Möjligt och omöjligt i klimatfrågan

.

Debatten rasar i media om Greta Thunberg som blivit en internationell symbol för oron över klimatförändringarna eller kanske snarare över oron över att inget görs åt klimatförändringarna. En del verkar tycka att Greta Thunberg är vår tids Jeanne d’Arc. Andra tycker att hon är ett barn som exploateras med oklara personliga konsekvenser för henne själv och att hon istället hör hemma i skolan.

Felet med hela Greta Thunberg-debatten är att den har som utgångspunkt att vi faktiskt kan göra göra något åt klimatfrågan. Många verkar vilja göra något åt saken, något lite. Lika många verkar ha en ganska orealistisk uppfattning om vad som krävs. Det verkar som om många tror att det räcker med att vi håller igen lite, flyger lite mindre och sätter verklig sprätt på miljöbelastningen genom köpa en låtsats-elbil som går några mil med batteridrift. Men den ökning av miljöbelastningen som tillverkningen av den nya bilen resulterar i, den vinner vi inte tillbaka med inbesparingar till följd av den nya bilens drift jämförd med den gamla bilens drift. Men kanske mår självkänslan och samvetet bättre tack vare det självbedrägeri som inköp av en ”elbil” medger? Det är nog så, att den som kan klara sig med en elbil av dagens snitt behöver ingen bil. Så den verkliga inbesparingen sker inte genom att köpa en elbil utan genom att behålla sin gamla bil, men inte använda den.

Jag hör till dem som tror att klimatproblemet är kraftigt underskattat. Isarnas smältning har i själva verket kommit mycket längre än stadsbeduinerna på sina institutioner tror. Den slutliga avsmältningen kommer att gå mycket fort och konsekvenserna för nästan hela mänskligheten blir kolossala och svåra eller omöjliga att värja sig mot. Svält blir förmodligen ett vardagligt problem för nästan alla. När isarna smält försvinner den klimatbroms som avsmältningen i sig innebär och då blir förmodligen temperaturförhållandena mycket svåra.

Avsmältningen av isarna kommer förmodligen att accelerera på det nyss beskrivna sättet även om inte temperaturen skulle öka alls i förhållande till vad som gäller nu. Men eftersom jorden är kraftigt överbefolkad och nio miljarder människor gör sitt bästa för att kollapsa ekosystemen, öka koldioxidhalten och därmed temperaturen ytterligare kommer det att gå så mycket fortare.

Sedan är det skrivet i stjärnorna vad som händer om det gick att bromsa utsläppen märkbart. Förmodligen är trögheten i systemet betydande. Temperaturökningarna kommer att fortsätta under lång tid. Ingen vet hur lång tid. Så småningom infinner sig ett nytt tillstånd av jämvikt. Men ingen vet om det kommer att finnas människor då. Med tanke på vad vi människor har åstadkommit med skapelsen är det inte oförtjänt om det inte finns några människor då.

Vad kan vi då göra åt saken, vi svenskar? Förmodligen nästan ingenting. Vi är nio miljoner av Jordens totalt nära nio miljarder människor. En tusendel. Det spelar ingen som helst roll vad vi vanliga svenska människor gör. Det kommer inte att märkas. Allt vi gör drunknar helt i felmarginalen. Många kommer att att dilla om att vi med vårt goda exempel ska inspirera andra att göra stordåd som ska ändra saker och ting. Vackert tänkt - men bara svammel. Det som istället kommer att ske är att andra - med rätta - kommer att tänka att där kommer de där självgoda svenskarna med sina gynnade förutsättningar och slår sig för bröstet igen. 

Men om man verkligen vill försöka göra något åt klimatet finns det några saker som bör göras.  Människorna ska bo på samma plats som de arbetar eller arbeta på sin bostadsort. Som förr i tiden. De ska kosta att pendla - inte subventioneras. Morot i form av skatterabatt för den som flyttar rätt. Piska i form av avgift, skatt eller allmänna dagsböter för den som envisas med att pendla. Så länge pendlingsraseriet pågår är allt prat om att rädda klimatet bara just prat. En annan sak som man bör göra är åtgärda matsvinnet. Det har stor inverkan på klimatet och insektsdöden, därmed på människans överlevnadsmöjligheter, men det ska jag utveckla i ett annat inlägg.

Nöden är uppfinningarnas moder heter det. Det som kanske kan hända är att någon kommer på ett sätt att binda koldioxiden. Men det återstår att se. Om det inte sker kommer naturen att fixa saken. Naturen kommer att reglera jordens folkmängd och börja bygga upp nya ekosystem.

Falun lördagen den 27 april 2019

Mikael Styrman

.