Målet måste vara att skapa...

.
...inte bara att strö ut ett skenbart outsinligt överflöd av skattemedel.

Svar till signaturen Manges kommentar till bloggen ”Projekt Sidostängsel”.

Insiktsfullt skrivet och jag håller med om mycket. Några distinktioner vill jag dock göra.
Jag måste tillstå att jag tycker genuint illa om att statskassan dräneras till meningslösheter eller direkt skadliga ändamål. Det är något socialistiskt, närmast Östtyskt, över att skapa låtsasjobb som inte är några riktiga jobb.

Det finns många riktiga och nyttiga jobb att utföra - även längs våra vägar. Då ska man inte strö ut penningarna på svammel. Av detta behöver inte nödvändigtvis någon skugga falla på entreprenören. Han kanske inte kan sätta sig till doms över uppdragsgivaren. Men även om man använde pengarna till riktiga jobb skulle ju de positiva effekter som Du nämner falla ut hos entreprenören.

I decennier har vi sett den offentliga sektorn producera dessa skräpjobb som inte skapar något, bara förbrukar resurser. De lever en tid för att sedan återvända till jobbskaparbyråkratins lallande. Så länge jag kan minnas har skattepengarna i Norrbotten använts till att starta företag med syftet att de INTE ska överleva, att det ska behövas en ny jobbskaparinsats efter två år. Sen ska den offentliga sektorns oduglingar stå och göra sig märkvärdiga i media och hånfullt uttrycka: ”det var nog en bra idé och vi gjorde en bra insats, men företagaren räckte inte riktigt till”. Och så var det ju förstås. Han räckte inte till. Han förstod inte att de hade för avsikt att lura honom. Eller så insåg han det men var optimist och bestämde sig för att försöka köra i alla fall. Resultat blev för det mesta detsamma. Jag känner ju till en del av de här figurerna och för många av dem skulle det vara mycket jobbigare om en etablering lyckades än om den misslyckades. Dels skulle behovet av deras egna tjänster minska, de skulle tvingas vara avundsjuka på företagaren och de skulle förbanna sig själva till döddagar för att de var med och hjälpte honom i gång - och med skattemedel till på köpet.

På det här sättet har politikerna och offentliga sektorns krutuppfinnare förvandlat Sverige från ett av världens fyra rikaste länder till vad som snart är ett u-land. Vi kan numera inte tillhanda basservice för medborgarna ens på en nivå som många av tredje världens länder klarar.

Hade den här hjärntrusten av politiker och tjänstemän, som lekt och lallat bort miljarderna genom åren, fått igång två lyckade småföretag per norrbottenskommun under alla dessa år, skulle det inte behövas några sådana insatser längre. Och det må vara ett utnött invektiv i dessa tider av brist på intelligens och kompetens, men till och med idioter hade lyckats med det, under den tiden, med de enorma resurser som har förskingrats - om bara minsta vilja hade funnits.

Tyvärr har inte vi tjänat några pengar på 20 år i vår verksamhet som Du skriver. Det vi skulle ha tjänat har gått åt till att hålla babianflocken och maffian stången. Men som företagare lever man ju till stor del på hoppet och vill inte tro att kriminaliteten ska ta över på det sätt som den håller på och gör i landet.

Som Du mycket riktigt skriver har det skapat mycket jobb i en sorts parasiterande skräpsektor kring Ekfors. Men Sverige hade nog varit ett bättre land utan mycket av de jobben. Särskilt betungande är ju media förstås, som är nyckeln till korruptionens framgångar. Vore inte pressen korrumperad skulle inte övriga kunna vara det heller. Och jag skulle inte behöva skriva blogg för att sköta det jobb som de inte törs sköta eller som de möjligen säljer sig för att inte sköta.

Övertorneå den 1 januari 2012
Mikael Styrman
.