.
Det är klart att Maffia-intressen finns nästan var som helst i Miami. Jag såg någonstans att det finns 138 registrerade ägare till den rasdrabbade egendomen. Så det tycks vara något liknande våra bostadsrättsföreningar där de boende själva äger sina lägenheter och indirekt äger och förvaltar byggnader och mark. Om maffiaintressen haft någon betydelse i det här fallet är det kanske vid byggandet? Men det byggdes 1981, för fyrtio år sedan, så då har de ju lyckats ganska bra… Skulle maffian vara inblandad i byggandet behöver man ju inte ha så höga förväntningar. Maffians intressen återfinns nog mer i andra verksamheter i Miami men kan säkert komma att påverka efterspelet till den här händelsen. Det gäller i hög grad om det finns ett mer allmänt hot, av naturliga skäl, mot det övriga strandnära fastighetsbeståndet i Miami. I det sammanhanget kan ju tyvärr politiken och maffian uppleva att de har gemensamma intressen i en mörkläggning av bakomliggande orsaker till raset.
Om jag har förstått det rätt har det varit kontroversiellt att bygga hyreshus och hotell längs strandremsan i och runt Miami. Det är en smal remsa med rörligt vatten på bägge sidor. Havet på ena sidan och en lagun eller flod på andra sidan. Marken utgörs till stora delar av lättflyktig sand. Åtminstone för mig är det obekant vad som - om något annat alls - finns under sanden.
Det komplex som delvis störtat samman heter Champlain Towers South. I närheten finns även Champlain Towers East och Champlain Towers North. Det är inte bekant huruvida de är under samma förvaltning, är i jämförbart skick eller hur lika markförhållandena är. Men finns det flera beröringspunkter kan man lugnt utgå från att de boende i dessa nu sover lätt om nätterna.
Snabbt kom det fram besiktningsprotokoll upprättade för något år sedan, vilka innehöll oroväckande anmärkningar mot byggnadernas skick, men inga långt gående slutsatser eller varningar.
Som signaturen Benny i sin kommentar till inlägget ”Klimatpåverkan i Miami…” är inne på, går antagligen maffiafastigheterna tretton på dussinet i Miami. Skulle det finnas anledning att påtala konkreta och möjligen även akuta hot mot fastigheterna, och skulle fastigheterna samtidigt råka vara maffiakontrollerade, framstår det nog inte direkt som en bingovinst för den ansvarige att behöva påtala saken. Tanken måste rimligen slå besiktningsmannen, att belöningen för sådan yrkesmässig nit kan vara cementstövlar och ståplats i Mexikanska Golfen.
De som investerat tungt i Miami-området håller säkert andan nu. Efter den första chocken inträder en fas innebärande skadebegränsning. Det går inte för oss att bedöma om de besiktningsprotokoll som kommit fram är en del i skadebegränsningen? Det stora hotet mot Miami-området är inte en enstaka misskött fastighet. Det är om markförhållandena är sådana att det finns en generell hotbild mot ett stort antal strandnära fastighetskomplex, eller i värsta fall alla.
Snabbt kom det även fram uppgifter om en fastighet som rasat 1974. Det behöver inte vara del av någon skadebegränsning. Det kan vara uppgifter som helt naturligt rotas fram när något sådant inträffar. Det är dock 47 år sedan dess. Skulle det bara rasa enstaka hus vart femtionde år är det ofarligt för Miami. Uppgifterna bör tolkas mot den bakgrunden.
I mediabevakningen sedan raset har framkommit åtminstone två för Miamis framtid mycket oroväckande uppgifter:
1.
Boende i fastighetskomplexet har iakttagit att det dagarna innan raset trängt upp vatten underifrån, genom källargolvet.
2.
En kvinna, som omkom i raset, ringde sin man före sin död. ”Allting skakar” sade hon. ”Poolen sjunker ned i marken” sade hon också. På bilder publicerade av Washington Post, vilka är tagna efter raset, synes poolen vara intakt. Däremot finns en mindre pool strax intill som möjligen kan vara en bubbelpool. Den har sjunkit ned i marken, vilket även gäller för marken mellan poolen och byggnaden. Den här uppgiften är utomordentligt intressant eftersom den entydigt talar för att källaren under fastighetskomplexet sjönk INNAN byggnaden rasade samman. Det talar inte för att byggnaden rasade för att det fanns brister i stommen eller dess skötsel.
Dessa två iakttagelser talar starkt för att vatten trängt in antingen från Atlanten eller lagunen/floden, möjligen båda. Det finns alternativa tänkbara orsaker. Landtungan som fastigheterna är byggda på kan vara för svag för att vara lämplig att bygga stora tunga fastighetskomplex på, så som tydligen redan tidigare befarats. Besläktade orsaker kan vara att ett slukhål öppnat sig under fastigheten - eller, som gäller på en del andra områden där slukhål uppträtt - att det funnits en saltkropp under byggnaderna som hållit vattnet borta och som med tiden lösts upp. Säkert finns det fler tänkbara varianter som kan ha haft betydelse för händelseutvecklingen.
Man kan nog befara att många kommer att tolka de utredningsresultat som så småningom kommer att presenteras med en betydande nypa salt - beroende på vad de kommer fram till. Miamis framtid avgörs nog inte av vad utredningarna - med rätt eller fel - mynnar ut i. Miamis framtid avgörs nog av hur lång tid som förflyter innan nästa byggnad rasar samman - och nästa efter den.
Det är så stora värden på spel i Miami att det är mycket tveksamt om utredningssvaren kommer att gå att lita på. De snabbaste och mest lättflyktiga investerarna har förmodligen redan börjat skicka runt Svarte-Petter. Om man inte kunde klara upp Kennedy-morden i USA - varför skulle man då kunna klara upp ett husras på guldkusten i Miami?
Falun söndagen den 27 juni 2021
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar