 |
| Poltiker, chefsbyråkrat, bankir eller gräshoppa? - Sanningen finns i betraktarens öga. |
En sannolikt välvillig, men naiv och oskuldsfull, cypriot sa de förlösande orden:
"Antingen gör landet bankrutt eller så hjälps vi åt och tar oss ur krisen."
I skriven text kan det förefalla både rätt och fel, beroende på vad han menar med "hjälps vi åt och tar oss ur krisen." Men när man ser intervjun är det uppenbart att han, som flertalet andra europeiska skattebetalare och bankkunder är vilseförd.
För det är nämligen precis så det inte är.
Det hjälper nämligen inte att lösa den akuta krisen genom att låta maffian råna befolkningen
- igen.
Den finansiella krisen kommer att finnas kvar, och fortsätta, även sedan den akuta krisen avhjälpts. Den har inte dragit förbi. Den är inte som ett snöfall eller ett nedslag av vandringsgräshoppor. Däremot är den som ett nedslag från vandringsgräshoppor som vägrar att dra vidare, som stannar kvar och äter och äter och äter. Det går inte att försvara sig mot vandringsgräshoppor genom att slänga in mer mat. Då drar de aldrig iväg.
Antingen måste man vänta tills de ätit färdigt och drar vidare. Men då finns det inget kvar för oss andra att äta. Eller så måste man göra något åt gräshopporna: bränna upp dem, röka ut dem, giljotinera dem eller liknande. Men att låta dem gång efter annan rensa bankkontona, eller genom excesser i pengatryckande göra pengarna värdelösa, löser inga problem.
Så är det med det Cypriotiska problemet och så är det med det Europeiska problemet. Så länge vi låter gräshopporna, eller den politiska och finansiella maffian, äta av oss blir vi inte av med dem.
Sverige torsdagen den 21 mars 2013
Mikael Styrman
.
6 kommentarer:
Så där har det väl alltid gått till, år efter år efter år sedan typ Alexander den stores tid...
Skillnaden då mot nu är väl främst akademiseringen och alla de avarter som följer med sådant, tex. företag utan egen bärighet som tex. är beroende av antingen skattemedel eller lånade pengar från banker (som de aldrig kan betala tillbaka eftersom företagen saknar bärighet).
Alla regeringar i alla statsskick har belöningssystem för sina anhängare och tex. tidigare regeringspersoner som samarbetar med den nya regeringen.
Den enda tydliga skillnaden är alltså just att man på något sätt tvingat in banksystemen till 100% i den politiska belöningscirkusen varför man både kan motivera "bankräddningar" med skattemedel som politikerna kontrollerar (skatt, nytryckta pengar) och "bankstjälpningar" ifall bankerna inte deltar i spelet och går dåligt eller annars är stygga.
Man kan ju tänka sig att det cypriotiska banksystemet pga. bristen på annat än turistindustrier kan ha haft väldiga problem att undkomma det politiska i alla andra roller än som just förvaringsplats/redovisningsplats för folk utifrån, tex. europeer, amerikaner och ryssar.
Det är alltså inte en bankkris/finanskris utan en politisk och akademisk kris. Krisen har inget med finans att göra alls.
Jag har nog tänkt tanken någon gång, att just Cypern behandlas lite hårdare än de andra politiska konkursbona eftersom Cyperns roll som ekonomisk frizon försvårar den politiska maffians plundring av en del av medborgarna. Eftersom "armod fördras med jämnmod om det delas av alla" försvårar det plundrandet och förslavandet av alla medborgare.
Vad gäller "fusionen" av banker och stater har det nog varit ett ömsesidigt tvingande. Så länge det går bra, eller tills man kommit till vägs ände, kan man vara till nytta för varandra. Sen blir det lite jobbigare... :-)
Styrkeförhållandet är inte alltid på politikens sida. Ibland, som i Sverige, är politiken svag mot den smet av högre byråkrater och näringslivsfolk som känner varandra, är ingifta i varandras släkter och umgås sedan generationer i herrklubbarna i förbrytarreservatet Östermalm. Nåja, det är ju inte bara där det sker...
Då och då får vi det demonstrerat när någon politiker får för sig att han eller hon bestämmer och finansfolk och byråkrater visar att det skiter sig om de inte är med på båten. Och sen får politikerna stå där och skämmas och försöka förklara varför ingenting fungerar.
Men vad ska man göra som politiker, när man själv inte kan ett piss om hantverket, aldrig har drivit företag, bara intrigerat, först i ungdomsförbundet och sedan i partiet, när man generellt tror att förskönande ordbajsare och sloganpickers som säger det man vill höra, är kompetenta och dessutom själv är för feg för att flytta på egennyttiga oduglingar, eller helt sonika inte kan det, därför att vederbörande är släkt med någon, eller några, regeringskollegor. Då är det inte lätt...
Nackdelen med att skaffa sig makt, inte genom kompetens utan genom kotterier, är tyvärr att det tenderar att bli en tämligen oduglig konstellation, som bara duger till att ställa till det.
När det gäller uttagna pengar så kan man väl hålla med om att man kan prata om försvårande omständigheter map. skatter mm. mm. å andra sidan finns en risk också och det är väl den som de försöker "uppvärdera" i den här krisen.
Vad gäller politiker vs. byråkrater vs. näringsliv så vet jag bara en sektor där ett totalt sådant förhållande föreligger och det är flyget, undantaget möjligtvis tillverkningen av civila flygmaskiner. Medicin är också en relativt tveksam bransch sedan svinförkylningen. men i övrigt är det nog ganska täta skrån mellan åtminstone byråkrati och näringsliv.
Man kan väl sammanfatta situationen inom flyget som att staten fick lära sig en massa trix&knep av USA i samband med förstatligandet av den svenska flygvapenindustrin 1938-1941 och avslutandet av produktionssamarbeten med Sovjet och Nazityskland i samma veva. Samma trix har sedan använts för att i samverkan med myndigheter tex. sätta de flesta av SAS tidigare konkurrenter ur spel tex. linjeflyg. En hel del försök har ju gjorts med tex. Norwegian och Ryanair över tiden utan att de lyckats....
Jag tycker att din beskrivning påminner om transportsektorns myndighetspolitiker ganska väl. De har stora problem med sin tro på akademiseringen och de låtsas titlar som de kör med inom sektorn. Där kan man verkligen säga att de ansvariga fått stå med brallorna nere och i vissa fall fått gå.
Sedan tror jag inte på det där med oduglighet, jag skulle nog vilja påpeka att 99% av problemen är medvetet ditlagda och själva avsikten är att inget ska fungera både från politiskt håll och tjänstemanna sidan.
Så jag kan inte hålla med om det där med att politikerna är för fega för att flytta på oduglingar, snarare flyttar de snabbt och lätt på de som uppvisar någon form av duglighet. Om inte direkt så i nästa låtsas omorganisation.
Intressant synvinkel.
Visst, svårigheterna är säkert ofta planterade.
Och kompetens är alltid farligt i inkompetenta organisationer.
Men ingen modell stämmer på alla fall.
Även om grundinställning och taktik i stort är samma som fungerat i andra fall blir ju metoderna något individualiserade.
Kriminaliteten sitter i de statliga tapeterna.
- Som man kan förvänta sig med ett rättsväsende som bara är en politiserad attrapp med uppgift att tygla medborgarna och se till att de låter sig plundras.
Visst anpassas metoder efter don & person.
När man pratar om plundring så är ju den statliga flygsektorns tillkomst ett enda stort stråtrövartåg.
Vad gäller just flygvapenindustrin så var det hård pusch från USA som satte igång det hela. Dock kunde inte staten nått om flygplan så de fick USA att skicka 50 flygingenjörer så att det fanns ett alternativ...
Därefter specialupphandlades flygvapnets flygplan med resultatet att Sverige knappt hade ett flygvapen förrän 1944, trots att man i verkstaden bredvid kunde tillverka både spitfires, stukas, hurricanes, 2 och 4 motoriga bombare och diverse moderna ryska jaktflygplan.
Jämför man med andra vapenslag så var luftvärnet modernast i världen enda fram till krigsslutet, artilleriet fem-i-topp och pansaret tio-i-topp även om Tyskland körde både embargo fram till 1941 och ett världsrekord med beslagtagna svenska stridsvagnar. Flottan däremot var väl aldrig modern till annat än just flottslag...
USA var ändå inte helt nöjt utan satte halvembargo mot Sverige, följt av hel embargo eftersom staten inte kunde låta bli att fortsätta med det som den skulle avstyra...
sedan blev det även oljeembargo med motivet "att eftersom ni säljer vad som helst till vem som helst..".
Och detta är förstås anledningen till att högern inte anser att staten ska ägna sig åt affärsverksamhet utanför myndighetsutövning.
:-)
Det var som vanligt med andra ord.
Statlig affärsverksamhet tycks sluta i kriminella excesser vare sig den sker inom ramen för eller utanför myndighetsutövning.
Vi lider av att vi saknar ett rättsväsende.
Den nuvarande attrappen är bara ett redskap och ett alibi åt statsbrottsligheten.
Skicka en kommentar