.
Jag deltog nyligen i diverse kommenterande av en artikel i Dagens Nyheter, DN, vilken handlade om bombattentatet i Linköping.
Det är lite komiskt, men censuren på DN verkar fungera i tre vågor. Först censurerades inläggen löpande under kvällen, efter hand som de lades in. Sedan kom liemannen på morgonen och censurerade stenhårt och tog bort flera ganska harmlösa inlägg. Och nu, ännu ett par dagar senare har man hittat något att censurera.
Förmodligen har man hört av sig från National-Socialdemokraternas avdelning för opinionsmanipulering och varit missnöjda.
Det här att censur sker i åtminstone tre vågor gläntar till frågan om DN rent av delegerat censurmöjligheten i åtminstone något av stegen, uppåt, till National-Socialdemokraterna, så att de kan censurera själva utan att gå omvägen via DN? Så gick det ju åtminstone till förr med telefonavlyssningen och givet hur ängsliga man brukar vara på DN förefaller det vara ett mycket troligt förhållande.
Jag bifogar censurbeskedet. Själv tycker jag inte att det jag skrev var något märkvärdigt. Inte värre än vad som normalt förekommer i en debatt. Om man måste vara helt överens om allt finns det ju ingen anledning att diskutera. Då existerar ingen debatt. Åskådarna/lyssnarna/läsarna somnar…
Det ligger nog i farans riktning att problemet inte är tonen i inlägget, utan istället det faktum att regeringen kritiseras. Ångesten ligger tät efter att den politiserade polisens tillkortakommanden åter avslöjats genom attentatet i Linköping.
Falun måndagen den 10 juni 2019
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar