Inte heller stoppas han av att man stänger av Drottninggatan. Problemet är inte att man kan köra in på Drottninggatan. Folksamlingar finns överallt, såvida man inte tänker stänga av hela Sverige.
Problemet är att samvetslösa politiker som Reinfeldt, Löfven, Romson och Sjöstedt med underhuggare och myglande kompisar, påhejade av dito journalister och redaktörer dammsugit Europa och hittills delar av Asien och Afrika på psykopater och patrask som är benägna att sätta sig i en lastbil eller vad som helst för att köra ihjäl och lemlästa oskyldiga människor. De är medvetna om att de sedan, när de fullbordat sitt verk kommer att bli bortskämda av idioterna resten av sitt liv.
Redan tidigare - före immigrant-terrorn - var situationen den att det nästan bara satt utländska brottslingar i svenska slutna anstalter, något som man gärna talade tyst om. Nu håller de på att få sällskap av sina massmördande bröder.
Det är klart att inkompetenta eller ansvarslösa politiker och byråkrater med gillande åser att media driver detta apspel för att dölja var ansvaret för sammanbrottet vilar. Men det behöver för den skull inte vara skapat eller framtvingat, eller ens beställt av dilletanterna i politik och förvaltning. Detta drivs förmodligen av media på eget initiativ. För det är ju där ansvaret indirekt vilar för det som nu pågår.
Vår genomkorrumperade stat gjorde ju några tafatta försök att utvisa några familjer som nekats uppehållstillstånd i landet för tiotalet åt sedan. I bästa fall fick man till några lyxresor med chartrat privatflygplan och långtidsvistelse på lyxhotell med all inclusive på semesterorter. Media startade hetsjakter mot den ”hänsynslösa och omänskliga hanteringen” så snart någon skulle utvisas efter att först ha fått bo i landet 7-10 år och skaffa sig barn som inte ens kunde det gamla hemlandets språk. Ingen skurk, stor eller liten, i den offentliga sektorn klarar av att skylta med sin gärning i media utan att beskrivas som ”arbetets hjältar”. Att göra skurkstreck på order, förfölja människor, företagare och familjer, måla ut dem som bovar och plundra dem på allt de äger går bra - med media i ryggen. Men att själva skylta i media med vad man håller på med…nej tack, där går gränsen. Det gör inte offentliganställda skurkar och därför har inga av de här banditerna utvisats. Delvis hänger det även samman med att de här personerna inte sällan är ganska trista att ha att göra med. Därför väljer våra offentliganställda pappenheimare att istället trakassera en annan sorts människor: forskare, experter eller vanliga hederliga människor som försörjer sig själva och sina familjer, men där arbetsgivaren, eller någon annan, gjort något obetydligt misstag, betalat 130 kr för mycket eller för lite i lön eller skatt. Då slår den godhjärtade dumhetens byråkrati minsann till med full kraft, medan de riktiga skurkarna får vara i fred.
Det här har indirekt skapats av media och de sopar mer än gärna igen spåren som leder till dem själva. Som en följd av deras stordåd har vi nu cirka 13.000 kända potentiella mördare av Drottninggatan-typ gående lösa i samhället. Byråkratin, myndigheter och rättsväsende har inte en aning om var de är, förrän möjligen efter att de mördat och lemlästat några.
Sannolikt är detta endast toppen av isberget. Det här är bara de vi vet, att vi inte vet var de är. Till dessa ska läggas de vi vet att vi inte vet att de existerar, för att nu travestera Donald Rumsfeld. Mot bakgrund av hur gränserna missköts i det här landet, finns mängder av ”okända” som vi inte alls vet hur många de är. De kan vara många fler och är naturligtvis ännu mycket svårare att hitta. Medan våra politiker och våra mediarepresentanter slår sig själva över bröstet av inbillad förträfflighet försörjer dessa okända sig själva inte bara som gratisarbetskraft under slaveriliknande förhållanden eller som livsstilskriminella, utan även med eller mot sin vilja som horor av bägge könen, ibland förslavade inte bara av vanliga sextörstande utan även av bögar, sadister, pedofiler och hallickar. Byråkrater, politiker och mediafolk talar gärna tyst om dessa ”försvunna” - såväl de kända som de okända. Och de värsta "hallickarna" går i Riksdagshuset och Europaparlamentet och slår sig över bröstet av självbelåten förträfflighet.
Södertälje långfredagen den 14 april 2017
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar