Komiskt när kryperiet styr utrikesbevakningen

Uppdaterad 16 dec 19, kl 20:34.

Vid bevakningen av det Brittiska valet har det varit uppenbart, menar jag, att svenska media har låtit sin bevakning färgas av svenska politiska pampars och mellanpampars önskemål om att slå vakt om de rundliga förmånerna i Bryssel. Följaktligen har Brexit-förespråkarna och deras idéer genomgående förringats och förlöjligats. Ingen bryter sig ostraffat ur ansvaret för att föda våra drönare i Bryssel.

Det är klart att det inte alltid är så lätt att veta vad som styr ens våra svenska medias bevakning av större politiska händelser utrikes. Kryperiet gentemot svenska makthavare finns alltid där, allting överskuggande. Men ibland kan också annat påverka, som viljan att göra tidningen intressant genom att blåsa upp intresse kring sådant som annars kanske kan te sig ointressant. Ibland samverkar dessa intressen och då blir det svårt att veta vad som vägt tyngst i vågskålen.

Ett sådant lite lustigt exempel såg jag i DN dagen innan det Brittiska valet. Det var Katrine Marcal som skrev en artikel om hur Hugh Grant kampanjade för Liberal-Demokraterna. Hugh Grant kan faktiskt avgöra det Brittiska valet skrev hon.

Det kanske han gjorde också? Men troligen inte på det sätt som hon och DN menade. Liberal-Demokraterna tog 11 mandat av parlamentets totalt 650. Partiledaren Jo Swinson förlorade även sin egen plats i parlamentet.

Jag medger att det är svårare att spå om valutgången i Storbritannien. Där bestämmer ju väljarna utfallet. Då är det mycket lättare i Sverige där man alltid kan lita på att rösträkningsfuskarna och de korrupta valnämndsledamöterna styr upp resultatet, om väljarna skulle skena iväg, som i förra valet.

Falun söndagen den 15 december 2019

Mikael Styrman