söndag 10 februari 2013

Svansen är värst

.

Marco Polo (1254-1324) - legendarisk Kina-resenär
En sådan här trolig bedrägerihärva som Northland-äventyret gör lätt att man förlorar perspektivet. Förmodligen har allt startat med ett smart upplägg, ägnat att slå mynt av människors fåfänga och andra svagheter. Det är inte precis ovanligt att man etablerar verksamheten i ett utländskt bolag, noterat på en utländsk börs. Svenskar blir väldigt imponerade, smickrade, av att utlänningar, eller föregivet utlänningar, uppmärksammar svenska "värden". Och det gäller de flesta: alla som hanterar andras pengar, politiker, företagare, journalister och mannen på gatan.

Och både viljan och förmågan att undersöka vem man har att göra med tycks gå förlorad när man passerar riksgränsen. Den som kommer utifrån och talar om att människorna sitter vid regnbågens fot, med kistan med guld runt omkring sig, blir omedelbart älskad. Det är klart att man vill att det ska vara sant. Den som ska skapa massor av arbetstillfällen i en tid då det mesta går på knäna blir politikernas eget lilla gosedjur. Och den som lånar in människors pengar och representerar flott med dem, blir betraktad som en gedigen och generös hedersknyffel, även av dem som egentligen betalar kalaset.  Och journalisterna, i vars jobb det ska ingå att granska och rapportera om samhällsfenomen har även de varit svaga för generös uppmärksamhet och representation. Under en längre tid har knappt gått en dag, åtminstone inte en vecka utan en positiv nyhet, en bedrift, från Northland.

I upplägget ingår, förutom den nyss nämnda representationen, att allt fungerar som ett stort pyramidspel. Bedragarna lurar de första, som sedan drar in andra i pyramidspelet. Därför betalar man MYCKET BRA och generöst för alla tjänster. De som blir föremål för generositeten kommer att älska mecenaten, torgföra projektet, och dra in alla de lyckas dra in i sin omgivning. Så fortplantar sig pyramidspelet som ringarna på vattnet, tills man slutligen dragit in alla som är benägna att låta sig luras och verkligheten kommer ikapp.

För de flesta är det den egna girigheten som lurar dem. I det närmaste värdelösa fastigheter stiger plötsligt i värde. Inte lite grann, inte ens måttligt. De drar iväg som raketer upp i luften, genom molnen och ut i rymden. Pajala med förut obefintlig fastighetsmarknad blir plötsligt en ort som omedelbart etablerar Stockholmspriser och i vilken svansen sätter igång och bygger fastigheter med rekordfart vilka ska säljas till fantasipriser. Det är entreprenörskap. Eller är det verkligen det?  Är det kanske egentligen något helt annat?

I Northland-fallet har sanningen hela tiden stått att läsa i de uppgifter och de antaganden som publicerats av Northland, för den som har velat se det, den som alls har varit mottaglig. Kanske det hjälper lite om vi istället för Northland Resources säger som det är "Norrlands Resurser". Redan då falnar glöden och den värsta berusningen lägger sig.

Marco Polos resor till Kina - på den tiden utan järnmalm
Och nu när febern sjunker blir det uppenbart, åtminstone för andra än politiker, vad som egentligen pågått. Redan idén att man ska transportera en lågt förädlad produkt som järnmalm över halva jordklotet är komisk. Finns det inte gruvor på närmare håll för kineserna? Det är nära till hands att tänka på hur Marco Polos fantastiska historier från Kina måste ha tagits emot i okunnighetens medeltida Europa, när sagor om Kina fortfarande har sådan lyskraft i våra dagar, att de får människor att ge upp sitt livs besparingar och leverera in tiotusen miljoner kronor, egna och andras pengar, till okända människors nöjeskonto.

Visst har bedragarna bakom Northland sjösatt pyramidspelet. Men det är människorna själva som har spelat pyramidspelet. Och de är faktiskt lättare att fördra de okända människor som kommer utifrån och lurar obekanta än den lokala svansen av bidragsparasiter som kallar sig entreprenörer och företagare men egentligen bara är skurkar som lurar och bedrar sina vänner och grannar.

Mikael Styrman, Övertorneå
Anders Mansten, Nyköping
.

1 kommentar:

Anonym sa...

Baggböleri kallades det för förr,nu heter det väl kreativa entreprenörer eller något sådant/Jonas