.
Det finns luftföroreningar, det känner alla till. Vattenföroreningar likaså. Sen finns det ljudföroreningar. Exempelvis när man ska ringa till ett företag och personen man söker är upptagen. Då spelar de musik i öronen så att man inte kan koncentrera sig på sitt ärende. När personen man söker svarar så vet man knappt var man är. Men det kan också vara annat. En lymmel som kör förbi på gatan, med baskanonen på för fullt, så att husen skakar när bilen passerar. Eller bara en flock halvapor som hänger ut genom bilfönstren och skränar mitt i natten. Det är bara ännu flera av de många uppgifter som polisen inte sköter längre, eller inte har resurser till. Och så finns det ljusföroreningar. Extremt starka reklamskyltar, som blixtrar till invid vägen och stör koncentration på trafiken när man passerar. Eller ideligt och onödigt blinkande med bilens körriktningsvisare för självklarheter. Det stjäl också uppmärksamhet från viktigare saker. Eller jättestora vägskyltar som av någon outgrundlig anledning är försedda med reflekterande material, så att man blir bländad av sina egna ljus, måste blända av till halvljus, men ändå inte ser något eftersom pupillerna ställer in sig efter ljuset som skylten reflekterar. Jag har många gånger undrat över vad det är för jubelidioter som tror att bilförare är så in i helvete blinda att 10-15 kvadratmeter stora skyltar behöver vara reflekterande för att bilförarna ska kunna se dem? Den som behöver reflekterande material på stora vägskyltar bör inte få köra bil alls. Denne är i så fall en absolut dödsfara på vägarna.
Sen finns det beslutsföroreningar. Det kan vara när barnfamiljer vill bo i stan, köper en lägenhet med rabatt för att den ligger vid en av landets mest trafikerade gator och sedan vänder sig till politikerna och klagar för att deras barn inte får andas lika ren luft som om de istället hade valt att bo på landet. Då griper rakryggade och handlingskraftiga tjänstemän och politiker in och beslutar om dubbförbud på Hornsgatan. Det gör inte ett piss för barnens luftkvalitet. Men det krånglar till det påtagligt för alla som måste köra mycket mer bil i stan, för att köra runt Hornsgatan. Om småbarnens föräldrar däremot hade gett avkall på sin egen egoistiska komfort och flyttat ut på landet - det hade gjort skillnad för barnen. Men så långt sträcker sig inte omsorgen om barnen.
En annan sorts beslutsförorening var Uppdrag Granskning snubblande nära att peka på för en och en halv vecka sedan. Dock utan att göra det. Svenska Riksdags- och EU-politiker har satt i system sedan bra länge tillbaka att ställa höga krav utan att bry sig om huruvida de är genomförbara. Sålunda åläggs kommuner, företag och medborgare än det ena och än det andra som inte går att genomföra.
I just det aktuella UG-programmet handlade det om att Sverige inte utövar tillsyn över vägtrafiken. Framför allt inte den tunga trafiken. Sverige lever inte upp till EU:s krav på tillsyn. Det sades inte någonting om det i programmet och jag har inte undersökt om min tes är riktig. Men jag skulle bli mycket förvånad om det visar sig att svenska politiker inte har stått högst upp på barrikaderna, viftat med den svenska flaggan, slagit sig på bröstet,och riktigt pöst över av självgodhet, när de krävt mer trafikkontroller. Sen kan inte Sverige leva upp till de krav som ställs.
Det är egennyttiga sabotörer av det politiska systemet som för att framhäva sig själva och sin präktighet återkommande propagerar för och röstar igenom höga krav, utan att bry sig om att de inte kommer att kunna efterlevas.
Det borde skjutas hål i dessa av självgodhet och egennytta uppsvällda politikerballonger så att de dräneras på en hel del av sin självgodhet, egoism och ondska. Att rösta igenom orealistiska lagar och regler, som inte kan efterlevas, är inte ett utslag av vare sig godhet eller hög ambitionsnivå. Det betyder bara att man antingen är extremt inkompetent eller en skurk, eller möjligen både och.
Södertälje måndagen den 9 november 2015
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar