fredag 6 januari 2012

Självständig press i Tyskland

.


DN rapporterade igår att det i Tyskland har kommit fram att den främst representative presidenten Christian Wulff hotat Bild-Zeitiungs chefredaktör med krig om de publicerade uppgifter om att han tagit ett privat ”lån” på 500.000€ av en känd affärsmans hustru till en villaaffär. Det hör till historien att han i delstatsparlamentet hade förnekat att han hade några som helst affärer ihop med affärsmannen i fråga.

Till historien hör nog även att om det hade hänt i Sverige skulle det nog inte ha publicerats. Och inte hade vi fått höra talas om det heller. Och knappast hade pressen vågat forska efter något sådant heller. Hade det dykt upp ändå kanske man hade förlagt det...

Istället hade kanske DN bett om ursäkt och inrättat en stipendiefond "för journalisters förkovran i undersökande journalistik"...


Övertorneå den 6 januari 2012
Mikael Styrman
.

2 kommentarer:

  1. En liknande TV/Video skulle behövas i sverige

    http://revolutionarypolitics.tv/video/viewVideo.php?video_id=15915

    SD

    SvaraRadera
  2. Svar till SD:

    Videon gläntar till den förbannelse
    som tyvärr förföljer demokratin och lätt förröder den
    - om man inte har kloka politiker.

    Och bästa sättet att rekrytera kloka politiker
    är inte nödvändigtvis att rekrytera vilken
    ofarlig odriftig person som helst från gatan
    eftersom de bara ska vara röstboskap
    och inte får hota ledaren.

    Så småningom har de odriftiga
    uppehållit sig så länge i partiapparaten
    att de med ålderns rätt får en framskjuten position.
    Men de är fortfarande odriftiga.
    Och ett liv i politiken har gjort dem till skurkar också
    vilket sätter sin prägel på politiken.

    Och när man inte väljer kloka män och kvinnor
    i direkta personval, att företräda oss då kommer politiken
    att handla om:

    Hur några få
    kan leka jultomte till många
    med andras pengar
    för att de många ska rösta på de få
    så att de kan leka jultomte till sig själva
    med andras pengar.

    Alla skor de sig på de arbetande
    som inte kan värja sig
    i en demokrati som har förfallit
    till majoritetens diktatur.

    Skillnaden mellan de många och de få är,
    att de många får små summor per person,
    som ackumuleras till stora summor,
    medan de få roffar åt sig stora summor fast de är få.

    Och hela systemet leder till att ingen vill arbeta eller få något uträttat.
    Den som får pengar behöver inte arbeta.
    Den som annars vill arbeta berövas motivationen genom att han bestjäls på sin lön.

    Alltihop leder till ett land, som Sverige, på väg mot nationell fattigdom med raketfart.

    SvaraRadera