onsdag 30 oktober 2019

Flathet mot elsparkcykeleländet


.
Det har skrivits en del om elsparkcykeleländet i framför allt Stockholm.
Cyklarna, eller mopederna, som delvis nästan är konstruerade för ställa till elände lämnas vind för våg, drällande på trottoarerna. Man behöver inte vara vare sig synskadad eller rörelsehindrad för att irriteras över eller skada sig på eländena. Men det går lätt att inse att de kan ställa till med mycket elände för just de grupperna.

Märkligt hur det står till i hjärnkontoret hos människor som lämnar dem på det sättet. Märkligt men inte unikt. Det stora felet är väl att det är riskfritt att strunta i vad de ställer till med för andra och i den stockholmska själen ingår att då strunta i det.

Men varför gör då inte politikerna något åt saken?

Svaret är antagligen att även idioter som lämnar sina elsparkcyklar till skada för andra är väljare. Idioterna är fler än de blinda som skadar sig på cyklarna. Då kan inte kommunpolitiker göra något åt saken. Det blir omöjligt.

Dessutom är det enligt en kommunpolitikers synsätt ett övergående problem. Om bara idioterna får hållas ett tag till finns det snart inga levande synskadade - åtminstone inte ute på gatorna. Då behöver inte heller bilisterna och cyklisterna reta sig på dessa sävliga som alltid är i vägen.

Men om de synskadade var fler - om de var fler än elsparkcykelidioterna - och representerade fler röstare - då skulle det hända grejor. Då skulle politikerna raskt skicka runt några flakbilar och låta dem samla upp elsparkcyklar som lämnats drällande på gatorna för att sedan låta drullarna lösa ut dem mot en kännbar avgift. Då skulle problemet om inte försvinna så i vart fall bli mycket mindre.

Men nu är ju de ansvarslösa fler…

Falun onsdagen den 30 oktober 2019
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar