tisdag 8 maj 2012

Den oheliga treenigheten

.
Förr fanns bara den heliga treenigheten: Fadern, Sonen och Den Helige Anden. Numera finns även den oheliga treenigheten, varmed förstås polisen, media och Hells Angels. För lika tätt förknippade med varandra och fungerande i perfekt symbios med varandra som den heliga treenigheten fungerar även polis, media och motorcykelligor.

Alla behöver de varandra.

Hells Angels och andra motorcykelligor blir inte bara störda av polisen. Tack vare medias bevakning får de också mycket gratisreklam. Mytbildningen och hotbilden förstärks på ett märkbart sätt genom de stora mediala tillslagen mot dem, oavsett vilken eventuell nytta tillslagen gör.

En polis som inte längre klarar upp några brott, eller som dessvärre gör mer brott än de klarar upp, och gör grövre brott. De behöver de grandiosa reportagen om de storskaliga tillslagen mot MC-gängen för att visa att polisen visst gör något. Tillslagen hålls upp som en sköld mot att alla som påstår att polisen inte gör något, inte klarar upp några brott.

En journalistkår och tidningsägare som till övervägande del inte längre ägnar sig åt journalistik utan istället publicerar myndigheternas pressinformation, istället för, och kamouflerat till nyheter, lyfter bidrag, somliga bidrag synliga, andra kamouflerade till kommersiella annonser. De behöver rafflande nyheter för att sälja tidningar och därmed kunna sälja annonser. Istället för att själva gräva fram nyheterna, som riktiga journalister och media gör, sådana som gör sitt jobb och granskar makten, står man med kamerorna laddade och stor bevakning vid MC-gängens lokaler, precis när polisen sagt att de ska komma. Eller ”läckt” som man hellre kallar det. Likheten med George Bush seniors invadering av Somalia är mycket tydlig. Då gick pressen baklänges med ryggen mot den obefintliga fienden medan de filmade marintruppernas ”heroiska” landstigning i bästa Dagen-D-stil.

Den svenska polisen har, likt den svenska regeringen, förvandlats till en Disney-organisation, upptagen – inte av att klara upp brott, utan av att skapa en regisserad illusion av att man klarar upp brott. Hells Angels m fl har förvandlats till skådespelare i den svenska polisens reklamfilmer, producerade och distribuerade av nyhetsmedia. Medieföretag, redaktörer och journalister har förvandlats till scriptor och kameramän mm i det svenska folklustspelet ”Kling och Klang slår till igen”.

Och rättsväsendet har förvandlat sig själva till en parodi på ett rättsväsende. Eftersom polisen inte längre kan klara upp brott har domstolarna förvandlats till modestyrda flockjägare som i stor utsträckning godtyckligt fäller till ansvar för brottet på modet, när mediedrevet drar fram. Det som förr hette ”hellre fria än fälla” har förvandlats till ”godtyckligt fälla när medietrycket så kräver”. Ett inkompetent rättsväsende döljer på så sätt sin egen oduglighet. Medias hunger stillas, till priset av fängelser som till stora delar fylls med oskyldiga, eller felaktigt, dömda människor på rättsväsendets inkompetens altare.

Och häktena fylls med godtyckligt häktade och lång tid inlåsta och isolerade människor. Allt för att det ska vara möjligt att döma dem. Polis och åklagare behöver inte längre, och kan inte längre, bevisa den misstänktes skuld. Det har istället blivit den misstänktes sak att bevisa sin oskuld vilket effektivt och hänsynslöst omöjliggörs genom långa och godtyckliga häktningar. Under de långa häktningstiderna förfars, förstörs och skräms bevis som talar till den misstänktes fördel genom oskickligt och numera ofta hänsynslöst polisarbete. Allt för att ett ”rimligt” antal ska kunna dömas för att maskera rättsväsendets sammanbrott.

Gulag-Kolmården den 24 april 2012
Mikael Styrman
.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar