torsdag 2 februari 2023

Begär Erdogan utlämnad!

 .


Av medias rapportering i NATO-frågan tycks regeringen ha dragit slutsatsen att det gäller att ligga lågt till efter det turkiska valet. Ligga snällt på rygg som en välartad tax, vifta på svansen och vänta på att husse förhoppningsvis slänger fram någon bit hundgodis. Motiveringen är att Erdogan behöver, och alltid skaffar sig och Turkiet en ofarlig yttre fiende, som han får hunsa inför valet.


Jag är ganska övertygad om att diagnosen är ganska rätt, åtminstone i så måtto att Erdogan anser sig behöva en yttre fiende inför valet och väljer en som han tror är ofarlig. Men slutsatsen att Erdogan är ofarlig efter valet är mest uttryck för önsketänkande och självbedrägeri. Situationen kan mycket möjligt vara sådan att Erdogan behöver sin pudel även efter valet. Kanske till och med mer än innan. Den slutsats som man tycks ha dragit i Sverige av omständigheterna kring det turkiska valet och Erdogans agerande är åt helvete fel. Om Sverige inte utnyttjar den fördel som det turkiska valet innebär för Sverige kommer tillfället att ha gått förlorat redan betydande tid innan valet.


Man tycks dessvärre helt ha missat budskapet som behovet av den yttre fienden skickar ut. Det betyder nämligen att Erdogan är sårbar. Han är sårbar nu och vi vet ingenting om huruvida han är sårbar senare eller inte.


En tysk expert som intervjuades i TV ikväll, närmade sig felen med Sveriges hittillsrådande strategi visavi Erdogan. Jag såg inte hela inslaget. Men jag såg hans one-liner: ”Man ska inte mata krokodilen - den blir aldrig mätt”. Det är ju säkert helt rätt.


Det man ska göra är motsatsen till det som fega konflikträdda svenskar är inne på. Erdogan är en gangster. En gangster får man inte dit man vill genom ömkligt och fegt mjäkande och underkastelse.


Det faktum att Erdogan valt Sverige till ”fiende” inför det här valet säger oss vad som behöver göras - om man förstår att tolka budskapet. Det finns bara ett sätt att sätta Erdogan på plats och få honom att sluta jävlas. Det är om han själv gör bedömningen att det kan, eller kommer att, kosta honom mer att vara Sveriges fiende än vän. - framför allt i det turkiska valet, kanske även senare.


Varför behöver Erdogan Sverige som fiende? Naturligtvis därför att han bedömer att hans egen ställning är svag. Annars skulle han inte behöva hålla på och jävlas med Sverige före det turkiska valet. Det innebär att Sverige den närmaste tiden har - ”a window of opportunity” - ett möjligheternas fönster. Nu, och ett par månader framåt är Erdogan sårbar och påverkbar. Han kommer bara att göra det vi vill om det är farligt för honom att inte göra det. Det är inte Erdogan som har en styrkeposition nu - det är Sverige. Men man måste ha förstånd att inse det och civilkurage att utnyttja det medan det är möjligt.


Budskapet vi måste skicka till busen Erdogan nu, är att om han ska jävlas med oss kommer han att få sina fiskar varma.


Förutsättningarna är som följer:


Erdogan 


gör, och har gjort, sig skyldig till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser mot delar av den turkiska befolkningen och mot befolkningen i några grannländer,


har gjort sig skyldig till anstiftan till mord genom att skicka yrkesmördare till främmande länder och där låtit mörda oppositionella,


är delaktig, möjligen huvudman och anstiftare till grovt narkotikabrott och mord som begåtts i Sverige och grovt penningtvättsbrott som har begåtts i Sverige och Turkiet och för vilka brottslingar han låtit Turkiet vara en ”safe-haven”.


Listan kan säkert göras längre.


Sverige ska också begära de brottslingar utlämnade vilka för närvarande skyddas av Erdogans Turkiet i vissa fall genom att ha låtit dem köpa sig turkiskt medborgarskap.


Det finns en opposition i Turkiet, visserligen flera gånger försvagad genom omfattande rättsövergrepp. Erdogan må vara en buse, men han och hans rådgivare förstår mycket väl att den turkiska oppositionen växer i styrka om den får stöd internationellt och om Erdogans illdåd möter motstånd internationellt.


Det Sverige ska göra, med stor skyndsamhet, och med stor tydlighet, är att informera honom om att Sverige avser att i den mycket nära framtiden begära Erdogan utlämnad, misstänkt för nämnda brott, med syfte att ställa honom inför rätta i Sverige eller på annan plats, som inte är Turkiet eller Ryssland.


När det ska framföras - och det bör ske snart - sker det inte offentligt i första rundan. Ganska snart - kanske 1-2 veckor -  efter att informationen lämnats måste begäran också framföras offentligt för att informationen ska hinna sprida sig och verka i tid före det turkiska valet - om inte Erdogan dessförinnan har bytt fot i NATO-frågan och frågan om utlämning av mördare och narkotikabrottslingar. Det är med andra ord snart bråttom.


Det är möjligt att den svenska administrationen och regeringen är för feg för att svara Erdogan på det sätt på vilket man måste umgås med honom. Men då ska man inte sitta i regeringen eller på UD. Då ska man sitta i styrelsen för något dagis i någon burgen förort till Stockholm, dit de turkiska knarklangarnas mördande ännu inte hunnit sprida sig.


Falun torsdagen den 2 februari 2023

Mikael Styrman

.

2 kommentarer:

  1. Tja, man kan projicera exakt samma resonemang på den svenska regimen oavsett vilken av partidiktaturens hantlangare som sitter vid "makten" för tillfället. Sverige skyddar nog dessvärre fler brottslingar än Turkiet. Ställa någon inför rätta i Sverige? Svenskt rättssystem är väl det största skämtet i världen vilket även börjar upptäckas i utlandet...Dessutom gör Erdogan Sverige en "tjänst" då han hindrar svenskt deltagande i krigsorganisationen de kallar Nato.

    Benny

    SvaraRadera
  2. Svar till ”Benny”:

    Inte heller jag tror att ett NATO-medlemsskap är en paradisisk tillvaro. Men givet vad ryssarna tidigare åstadkommit i Finland, vad de lyckats göra med de landområden de tog av finnarna och vad de åstadkommer i Ukraina samt vad Putins utsända yrkesmördare ägnar sig åt runt om i världen, så nog måste man åtminstone landa i att ett NATO-medlemsskap är det mindre onda av två onda ting. För Finland är det ställningstagandet nog väldigt självklart. Sverige är ganska skyddat genom geografiskt läge - särskilt om Finland går med i NATO - vare sig Sverige självt är med i NATO eller inte.

    Om alla länder runt Östersjön är med i NATO - utom Sverige - skulle fientliga handgripligheter mot Sverige aldrig accepteras av NATO. Det skulle skapa en horribel situation för länderna runt Sverige. Om NATO skulle acceptera rysk kontroll över Sverige - mitt i NATO-land - vore det så in i helvete korkat att det nog skulle vara meningslöst att gå med i NATO.

    Om Finland går med i NATO går det att finna stöd för att ett neutralt Sverige skulle kunna vara till nytta för båda sidor, så som exempelvis Schweiz och Portugal fungerat i ofärdstider.

    Det är därför sannolikt inte så viktigt att Sverige går med i NATO. Att Finland går med är säkert ett överlevnadskrav för Finland. Det som gör Sverige lite darrigt nu är att den här krisen har blottlagt hur den svenska politikens och byråkratins skurkar ostraffat och systematiskt plundrat försvarsbudgeten.

    Ja, jag gör mig inga andra dubier än att Sveriges och Turkiets rättsväsenden - numera - består av ungefär lika goda kålsupare.

    Men min poäng är inte att Erdogan skulle ställas inför rätta i Sverige. Min poäng är hur det skulle påverka de turkiska väljarna om det redan nu står och väger så till den grad att Erdogan anser sig behöva en yttre fiende. Han gör uppenbarligen själv bedömningen att han antingen riskerar att förlora makten eller riskerar att förlora sitt demokratiska alibi till följd av ett dåligt valresultat.

    Om han förlorar sitt demokratiska alibi tror jag att det påtagligt ökar sannolikheten för att han ska bli störtad från makten. Det kan turkarna sköta själva. Men de skulle må bra av lite hjälp på traven. Lite moraliskt upplyftande motivation i form av insikt i att de inte står helt ensamma mot Erdogan och tillskott av lite framtidstro eller hopp om att det går att göra något åt saken.

    Det handlar om att sticka hål i Erdogans skräck- och propagandaballong och tillföra en motbild till hans narrativ - i Turkiet.

    SvaraRadera