Svensk-Ryskt diplomatkrig

.

Det pågår ett Svensk-Ryskt diplomatkrig, i vanlig ordning skulle man kunna säga.

Allt emellanåt regnar det, med rätt eller orätt, ömsesidiga anklagelser om spioneri mellan Sverige och Ryssland. 

Jag ifrågasätter inte att det finns spionage mellan Sverige och Ryssland - i båda riktningarna. Konstigt vore väl annars. Men jag anser att det är ett problem att Sverige är en så svag spelare att det inte går att ha en välgrundad uppfattning om huruvida det som når allmänheten är vad som verkligen utspelat sig, eller om det är vad den amerikanska propagandaapparaten vill att ska spridas.

Det pågår ett omfattande amerikanskt spionage mot Sverige. Alla som inte väljer att blunda inser det. Däremot är det mycket mer tveksamt om det förekommer något svenskt spionage mot USA. Det gör det nog - åtminstone när flaggstången blommar. Det amerikanska spionaget utgörs till stor del av industrispionage, må vara nödtorftigt kamouflerat till säkerhetsspionage riktat mot Ryssland. Sverige är av allt att döma så undfallande gentemot USA att någon spaning mot sådant inte torde förekomma.

Från Sverige utvisade ryska spioner/diplomater genom åren går det tretton på dussinet. Men hur många amerikanska spioner/diplomater/knarklangare har utvisats från Sverige efter Andra Världskriget? Och hur många har utvisats som får säkerhetsvakter att begå ”självmord” i ”Neville” Reinfeldt’s tjänstemannabostad under hans statsministertid? Det hade varit trevligt om det hade gått att besvara den senare frågan med: färre. Dessvärre går den nog inte att besvara med vare sig färre eller fler, för det är troligtvis lika många = noll.

Nå, inte var det väl så lätt för Ungern eller Tjeckoslovakien heller att vara så självständiga gentemot Sovjetunionen. Så det är väl inte så konstigt att inte Sveriges politiker kan vara självständiga gentemot USA.

Falun torsdagen den 9 maj 2019

Mikael Styrman

.