Spel för kulisserna igen

.
Så har det varit våldsamt skådespel i Stockholm igen. Med betoning på skådespel och med spel för kulisserna.

Det är Lundin Oil som har haft bolagsstämma. Föremålet för det teatraliska skådespelet var, officiellt, frågan om Lundin Oil skulle tillsätta en oberoende granskare att utreda vad Lundin Oil har haft för sig i tredje världen, i Afrika närmare bestämt. Den inofficiella orsaken var frågan om att låta en oberoende granskare klara ut hur vår förre elevrådsordförande, statsminister, kronförsvarsminister, u-båtsminister och nuvarande utrikesminister, Carl Bildt, använt sig av sitt kontaktnät och sitt inflytande i tredje världen, för att hjälpa Lundin Oil, och sig själv, att komma över ”svartingarnas” olja.

Som skådespelets numera vanligt tillämpade inofficiella regler och reklambyråernas råd lyder och för maximal propagandistisk skadebegränsning, befann sig Carl Bildt lägligt i Etiopien, i de fängslade journalisterna Johan Persson och Martin Schibbyes sällskap. Han förnekar sig då aldrig. Nog är han både skamlös och gränslös. Så då vet vi i alla fall hur man får honom till Etiopien. Det finns alltså två sätt. Antingen håller man bolagsstämma i Lundin Oil och kräver granskning eller så skickar man Hillary Clinton till Etiopien.

Skådespelet hade i vanlig ordning och enligt dramaturgins krav förberetts genom att Folksams ägarrepresentant på bolagsstämmor, Carina Lundberg Markow hade varit ut i tidningarna, som vanligt, och krävt granskning. Sådana populistiska uttalanden brukar Carina LM göra inför bolagsstämmor, vare sig det gäller utredning av tveksamma oljeutvinningsmetoder eller chefslöner och bonusar. Men hon lägger sig alltid på bolagsstämmorna, som flickorna i Paris. Folksam, och hela ”rörelsen”, åtminstone psykopaterna i toppen, förlitar sig på att folket inte begriper vad som händer på stämmorna och om de begriper är i alla fall inte minnet längre än en hönas – eller åtminstone inte längre än till nästa större idrottsevenemang.  Och det ser ju väldigt bra ut när Carina LM säger ifrån ordentligt inför stämmorna. Även om hon sedan aldrig levererar när det blir skarpt läge, utan bara duperar Folksams ägare och kunder. Men uppenbarligen fungerar det eftersom metoden tillämpas gång efter annan.

Den här gången var det alldeles för fräckt, enligt min uppfattning. Man hade erforderligt röstetal, med bred marginal, för att rösta igenom en särskild granskning, men gjorde det ändå inte. Varför får man komma undan med detta? Vad är det som gör att journalisterna inte tar tag i frågan? Begriper de inte eller låtsas de inte begripa? Och om de inte begriper – varför är de då näringslivsreportrar?

Om de begriper men ändå inte rapporterar om saken – hur ser då belöningssystemet ut för de journalister och redaktörer som vackert tiger och mörklägger? Alla kan ju inte rimligen bli chef för Olof Palme-Centret.

En stor del av ägandet på Stockholmsbörsen utgörs av olika fonder. Det vill säga att aktierna egentligen är herrelösa. Det finns ingen fysisk person, ingen ägare som bevakar sina intressen. Istället finns det ett mähä som låtsas bevaka ägarintresset för andras aktier men som i själva verket inte gör det. Så gott som utan undantag är dessa ”ägarrepresentanter” mer intresserade av vad som är bäst för deras egna karriärer. De tar aldrig strid med bolagsstyrelser. Och särskilt inte i ett fall som Lundin Oil där de riskerar trampa en inflytelserik och skrupelfri politiker som Carl Bildt på tårna. En man som redan fått två svenska journalister satta i Etiopiskt fängelse och nu låtsas försöka hjälpa dem därifrån. I praktiken innebär denna, till övervägande del socialistiska ägarform, men till stor del skapad av ”borgerliga” politiker, att makten i bolagen ”ägs” av styrelserna. Därför ingen granskning i Lundin Oil. Men, vill vi ha det så?

Gulag-Kolmården onsdagen den 16 maj 2012
Mikael Styrman
.