.
Det berördes lite i media att inte polisens följebil var så nära att de kunde se olyckan. Polisen svarade undvikande på medias frågor, uppenbart ointresserade av att börja traggla vad som i sammanhanget säkert upplevs som sidofrågor. Kanske speglar avståndet mellan polisbilarna hur nära eller avlägsen faran upplevdes? Kanske upplever även polisen att en stor del av säkerhetspådraget kring Vilks egentligen inte var en följd av ett konkret och alldeles näraliggande hot mot Vilks person? Kanske tror, eller vet, man att det istället var den svenska politikens sätt att med hjälp av polisen ”krama ihjäl” Lars Vilks i professionell mening. Om man utsatte honom för allt för närgången och omständig bevakning kvävde man hans kreativitet. Framför allt gjorde man det svårare för honom att göra saker som dels kunde gynna SverigeDemokraterna och dels skulle kunna leda till färre muslimska röster till NationalSocialdemokraterna. Regeringen ”skyddade” Vilks, men inte för Vilks skull, utan för sin egen skull.
Det kan naturligtvis ha funnits helt naturliga och praktiska förklaringar till att följebilen råkat komma en bit efter och inte körde kloss i kloss, som det ofta brukar vara när Pampexpressen dundrar förbi. Ett exempel är att många som har bråttom på vägen brukar vilja ha en ”hare” framför sig, som håller upp tempot. Haren brukar också fungera som ett visst skydd mot poliser som tycker att det viktigaste för att bekämpa terror, mord på öppen gata och bombdåd, är hastighetsövervakning på våra bästa vägar. Vet den som har bråttom att han har Pampexpressen framför sig, vet han också att de ”rensar” vägen från alla dessa stjärnförare, som tror att man kör om genom att lägga sig jämte den som ska köras om, och sedan inte trycker på gasen, utan förväntar sig att omkörningen ska inträffa av sig självt. I så fall vet han också att om avståndet till Pampexpressen blir för långt fyller stjärnförarna snart luckorna och nästan varje möjlighet till omkörning går förlorad, särskilt på 2+1 vägar.
Vare sig den som har mer bråttom än den som kör allra långsammast vet vem han har framför sig eller inte, kommer han ibland Pampexpressen så nära att de blir nervösa. Då sänker följebilen farten för att skapa lucka. Fine, tänker den som har bråttom, då kör jag om. Men då börjar de blåa lamporna blinka bakom de svarta glasen och strategin måste läggas om helt. Därefter drar följebilen iväg, men då tar det ju ett tag innan de hinner ikapp resten av Pampexpressen.
I mediafloden såg jag att någon ondgjorde sig över att Pampexpressen kör för fort. Man häpnar över hur distanserade delar av allmänheten tycks vara från polisens arbete. Hela skyddstransporten syftar ju till att förhindra attentat mot skyddspersonen. I det ingår även att skydda mot spontana attacker. Då kan man ju inte ligga och såsa bland Svenssonbilarna. Idén är ju, att dyka upp snabbt och överraskande och försvinna lika snabbt, innan, i det här fallet, Mohammed och Muhammed får några konstiga spontana idéer som kan ge evigt liv och 47 jungfrur i belöning. Om skyddsbilarna ska hålla lagstadgad hastighet kan de ju lika gärna ställa upp skyddspersonen i skjutstationen på ett tivoli och låta vem som helst skjuta på honom där. I så fall kan de ju även skjuta med stöd. Det skulle ju de som skjuter på våra gator behöva. De skjuter ju nästan alltid som klåpare som aldrig har sett ett skjutvapen förr. Ofta är det nog just så.
Så småningom kommer lagstiftaren att försöka komma åt huvudmannen bakom mordförsöken genom att erbjuda den mycket unga torpeden strafflindring, men först måste man ju skärpa straffen, så att det finns något att lindra ifrån. Då kommer det att gå som det gick i Kina när man ville minska de ökande antalen väpnade rån. Man införde dödsstraff för rån. Det ledde inte till att rånen minskade, men det ledde till att rånarna började mörda sina offer, för att de inte skulle kunna vittna mot rånaren.
En annan sak som stack i ögonen på mig var att någon polis som intervjuades om följderna av en punktering sa att han inte trodde att någon som fick en punktering på ett framhjul skulle kunna hålla bilen på vägen. Var kommer den insikten om punkteringar eller däckexplosioner ifrån? Från någon gammal pilsnerfilm? Jag har kört bil motsvarande ungefär hundra varv runt jorden och jag har fått mängder av punkteringar, även i ganska hög hastighet. Det har alltid varit snällt och odramatiskt, även om det ibland resulterat i att både däck och fälg varit före detta däck och fälg. Ingen regel utan undantag. Det bevisar ju heller ingenting, utom möjligen att den som intervjuades i media aldrig har fått någon punktering. Jag har aldrig kört några punkteringsfria däck men allt vad jag inhämtat på området talar för att de inte beter sig sämre än vanliga däck vid punktering - tvärtom. Men utan att själv ha provkört är jag dock beredd att köpa argumentet att en bepansrad Range Rover inte är bättre på vägen än en vanlig dito.
Därmed inte sagt, att inte dödsolyckan i Markaryd skulle kunna vara orsakad av en punktering eller däckexplosion. Det kan den visst. Men inte i den hastighet som media uppger att vittnen berättat om att skyddsbilen hållit.
Nu behöver vi främst hålla utkik efter betongbilar. Om sådana närmar sig platsen kan det betyda att Ingvar Carlsson blivit konsult åt utredningen och då kommer allting att gå åt helvete. Om utredningen ska ha några möjligheter att lösa det här, är det centralt att inte Ingvar Carlsson lyckas ta sig fram och gjuta in olycksbilarna i betong. Det skulle ju också leda till följdskador som att E4:n förbi Markaryd måste dras om.
Falun tisdagen den 5 oktober 2021
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar