Det krävs ett nytt tänk

.

Till   Naoto Kan

Jordbävningen och Tsunamin i Japan, resulterande i kärnkraftshaverierna i Fukushima samt det nästan totala sammanbrottet i försörjningslinjerna, visar att det krävs ett helt nytt tänk på kärnkraftsområdet.


Säkerhetsnivån måste svara mot farligheten

Om kärnkraften över huvud taget ska finnas kvar som energiform måste den konstrueras med den omsorg som dess extrema farlighet för människan och naturen i övrigt kräver. Det har inte skett fram till idag. Konstruktioner och för säkerheten viktiga förberedelser och lagerhållning har visat sig vara på en infantil, rent av grovt vårdslös nivå.


Ingen mental beredskap

Kärnkraften har mycket speciella problem på grund av de extremt giftiga utsläpp den ger ifrån sig när det oväntade inträffar. Men detta synes man inte alls ha haft någon mental förberedelse för i Japan. Bara tanken på att man ska vattenbomba aggregaten med helikopter är ju absurd i sig. Helikopterpiloten kommer att vistas uppe i rökplymen i den allra giftigaste miljö som över huvud taget går att hitta runt ett kärnkraftverk. Någon enstaka resa kan ta död på piloten och därmed även helikoptern medan han plaskar runt med sin flygande kaffesked, bommande härden.


Oskyddat på kajkanten

Det fanns vissa säkerhetssystem i Japan. Men reservkraften till reservkylningssystemet och bränslet till detsamma förefaller ha varit placerade oskyddade på kajkanten och var därför det första som förstördes när tsunamin vällde in - resultatet av ett makalöst hjärnsläpp. En så enkel sak som ett på ordentligt djup och/eller i kulvert förlagt jordkabelnät från det allmänna elnätet för att kunna försörja aggregatet med nätspänning tycks inte heller ha funnits. Ännu många dagar efter haveriet har man inte fått till steg- och/eller kranbilar med fjärrstyrda slangmunstycken trots att sådant borde finnas i rimlig närhet till ett kärnkraftverk med sex aggregat - dock inte alldeles intill så att de riskerar att förstöras av en eventuell tsunami. En så enkel sak som arbetsplatsbelysning tycks vara mycket svår att få till.


Den svenska sjukan

Jag råkade se på finska nyheterna att finska kärnkraftsingenjörer irriterat gav uttryck för att de tyckte att lokalt ingenjörskunnande och ingenjörslogik fick stryka på foten i Fukushima och besluten om vad som skulle göras fattades av folk utan yrkeskunskaper på området - den svenska sjukan har nått Japan!


Svensk planeringspolitruk saknas

På den mänskliga sidan tycks man inte alls klara av att sörja för den drabbade befolkningens behov. Här finns mycket att göra för en svensk planeringspolitruk.


Underutvecklat säkerhetsmedvetande

Man kan med rätta undra vad Tepco tror att de driver i Fukushima - en korvkiosk? Med samma rätt kan man undra om säkerhetsmedvetandet är lika underutvecklat vid de övriga 49 kärnkraftsreaktorerna i Japan som inte - ännu - drabbats av jordbävningar och tsunamis.

Om kärnkraften ska kunna överleva som energiform, och om Japan ska kunna överleva som nation, måste man skydda sig mot framtida kärnkraftshaverier vare sig de orsakas av jordbävningar, tsunamis eller något annat. Förmodligen brådskar det. En stor jordbävning nära Tokyo har man väntat på länge. Att göra kärnkraften något så när säker tar lång tid och kostar mycket pengar. Alternativet att inte göra något är helt otänkbart eftersom erfarenheterna av denna katastrof visar att nästa olycka kan ödelägga hela landet och göra det omöjligt för mänskligt liv för generationer framåt.


Under ordnade former eller under kaos

Det kommer att kosta mycket pengar och det kommer att ta tid. Men förmodligen har Japanerna att välja mellan att göra det under ordnade former till enorma kostnader eller göra det under kaotiska former till kostnader som blir så höga att vi inte ens kan föreställa oss dem. Ändå förbleknar alla kostnader när man ställer dem mot det enorma mänskliga lidande som kommer att bli fallet om åtgärder ej vidtas i tid.


Onödig vattenbrist

Erfarenheterna från åtminstone Tjernobyl och Fukushima är snarlika och visar att det krävs ett helt nytt säkerhetstänk. Den gemensamma länken som förenar de två katastroforterna är vatten, eller rättare sagt svårigheten att i tid få fram tillräckligt mycket vatten ovanpå härden för att begränsa utsläppen och kyla ned härden. Som alla geniala lösningar är även lösningen på detta problem förmodligen mycket enkelt. Jag tror att det är så enkelt som att kärnkraftverk måste byggas under havets eller angränsande flods nivå, förbundna med vattenkällan med en tilloppskanal som kan leda vatten i obegränsad mängd till härden oavsett om det finns fungerande elström och pumpar eller ej. Erforderliga regleringsluckor ska vara grova och okomplicerade utan flashig high tech så att de kan manövreras med handdrivet spel eller av en fjärrstyrd maskin, t ex grävmaskin, om det värsta inträffar och människor inte kan uppehålla sig i närheten. Det måste ingå i kraftverksbolagets åtaganden att hålla fungerande sådan utrustning i rimlig närhet av kraftverket, antingen exklusivt för verkets eventuella bruk - sådana brukar inte fungera när de behövs - eller genom att sådana nyttjas eller hyrs in i den dagliga verksamheten och därför finns till hands - och fungerar.


55 aggregat att byta ut och fler bör följa exemplet

Ingen kan begära att japanerna ska kunna koncentrera sig på detta nu, under den akut pågående katastrofen. Men sedan, när det akuta skedet är över, bör de komma igång. De har kanske så många som 55 kärnkraftverk att pensionera till höga kostnader och ersätta med nya, säkrare. De bör inte nödvändigtvis byggas längs östkusten. Förmodligen bör fler länder följa japans kommande exempel. Lösningen är till exempel inte att, som i Sverige, effekthöja och stressa befintliga gamla kärnkraftverk till en nästan oundviklig katastrof på grund av politisk idioti, utan lösningen är att pensionera gamla farliga aggregat och ersätta dem med nya, säkrare. De bör ha tillräcklig produktionskapacitet för att inte energipriserna ska drivas uppåt, så att landets politiker inte behöver gå omkring och vänta på att välförtjänt bli rullade i tjära och fjäder.


Självlysande japaner och svenska migrationsrasister

Antingen gör japanerna det här eller så bör de börja leta efter ett nytt land att flytta 130 miljoner japaner till, när nästa katastrof kommer. Det är inte säkert att det blir så lätt. Tänk Er själv hur det skulle bli när de svenska migrationsrasisterna ska ta emot 130 miljoner japaner och tvinga dem, läkare, ingenjörer, forskare mm att läsa svenska för invandrare i flera år, utan styrfart. Samtidigt ska de vara på andra sidan stan och söka jobb, för att inte få bidraget indraget. Sedan ska någon läkare eller forskare bli spärrvakt medan andra ska deporteras, men först efter en "rättssäker" prövning i våra förvaltningsdomstolar, som dock ofta slutar likadant: mamman till ett land, pappan till ett annat och barnen till ett tredje med chartrad bizjet och berusade ciceroner. Det värsta med det är att det inte är så lätt att avgöra vem som dragit vinstlotten...

Övertorneå den 20 mars 2011
Mikael Styrman
.