Riksbankens räntebesked väcker frågor

Riksbankschef Stefan Ingves

Vi har nu levt i fem år med den absurda situationen att vi haft negativ ränta. Riksbanken höjde räntan härom dagen från -0,25% till 0%. fortfarande en ganska absurd situation således.

Det något anmärkningsvärda med detta är att negativ ränta inte tydligt satt fart på ekonomin och att den avvecklas i tider av avmattning i ekonomin.

I fem år har vi haft en situation som innebär att den som har pengar tvingas betala för att någon ska ta emot och använda dennes pengar. Det är en situation som ställer alla ekonomiska begrepp på huvudet. Vi har sett liknande anomalier i ekonomin tidigare. Exempelvis när den tjuvaktiga socialdemokratin under statskleptomanen Gunnar Sträng införde marginalskatter över hundra procent, vilket så småningom stoppades av Astrid Lindgren. Vi har haft fastighetsbubblor när hur mycket pengar som helst lånats ut mot säkerhet i vad skräp som helst - utan kontroll. De har alla haft det gemensamt att de skadat ekonomin. Man kan därför på goda grunder anta att det gör den negativa räntan också.

Det man frågar sig efter detta är inte om det är klokt att avveckla den negativa räntan. Erfarenheten lär oss att det är klokt tills motsatsen är bevisad. Som vanlig dödlig, som inte sysslar med nationalekonomi dagligdags, frågar man sig om Riksbankens styrelse kunnat se sådana skadliga effekter på ekonomin och därför agerat, eller om man agerat på grund av farhågorna för att den negativa räntan ska skada ekonomin?

Falun fredagen den 20 december 2019

Mikael Styrman