Idag kan vi, simultant, i samtliga (?) våra, på riktiga journalister allt mer avlövade, propagandaorgan läsa om hur SÄPO i hemlighet avvärjt flera terrorattentat i Sverige…
Hur trovärdigt känns det? En extremt presskåt och på mätbara framgångar utmärglad organisation som SÄPO skulle ha hemlighållit att man avvärjt flera terrordåd… Och en lika mycket på framgångar utmärglad regering skulle ha accepterat det?
Jag vet inte vad Ni tror, men jag tror att det är med sanningen icke överensstämmande propaganda ägnad att jämna vägen för nästa fascistlag som ska införas för att Sverige ska vara tillräckligt lyhört mot krigshetsare och psykopater i Nato. Jag menar förstås att regeringen bäddar för en frihetsinskränkande lagstiftning som ska hindra att svenskar reser till andra länder och deltar i stridigheter där. Det flaggas på bred front för sådant inom hela Natoområdet.
En sådan lagstiftning är, eller blir, en grov kränkning av våra mänskliga rättigheter. Det är en sak att så länge som maffiadiktaturen har makten i Sverige är det svårt att propagera för laglighet fullt ut för kamp mot maffian. Det är något som inte kommer att lagligförklaras förrän maffiastaten så småningom har brutit samman. Men vår rätt att i andra länder arbeta för, och kämpa för, frihet har uråldriga anor. Ingen stat har moralisk rätt att inskränka någon medborgares rätt att själv bestämma vad han väljer att göra i andra länder. I andra länder gäller landets egna lagstiftning och rättsordning. Naturligtvis finns det en gråzon och undantag i situationer som exempelvis innebär grova brott mot mänskligheten. Sådana skulle annars inte kunna beivras och bekämpas. Det är dock en sak att en bred förening av lagkloka från stora delar av världssamfundet skäligen kan pröva sådana grova brott mot mänskligheten. Det är något helt annat att ett enskilt lands av byapolitiker styrda politiska församlingar, eller politiskt korrumperade domstolar, skulle ha rätt att sätta sig till doms över vilket främmande lands frihetskamp, och vilken sida i kampen, den enskilda människan har rätt, eller inte rätt, att delta i, särskilt när han vistas i annat land.
Vi ska inte ha en ordning där Nato, eller någon annan av krigsindustrins intresseorganisationer, bestämmer vilken rätt den enskilda har att kämpa mot diktatur och förtryck. Denna rätt tillkommer den enskilda individen allena. Allt annat är utslag av diktatur.
Sedan är det en annan sak, att vid tillfälle återkomma till, att den rättsliga kampen mot brott mot mänskligheten har havererat och bara tillämpas mot vissa mindre stamkrig, medan de som återkommande begår grova brott mot mänskligheten inte alls ställs till svars. Det hotar på sikt, eller har redan, ryckt undan grunden för en trovärdig kamp mot grova övergrepp mot mänskligheten. Jag tror inte att det kommer att leda till att sådan verksamhet kommer att upphöra för någon längre tid. Om krigsförbrytartribunalen i Haag är för ängslig, eller eljest saknar möjligheter att sköta sitt jobb, så kommer någon annan att göra det åt dem. Det är troligen ingen utveckling som någon önskar, men det kommer sannolikt att bli konsekvensen av att krigsförbrytartribunalen är begränsad till att vara en Natostyrd marionett, som ser mellan fingrarna på de idag i särklass grövsta och vanligaste brotten mot mänskligheten.
Södertälje onsdagen den 3 september 2014
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar