.
Det pågår en numera till synes evig kamp inom svensk infrastruktur mellan unga oerfarna marknadsliberalers övertro på vad som kan uträttas med hjälp av fri konkurrens och motkrafternas farhågor för vad allt för ensidig prioritering av konkurrens gör med driftsäkerheten. I bakgrunden spökar nationalsocialdemokratins många decennier innebärande att statliga verksamheter användes till förvaring av människor - väljare - som egentligen inte behövdes i verksamheten. Pendeln slår fram och tillbaka mellan ytterligheterna. Det tycks svårt att hitta nivån som innebär både hög effektivitet och ändamålsenlig drift- och underhållsnivå.
Enligt de ännu tidiga rapporterna om problemen på tunnelbanans blå linje har personal iakttagit ett avvikande beteende i den växel som tros ha orsakat skadorna på de 60 vagnarna som tagits ur trafik. Men det har inte resulterat i att några åtgärder vidtagits som hade kunnat förhindra de inträffade skadorna. I vart fall verkar det inte ha skett i tid.
Ännu har inte jag sett några uppgifter om huruvida avvikande egenskaper hos växeln inte har rapporterats eller om inlämnade rapporter inte resulterat i adekvata åtgärder. Kanske är det så enkelt som att de som trafikerat tågen längs den aktuella banan samtliga saknat insikt i risken för skador på tågen?
Det ligger förstås i korten att det inträffade kan vara en följd av, eller har förvärrats av, kompetensbrist. Sådan kan orsakas av hög personalomsättning, men det undandrar sig naturligtvis min bedömning huruvida det verkligen är relevant i det aktuella fallet.
Jag skulle dock bli förvånad om inte en ostyrd granskning skulle visa på ett samband mellan hög personalomsättning och försummad utbildning av oerfaren personal gällande iakttagelser som kan göras och rapporteras i syfte att förebygga större skador på utrustningen. Avsaknad av erfarenhet är å andra sidan svårt att kompensera för med en kurs.
För en utomstående är det naturligtvis inte lätt att veta hur det förhåller sig. Men om 60 vagnar måste tas ur trafik känns det väl inte riktigt som om allt fungerat perfekt. Därmed inte sagt att det verkligen hade kunnat undvikas.
Det vore intressant att veta mer om vilken utbildning man får när man får anställning och vilken fortbildning som sedan sker i syfte att tillvara de iakttagelser som görs i det dagliga arbetet. I värsta fall har fokus legat på att bemanna tågen och hålla dem igång, på bekostnad av erfarenhet och kompetens som skulle kunna förebygga något liknande det som nu inträffat.
Jag spekulerar naturligtvis. Kanske är jag helt fel ute? Svårt för en lekman att veta. Men omfattningen av det inträffade pekar inte i den riktningen. Snarare pekar det i riktningen kompetensbrist hos personalen. I så fall är följdfrågan: på vilken eller vilka nivåer i organisationen finns den kompetensbrist som i vart fall förvärrat det inträffade? Det finns ett gammalt talesätt som lyder: Är huvudet dumt får kroppen lida.
I andra sammanhang brukar man ibland säga att den som inte avsätter tid till att vila, får förr eller senare avsätta tid till att vara sjuk. Översatt till tunnelbanan kanske man skulle kunna säga att den som inte prioriterar att lokalisera och åtgärda fel medan de är små, får förr eller senare avsätta tid till att hantera stora haverier. Förmodligen är inte det här det stora haveriet som hade kunnat bli följden. Det hade naturligtvis kunnat bli mycket värre med besvärliga tåghaverier inne i någon tunnel.
Ännu har bara den blå linjen uppmärksammats. Sådana här fel kan naturligtvis uppträda på flera ställen oberoende av varandra.
Falun tisdagen den 4 juni 2024
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar