.
”Everests högsta glaciär smälter i rekordfart” skrev SVT Nyheter på sin WEB-sida i helgen. Ämnet verkar ligga i någon slags limbo mellan återgivande av internationella nyhetsflashar och vetenskapsjournalistik.
I artikeln står även att läsa:
Om smältprocessen fortsätter i samma hastighet kommer South col ”sannolikt att försvinna inom några få decennier”, säger Paul Mayewski, ansvarig för studien, till National Geographic.
Man kan undra om det där är ett översättningsfel eller om den intervjuade personen verkligen avsett att uttrycka sig så? Det är svårt att tro att forskare på ett universitet år 2022 uttrycker sig som att smältningsprocessen ska fortsätta i samma takt. Det blir ju gravt missvisande. Såvitt vi vet, och till och med klimatskeptiker får allt svårare att värja sig för, är inte problemet att processen fortsätter i samma takt. Problemet är att avsmältningen accelererar, vilket även framgår längre fram i texten.
Men där står även: ”I takt med att glaciärerna blir mindre ökar bland annat risken för översvämningar i de hundratals sjöar som har bildats i anslutning till bergen i området.”
Det är ju inte att glaciärerna blir mindre som ökar risken för översvämningar. Problemet är dels mängden smältvatten som frigörs, men framför allt risken för att smältvattnet samlas i fickor eller fördjupningar och sedan hastigt frigörs i stor mängd när resterna av glaciärerna kollapsar. Det riskerar orsaka störtfloder och översvämningar. Det är inte alls kopplat till glaciärernas storlek som skrivningen kan förleda läsaren att tro.
Vidare kan vi läsa: ”Himalayas glaciärer spelar en avgörande roll för de nära två miljarder människor som lever runt omkring bergsområdet och dess floddalar.”
Det är ju inte helt fel att skriva så, men det är ändå helt missvisande. Den absoluta merparten av Asiens floder har sina källflöden i Himalaya. De rinner, som de flesta floder, ned till havet och växer i storlek längs vägen. Hur stor betydelse källflödena i Himalaya har, eller inte har, saknas åtminstone såvitt jag känner till tillgänglig forskning på. De flesta floder växer längs vägen genom att de avvattnar det område de flyter igenom. Men den befolkning vars överlevnadsförutsättningar i olika grad påverkas av dessa floder är knappast så liten som två miljarder. Snarare handlar det om mellan fem och sex miljarder.
Om man begränsar sig till områden som smältvatten från just Everest rinner till blir förstås siffran mindre. Men då måste man uttrycka sig mycket tydligt för att inte bli missförstådd. Men varför skulle man begränsa sig? Det som pågår är ju inget isolerat fenomen som bara påverkar Everest. Det är en del av en helhet som uppvisar samma eller motsvarande fenomen.
De flesta floder växer i storlek under sin väg mot kusten. Men det finns naturligtvis undantag. Ett exempel är Okavango-floden i Afrika som mynnar i Okavango-deltat i Kalahari-öknen och tar slut där. Ett annat är floden Syr Darja som har sina källflöden i Himalaya och förr i tiden rann ut i Aralsjön. Men efter människans avledning av vatten till konstbevattningsändamål är det inget, eller nästan inget, kvar av floden när den når Aralsjön, varför sjön är på väg att torka ut och försvinna.
Ibland får man en känsla av att journalister och redaktörer inte tycker att det är så noga vad man skriver, bara man skriver något…
Falun måndagen den 7 februari 2022
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar