.
Eva Franchell skriver en krönika i Aftonbladet med rubriken ”Nu mobbas Sara Danius precis som Mona Sahlin”. Krönikan går i princip ut på att duktiga kvinnor mobbas och att det är just för att de är kvinnor som det sker. Så är det säkert ofta. Men alla kvinnor som mobbas är inte duktiga och många som mobbas blir inte det för att de är kvinnor. En del är bara kriminella och hänsynslösa - andra upplevs som farliga för kriminella och hänsynslösa och mobbas av den anledningen. Även män som är farliga för kriminella och hänsynslösa mobbas för övrigt.
Det är fräckt av Eva Franchell att använda Sara Danius insats mot korruption och maktmissbruk mm i Svenska Akademien till en renommétvätt för den kvinnliga rikskleptomanen Mona Sahlin. Alice Teodorescu, som intervjuades i Aktuellt 21 på fredag kväll den 13 april, är förmodligen betydligt träffsäkrare i sin analys. Sara Danius mobbades inte för att hon är kvinna utan för att hon försökte rensa upp i det moraliskt förfallna träsket i Akademien. Det moraliska förfallet - i stark kontrast till valspråket ”Snille och Smak” - sträckte sig över könsgränserna. Katarina Frostensson är en nyckelspelare eftersom hon både är ledamot i Akademien och delägare i Snusk-Klubben.
Läckorna gällande nobelpristagare i litteratur är en annan speciell historia. Det ligger förstås mycket i vad Ebba Witt-Brattström uttalade för någon dag sedan i media: Lever man tillsammans med någon som sitter i Akademien kan man inte undgå att se om den andre läser en trave böcker av en viss författare. I sammanhanget kan nämnas att om en känd akademiledamot beställer en trave böcker av en viss författare så sprider det också ringar på vattnet. Förmodligen är det omöjligt att förhindra att akademieledamöters respektive får veta vilka som åtminstone kan komma i fråga för ett nobelpris. Det är förmodligen lika svårt att ålägga dem sekretess. Men utifrån för allmänheten hittills känd kunskap går det inte att veta om det är akademieledamoten Katarina Frostensson som läckt till sin make Jean-Claude Arnault - som av obegripliga skäl hela tiden benämns ”kulturpersonligheten” och visas med överpixlad bild av svenska media. Dock inte av utländska media, vilka istället nämner honom vid namn. Så vitt vi vet kan det ju lika gärna vara Arnaults omvittnade bästis i Akademien som läckt till honom. Mycket tyder ju på att bästisen liksom övriga i grabbgänget behandlat Arnault som akademieledamot i minst lika hög grad som dennes hustru, Katarina Frostensson.
Mona Sahlin, som Franchell jämför Danius med är ju i stark konträr till Sara Danius en utmärkt representant för just sådant förfall som Sara Danius agerat mot. Hon var knappast utsatt för någon mobbningskampanj som hon inte genom sin vandel gjort sig förtjänt av. Numera har hon ju förpassats till en miljö och omständigheter där den gamla maktmissbrukaren hör bättre hemma. Där kommer hon att få vara. Åtminstone tills någon annan maffiamedlem tycker att det åter är dags att lyfta upp henne till en tillvaro med ett statligt låtsasjobb med hög lön, inom vilket hon får dra världen runt med sin allmänkriminelle men straffriförklarade polishora, lägrande denne på lyxhotell runt om i världen, på skattebetalarnas bekostnad.
Åsa Romsons namn reagerade jag också på i Franchells jämförelse. Det känns tveksamt att Åsa Romson figurerar i sammanhanget. Jag ska villigt erkänna att jag inte följde hennes karriär så noggrant att jag kan uttala mig kategoriskt om henne, men i vart fall mot slutet visade hon väldigt tydligt att inte de argument hon använde sig av beskrev hennes verkliga drivkrafter. Hon blev inte mobbad är jag benägen att påstå. Istället avslöjade hon så småningom sig själv, vilket gjorde hennes situation ohållbar.
Jag förstår att Franchell och Aftonbladet gärna vill spinna på Me Too-kampanjen. Valet av symboler tyder på att man på Aftonbladet betraktar läsarna på samma sätt som politiker betraktar väljare. Ingen av kategorierna anser man ha längre minne eller djupare insikter än en höna.
Att rikta uppmärksamheten kring Svenska Akademien mot könsfrågan verkar vara ett försök att släta över korruptionen inom Akademien för att hjälpa allmänheten att glömma och gå vidare. Jag skulle inte vara förvånad om vi skulle få veta att idén till Franchells krönika har varit ”i säck innan den kommit i påse”. Krönikan är i så fall en del i en politisk mörkläggningskampanj.
Om Aftonbladet istället ville göra något åt korruptionen som även fördärvar Svenska Akademien kunde man lämpligen berätta om lantbruksminister Sven-Erik Buchts väg till ministerposten, via OBOL, LKAB, Längmanska Företagarfonden, mutor och rättsövergrepp i Haparanda, svindelgruvor och det grova rånet mot Ekfors Kraft AB.
Men förmodligen blommar väl flaggstången långt innan Aftonbladet tar itu med grov kriminalitet i Nationalsocialdemokratiska kretsar.
Det är fräckt av Eva Franchell att sabla ned Sara Danius genom att jämställa henne med Mona Sahlin.
Falun lördagen den 14 april 2018
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar