.
Åter ser vi samma bilder i TV. Strandsatta resenärer på järnvägsstationer och flygplatser runt om i Europa. Vad kostar det människorna, skattebetalarna och företagen när den offentliga sektorn slutar fungera eller får hjärnsläpp?
Det snöar
Den här gången, som många gånger tidigare har det fallit 5-10 cm snö och flyg- och/eller tågtrafiken stannar i stora delar av Europa.
Ta Heathrow i London till exempel. Eller ska vi kalla den för Grinchen Airport? Den har hållit mer eller mindre stängt åtminstone ett par dagar. Flygplatsen är full med uppgivna och/eller fly förbannade resenärer på väg till julfirande och semestrar runt om i världen.
Är snöplogning svårt?
En entreprenör eller en hyggligt driftig privatföretagare som hade drivit flygplatsen skulle, ställd inför situationen att vara utan plogar och med snö på banorna, ha stängt flygplatsen tillfälligt och kallat in någon som kan ploga bort snön - eget folk eller någon inlejd. Ett lokalt traktoråkeri till exempel. Det behövs ju nämligen inget flashigt high-tech, Det behöver bara flyttas snö från landningsbanorna till lämplig plats vid sidan av banorna. Det är något av det enklaste som finns.
Ingen beredskap
Jobbet är inte större än att de på flygplatsen strandsatta passagerarna kunde ha gjort det själv på en timmas tid om flygplatsen hade råkat ha 2.000 spadar till hands, vilket de naturligtvis inte har. Men de har inte plogar heller. Ändå händer det återkommande att flygplatsen måste stänga för att man inte lyckas ploga banorna. Varför har man inte försett sig med utrustning för att röja snö?
Behövs bara vanliga plogar
En flygplats som Heathrow är full med allehanda traktorer och redskap. För att kunna hålla banorna rena från snö behövs inga dyra sofistikerade lösningar. Det krävs bara att man håller sig med ett alldeles vanligt basic traktorsystem på vilket man kan koppla på vanliga snöplogar.
Hur mycket kostar det?
Hur mycket kostar ett enda stopp för en hel dag på Heathrow och vad skulle alternativet kosta - att hålla sig med plogar? Jag har gjort ett litet överslag som naturligtvis inte till närmelsevis är komplett. Men resultatet är lika fullt skrämmande.
I mitt överslag har jag antagit att 1.260 flygningar skulle ställas in, att 250 passagerare skulle beröras per plan, i genomsnitt, att 100 sällskap per plan skulle ta sig in till London och bo på hotell - om de fick besked om att de kan åka och lyckades ta sig in. Om de tvingas tillbringa ett dygn på flygplatsen har det naturligtvis också ett värde - negativt sådant.
Jag har antagit att flygbolagens nettobortfall är 100 kr per passagerare, att planen har sex personer i besättningen som på en dag kostar flygbolaget 6.000 kr/st, logi för personalen kostar 1.500 kr/person, och transfer t o r 1.600 kr.
För passagerarnas del har jag antagit att 100 sällskap per plan tar in på hotell för 3.000 kr per sällskap, transfer för dessa 1.000 kr, resten sover på golvet på flygplatsen. Alla 250 har kostnader för kost uppgående till 300 kr.
Till detta kommer sannolikt många olika kostnader som jag inte har tänkt på eller tagit med men det är inte nödvändigt att fastställa dem för att komma fram till tydliga slutsatser.
En miljard kronor per dag
I detta överslag summerar skadorna för en enda dags helt nedlagd flygverksamhet på Heathrow till ca 689 miljoner kronor. Det är troligt att en noggrann beräkning snarare skulle stanna över än under en miljard kronor.
Plogar kostar EN promille av EN dags stopp
Kostnaden för att hålla sig med 10 snöplogar till traktorer som ändå behöver användas på Heathrow är ca 100.000 kr/st = 1 miljon kronor. Det är en engångskostnad. Driftskostnaden tillkommer men är obetydlig om traktorerna används i den övriga verksamheten på fältet. Priset för plogarna är med andra ord i storleksordningen en promille av kostnaden för en dags stopp på Heathrow. Ändå kan Heathrow och andra flygplatser inte ploga sina banor - inte själva och inte med hjälp av andra.
Offentliga sektorn fallerar - alla drabbas
Det blir alltid kostsamt för privatpersoner och företag - skattebetalarna - när den offentliga sektorn utnyttjar sin lagstiftningsmöjlighet och sitt monopol men inte levererar det dom har monopol för att tryggt leverera. Det gäller oavsett om den offentliga sektorn upprätthåller verksamheten själv eller har privatiserat den.
Heathrow, och andra flygplatser, har varit utsatta för uppseendeväckande snöstopp förr utan att det resulterat i att de skaffat sig utrustning för snöröjning. Hur är det möjligt att det kan få hålla på så här?
Övertorneå den 21 december 2010
Mikael Styrman
Exempel på kostnader som inte medtagits
för flygbolagen är följdskador på senare flygningar, ev tomflygning om plan finns på fel plats när flygningar återupptas, sämre personalutnyttjande, merarbete för att pussla ihop schemat, passagerarbortfall, skadestånd mm,
för passagerarna är telefonkostnader, anslutningsflyg, ev utebliven förvärvsinkomst, ev förkortad semester, ekonomisk skada i affärsverksamhet mm.
.
Nu var det väl problem med avisning av planen, inte av banan som ställde till med problemet om jag nu läste rätt i Aftonblaskan eller vars det nu var.
SvaraRadera60 fordon och en massa annat som skall se till att flygplatsen är öppen... http://www.heathrowairport.com/portal/page/Heathrow%5EGeneral%5EOur%20business%20and%20community%5EMedia%20centre%5EPress%20releases%5EResults/7d31c2264879c210VgnVCM20000039821c0a____/a22889d8759a0010VgnVCM200000357e120a____/
SvaraRaderaHur många har Ekfors?
Håller med bloggskrivaren i princip, men just detta exempel är lite dåligt eftersom Hethrow drivs av ett privat AB, Ferrovial som är spanskt.
SvaraRaderaSvar till Anonym 1:
SvaraRaderaJo, jag har nog sett uppgifter om båda skälen till inställda flygningar, men kanske olika skäl på olika flygplatser.
Om det kan man väl säga att flygplan alltid - vare sig det snöar eller ej - rör sig i låga temperaturer och ofta i besvärliga atmosfäriska förhållanden.
Därför torde avisning av flygplanen vara väl så vanligt förekommande som snöplogning är på fälten.
Vare sig det är det ena eller det andra så är inte flygplatsernas beredskap särskilt imponerande. Särskilt inte mot bakgrund av de stora kostnader som deras kunder drabbas av när flygplatsernas service fallerar.
Svar till Anonym 2:
SvaraRaderaEkfors har fler fordon men inte fler som arbetar aktivt med driften.
Men å andra sidan har inte Ekfors de problem med att upprätthålla driften som Heathrow och de andra flygplatserna har.
Svar till signaturen Stoppa smot och heja HV:
SvaraRaderaJa, jag har också i bakhuvudet att det är privat.
Minns dock inte om det bara var privat drift eller om det även var privatägt.
Det gör i och för sig inte Heathrow till något sämre exempel tycker jag.
Desto större anledning att förvänta sig att det ska fungera.
Eftersom det ursprungligen eller i grunden är en offentlig flygplats och det på grund av verksamhetens natur inte är möjligt att fritt etablera flygplatser är det ytterst ett den offentliga sektorns misslyckande om de har privatiserat fältet och överlåtit det till ett icke fungerande alternativ.
Nej min käre Styrman, det är nog inte så att privatisering av offentlig verksamhet blir bättre. Av Din blogg förstår jag att vi nog har lite olika syn på detta. Det är väl snarare så att när man privatiserar en offentlig verksamhet försöker man genom "effektiviseringar", d v s att dra ner på personal, tjäna lite pengar. Detta fungerar bra, tills verksamheten utsätts för en icke ordinär händelse. Så, jag är ledsen, men viss verksamhet av samhällsviktig natur borde nog drivas av det offentliga.
SvaraRaderaSvar till Stoppa smot och heja HV:
SvaraRaderaDu kan ha rätt i att vi kan ha svårt att bli överens om detta.
Organisationens storlek och antalet hierarkiska nivåer har stor betydelse för hurudan verksamheten blir. Det gäller både i privat och offentlig verksamhet. Ju större organisation och ju fler nivåer, desto ansiktslösare och okänsligare organisation. Ingen regel utan undantag dock. Tongivande människor i organisationen är det som i hög grad avgör vad det blir.
Men jag är inte ideologisk motståndare till att det finns verksamhet som drivs av det offentliga. Tyvärr måste jag säga att spåren förskräcker. Det offentliga har svårt att bevara en verksamhet effektiv. Det offentliga tenderar att samla på sig en stor överbyggnad av framför allt pappersskyfflare. De är bra på att prata men bidrar inte med någonting när verksamheten utsätts för den stora påfrestningen som Du nämner.
Jag tror för övrigt också på det scenariot, med den exceptionella händelsen, utslagsgivande förhållanden, men jag kan inte se att det offentliga klarar det ett uns bättre än privata. Snarare tvärtom. I det här sammanhanget tycks det som om offentligkramarna har skygglappar på sig i debatten. De ser inte verkligheten sådan den är. De ser den idealiserade verkligheten, sådan de skulle vilja ha den.
I Sverige har vi ju nästan bara haft offentlig verksamhet och den har till slut bara producerat mygel, välgödda tjänstemän, besparingar på golvet, utbildning i sönderfall, köer i sjukvården och ett försvar i ruiner trots överflöd av medel.
Hade det offentliga skött sin verksamhet skulle friskolor och privatsjukhus inte kunnat växa fram så snabbt i Sverige. Men människor röstar med fötterna. De vill, eller måste, ha utbildning och sjukvård. De vet att de betalar världens högsta skatter och att till exempel utbildning och sjukvård fungerar utmärkt i länder som har en tredjedel till en fjärdedel av det svenska skattetrycket.
När man väl vet det blir det svårt att stå i kö långa tider, med något som borde åtgärdas genast, för att sedan mötas av pajaserier när man har köat färdigt. Den offentliga sektorns tjänstemän och beslutsfattare har ägnat sig åt överkonsumtion av förmåner och underprestation av service till folket och det som drabbar det offentliga nu är folkets dom.
Vad skönt att vi är överens om att vi inte är överens. Jag kan i och för sig gå med på en del av Dina slutsatser om byråkrati. Denna är av ondo. Vi är ju båda i en branch, där det är viktigare att fylla i blanketter om avbrottstider och andra konstigheter. än att ha ett bra och funktionsdugligt elnät. Men har det med offentlighet att göra. Är det inte snarare en funktion av ett överdrivet kontrollsamhälle, där den kontrollerande funktionen ser sig själv som prio ett. Återigen det är inte viktigt om tågen går, det är däremot viktigt att man har gjort en miljö- och konsekvensanalys, en sårbarhetsanalys, blivit miljöcerifierade coh kanske till och med, huvaligen, kvalitetsgodkända.
SvaraRaderaSvar till Stoppa smot och heja HV:
SvaraRaderaDet var mycket kloka ord.
Jag tror att det har med det offentliga att göra i så måtto att den offentliga sektorn, åtminstone hos oss, är så taffligt skött och styrd att den sysselsätter sig med allt möjligt svammel utan vare sig kostnadsansvar eller kostnadskontroll. Däremot har den väldigt svårt att få någonting gjort av det den ska göra.
Man är helt enkelt van vid att få sätta sprätt på skattebetalarnas pengar oavsett om det man gör är vettigt eller inte och utan att någon lägger sig i det.
Antagligen skulle det inte behöva vara så. Det är inte så på Cypern och Mauritius. Det är inte tillnärmelsevis så i Finland. Men det är så hos oss.