Tryckfels-Dick

.
Jag beklagar att senaste inlägget publicerades i flera exemplar.
Det var väl avlyssningen som stökade till det?
.

Emellanåt misströstar man om vart utvecklingen är på väg

.
Ett exempel:

Förr kunde piloterna på ett trafikflygplan bara med svårighet landa i dimma och då fick den inte vara allt för tät inför sättningen. Numera kan planen landa själva utan assistans från piloterna. Men de kan också hitta på att störta själva utan att piloterna kan göra särskilt mycket åt saken. Åtminstone i det senare fallet misströstar man.

Ett annat exempel:

När jag var ännu yngre än jag är idag och man öppnade motorhuven i en bil var motorn en inte allt för stor järnklump i mitten, omgiven av väldigt mycket luft. Och det var gott om plats att skruva när det behövdes. Två man kunde nästan krypa ned i motorrummet och skruva där. En glödlampa kostade några kronor och vem som helst kunde byta på långt under en minut. Idag kostar en Xenon-lampa till en tysk kvalitetsbil 800 kr och det tar två erfarna mekaniker väl över en timma för att i det trånga motorrummet byta lampa på grund av allt svårdemonterat och svåråtermonterat skräp som konstruktörerna valt att fylla motorrummet med, allt till den överkomliga totalkostnaden 1.800 kr. När något går sönder kan det sällan repareras, bara bytas ut. Om inte tillverkarens datoriserade analys kan tala om vad som är fel vet de erfarna ”mekanikerna” inte vad de ska göra.

Det får en att undra om det verkligen är nödvändigt att människor som skapar en sådan utveckling verkligen behöver kunna föröka sig? Kanske borde mänskligheten skyddas mot sådan ”högteknologisk” idioti? Kanske hade Hitler nästan rätt ändå? Han förstod bara inte, att det inte var judarna utan industrins suboptimerande konstruktörer som var hotet.

Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.

Byggmyglet eskalerar

.
Egentligen vore det väl lite förskönande att påstå att byggmyglet kommer tillbaka. För det har ju aldrig hunnit vara borta. Däremot har ju under åtta år borgerliga skurkar fått lite mer av bytet än nationalsocialdemokratiska skurkar.

Men nu ska i alla fall regeringen återinföra byggsubventioner. Det är ett gammalt nationalsocialdemokratiskt framgångsrecept som innebär att byggmaffian och mestadels nationalsocialdemokratiska pampar delar på subventionerna. Det har gett oss offentliga byggarbetsplatser där hälften, eller mer, av arbetskraften jobbar svart. Det har också gett oss akut bostadsbrist och världens dyraste byggen.

Sverige försvarar sin plats som den mest framträdande fusionen av ett industriland och bananrepublik. Eller rättare sagt: fusionen av ett industriland på dekis och en bananrepublik.

Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.

Regeringen, regeringen själv och andra fiender till regeringen

.
Den svenska regeringen behöver nog inga fiender. Den har ju sig själv. Ändå tycks man samla på sig ett betydande antal fiender. Som någon mycket klarsynt uttryckte det: i Mellanöstern har man lyckats bli osams med båda sidor. Sannerligen en bedrift. Men kanske öppnar det en möjlighet. Om den gamla devisen ”min fiendes fiende är min vän” alltjämt bär syn för sägen kan den svenska regeringen kanske bli det kitt som kan ena de stridande parterna i den mångtusenåriga mellanösternkonflikten.

Men EN fiende, utöver USA, aktar den svenska regeringen sig för att skaffa. När Wall-Enberg gnällde lite ynkligt ramlade det genast in en beställning på två ubåtar av 1960-talsmodell, för sex miljarder eller sextusen miljoner. Då var regeringen varken fattig eller sjuk. Däremot kommer nog många fattiga och sjuka att märka av att regeringen slösade bort de sextusen miljonerna också, och det utan att blinka samt utan nämnvärd upphandling.

Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.

Bra för Volvo? …. för Göteborg?

.
USA har långa tider varit Volvos viktigaste marknad. Emellanåt har Volvo tjänat stora pengar där, när dollarn varit stark. I tider av svag dollar har försäljningen varit desto darrigare. Nu ska Volvocars bygga en fabrik i USA, men det ska inte påverka jobben i Göteborg, enligt Volvocars produktionschef. Hur sannolikt är det? Jag vill inte på något vis mena att det är omöjligt. Men däremot är det mindre sannolikt att det inte påverkar jobben i Göteborg i negativ riktning, om bilarna som säljs i USA även ska tillverkas där.

Ett av de argument som anförs offentligt för en fabrik i USA är att skydda sig mot svängningar i dollarkursen. Det vill säga skydda sig mot perioder av svag dollarkurs. Jag har lite svårt för det resonemanget. Om man skyddar sig mot svag försäljning i tider av låg dollarkurs så skyddar man sig även mot att kunna göra goda affärer i tider av stark dollarkurs.

Resonemanget påminner om den floskelpropaganda som anfördes för att få oss att gå med i eurosamarbetet. Valutasvängningar sågs bara som ett hot, när det egentligen är en affärsmöjlighet.

En annan, men inte lika närliggande, jämförelse är sågverksindustrin. Förr drevs sågverk av affärsmän som sågade för fullt och tjänade mycket pengar i goda tider och drog ned på verksamheten i dåliga tider. Så småningom tog politruker utan affärsbegåvning över sågverksindustrin. Målsättningen övergick, från att göra goda affärer till att istället erbjuda uthållig sysselsättning, utan neddragningar i dåliga tider. En av följderna blev att produktionskostnaden blev nästan enda kvarvarande konkurrensmedel, vilket resulterade i att alla byggde ut och rationaliserade sin produktion. Alla med i stort sett likadan produktionsutrustning. Och vilken konkurrensfördel ger det, om jag får fråga? En konsekvens blev en imponerande produktionskapacitet, stor nog att såga sönder varje ansats till högre priser och goda tider. En annan konsekvens blev en imponerande sågverksdöd, centralisering och långa transporter som tär på jordens oljetillgångar och sänker konkurrenskraften helt i onödan. Den mest förödande konsekvensen blev konstant dåliga tider eftersom sågverkspolitrukerna ständigt och omedelbart sågar sönder varje antydan till ökad efterfrågan.

Varken dollarn eller kronan är kassaskåpssäker. USA är skuldsatt upp över öronen och kör sedelpressen så att den glöder. Men USA är reservvaluta för resten av världen - åtminstone än så länge. Om dollarn fortsätter att vara reservvaluta kan USA fortsätta att parasitera på resten av världen.

Även kronans profeter har hittat ”on”-knappen på sedelpressen. De har även mer än femtio års erfarenhet av att bevara konkurrenskraften genom att återkommande devalvera sitt folk fattigt. Nära nog precis motsatt taktik mot den som skapat det moderna Tysklands framgångssaga.

Som nog låter sig anas har jag en mycket bestämd uppfattning om vilken av de två svaga valutorna som kan förväntas vara uthålligt svagast. Jag befarar att Volvocars är på väg försätta sig i den situation som våra sågverk en gång förpassade sig själva till, nämligen att i avsaknad av originalitet, och efter att ha avhänt sig sin mest betydande konkurrensfördel, förvandlas till en av flera svaga biltillverkare, den ena den andra lik.

Jag minns vagt ett idealiserande TV-inslag, för drygt 30 år sedan, om, såvitt jag minns, konsultföretaget Enators nya kontorshus utanför Stockholm och hur man bland mycket annat ordbajs orerade om hur stolarnas ryggstödslutning i lunchrummet skulle frammana aggressivitet, progressivitet och kreativitet. Om det är däri lösningen ligger kan man ju fundera över hur stolarna ser ut på Volvocars? Hänger de månntro till bords i trapetser från knävecken när de nu av allt att döma gjort ett seriöst försök att tänka med den kroppsdel som vi andra sitter på?

Om syftet däremot är en organiserad marsch ut ur Sverige blir åtgärden möjligen begripligare. Med en fabrik i Kina, en annan i USA, vem behöver då Göteborg? Även i ett större sammanhang passar åtgärden in. Det blir som våra politiska ledare uttryckt tidigare, ett stort steg framåt mot den ljusnande framtid då inga svenskar längre sysselsätter sig med tunga och smutsiga industriarbeten, utan vår spjutspets, våra analfabeter, levererar kvalificerade konsulttjänster till de underlägsna länder dit industrin flyttat. Tveklöst en stor framgång för våra politiker och högre tjänstemän.

- Heja politikens grabbar av bägge könen!

Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.

Germanwings: Den nya tidens morbida plockepinspel på den havererade teknikens och världsekonomins altare

.
Av allt att döma är de i den senaste Airbus-kraschen omkomna förvandlade till ganska finfördelade mänskliga kvarlevor. Rimligen är människorna i de flesta fall i mindre bitar än planet som ju synes vara i smulor. Självklart vill sörjande efterlevande att deras avlidna anförvanter behandlas på ett respektfullt sätt. Våra begravningsritualer och vår griftefrid är dock illa anpassade till den moderna tidens elektroniskt styrda flygplan och dess konsekvenser. Och visst är ansatsen att klättra omkring i alperna med stöd av helikoptrar för att plocka ihop bitar och lägga pussel med dem ett försök att helga traditioner. Men slutresultatet blir så småningom nästan parodiskt.

Ändå är det väl något vi får vänja oss vid, om dagens felkonstruerade flygplan även i fortsättningen ska användas som om inget skett och som om olyckorna även i fortsättningen ska skyllas på piloter vilka inte kan försvara sig.

Förr begravdes man i fält, inte sällan i massgravar, när man stupade i krig. Den som omkom till sjöss överläts till havet. Ett undantag som på något sätt blev en milstolpe var väl apspelet kring Estonia, med den famösa övertäckningen på havsbotten, som av allt att döma blev följden av viljan att dölja skurkstrecken vilka resulterat i att fartyget gick under.

Man bör nog ifrågasätta det meningsfulla i det ”arbete” som pågår i franska alperna. Åtminstone någon gång längs resan kommer man nog att själva ifrågasätta nyttan, om än inte högljutt. Men just nu är ju ”räddningsarbetet” värdefullt som en del i sorgearbetet för de anhöriga och som något att avleda fokus mot för de ansvariga för mörkläggningen. Och ingen vill, av naturliga skäl, ifrågasätta det plockepinspel som blir följden. Sannolikt innebär det som pågår inget mindre än en ny sorts massgrav. Ihopsamlade reservdelsmänniskor bestående av en mix av ett flertal omkomna. Varför inte, så här 48 år efter att Christiaan Barnard och hans team utförde världens första hjärttransplantation i Kapstaden? Varför ska de levande ha ensamrätt till mänskliga reservdelar? Liken är väl också männskor, om än i bitar, för att tillämpa logiken i ”Fablernas Värld”? Och varför skulle man inte göra det? Det är ju den logiken som styr våra politiker, åtminstone den svenska migrationspolitiken.

En annan sak som man kan fråga sig, är om detta kommer att visa sig vara en enstaka händelse eller om det är början på en trend? I det senare fallet kan det vara den första i en följd av morbida plockepinbegravningar orsakade av ”självmordsbenägna” piloter i perfekt fungerande flygplan med genomtänkta elektroniska styrsystem. Åtminstone i de fall man inte i fortsättningen lyckas ”trolla bort” flygplan, besättningar och passagerare i sin helhet.

- Simsalabim!

Södertälje måndagen den 30 mars 2015
Mikael Styrman
.

Germanwings: Mörkläggningsledningen missade sin chans

.
Den möjlighet som fanns att vinna trovärdighet för haveriutredningen kring Germanwings 9525’s krasch har sannolikt gått förlorad.

Det är känt i flygkretsar att den franska haveriutredande myndigheten är korrumperad, politiskt och sannolikt även ekonomiskt korrumperad. Likaledes är det känt att tidigare haverier med Airbusplan inblandade resulterat i att även haveriutredningarna havererat, olycksorsakerna dolts och krascherna skyllts på piloterna.

Denna gång fanns ändå en möjlighet att återupprätta en del av förtroendet för den franska myndigheten. Hade man genast publicerat hela dialogen från cockpit, i oförvanskat skick, på Internet skulle man ha skyddat sig mot anklagelser om att mörklägga den verkliga haveriorsaken.

Istället vänder man sig till ”Der Spiegel” och ber dem vara demokratiskt alibi. Ungefär som om man i Sverige skulle kalla in Expressen eller Dagens Nyheter som sanningsvittne - med exklusiv rätt.

Men möjligheten att offentliggöra bandet slarvade man bort. Istället har man dragit ned även den tyska polisen i det franska korrupta träsket, för att backa upp de franska lögnerna. Förmodligen kunde man helt enkelt inte lägga ut dialogen eftersom den inte var ”färdig” ännu. Man hittade antagligen på längs resans gång, efter hand som man tyckte att historien behövde förstärkas.

Att man blev stressade att hitta på olycksorsaker, och publicera dem utan att ha tänkt färdigt, berodde på att olika utländska större media började rapportera om att flygande personal vägrade flyga Airbus A320 innan olycksorsaken var klarlagd.

Börjar man ljuga i panik, och släpper ut historien innan man fantiserat färdigt kan det bli ganska tokigt i slutändan. Som nu med Germanwings.

Södertälje söndagen den 29 mars 2015
Mikael Styrman
.

Skavlan skämde ut sig

.
Jag råkade se ett stycke av Skavlans intervju med Jimmie Åkesson.

Tråkigt att se att Skavlan är samma sorts ryggradslös rövslickare som sina svenska kollegor.

Fräckt och oförskämt att oavsett ämne falla de man intervjuar i talet hela tiden. Så kan en överambitiös valp som just kommit från journalisthögskolan - möjligen - få bete sig, men inte en erfaren intervjuare i ett underhållningsprogram.

Jag har faktiskt svårt att se att Skavlan tillför oss någonting som vi inte redan har för mycket av i Sverige.

Göteborg söndagen den 29 mars 2015
Mikael Styrman
.

Germanwings och Airbus - när lögnerna skenar

.
Hur det går när kriminella politikers moral tar över i samhället kan vi nu bevittna i kölvattnet på de allt fler haverierna med flygplan utrustade med elektroniska styrsystem.

Istället för att ta itu med de växande problemen som elektronik - och särskilt felaktigt utformad elektronik - i våra flygplan, och då främst Airbus, åstadkommer ljuger ett samlat internationellt etablissemang fast sig allt hårdare i lögner som är predestinerade att rasa samman. Ju fler ”hederliga” utredare, poliser, åklagare, flygbolagschefer med mera, som man tvingat att delta i lögnerna, och som deltagit i att på kriminellt manér ta heder och ära av piloterna, desto svårare blir det att ta sig ur situationen och desto större blir förtroendekrisen sedan, när lögnerna rasar samman.

Det går fort att lova generösa plåster på såren till de efterlevande när sanningen inte tål dagens ljus.

Göteborg lördagen den 28 mars
Mikael Styrman
.

Nya flyg- och bemanningsregler i kölvattnet på Germanwings 4U 9525

.
I kölvattnet på det nu, genom skickligt och metodiskt samt garanterat oväldigt utrednings- och husrannsakningsarbete, uppklarade flyghaveriet med Germanwings 4U 9525 ändrar flygbolagen sina regler.

I fortsättningen ska bolagens Airbusmaskiner bara få flygas av garanterat psyksjuka piloter och aldrig färre än fem åt gången. En extra bonus är om man före pilotarbetet haft särskilt lågmeriterade arbeten och ett oavvisligt krav är att man ligger i minst en skilsmässa. Alla bolagens Airbuspiloter avkrävs att som en säkerhetsåtgärd ständigt ha minst ett sjukskrivningsbevis liggande i bostaden för den händelse de oplanerat skulle komma att flyga Airbus. Bolagen rekommenderar även sina piloter att skriva sig på andra adresser än sina fruar och/eller fästmöer. Om man även har blivit mobbad, eller kan uppvisa intyg om att man stammat eller varit särskilt ful som barn, uppges det hos vissa bolag ge förtur till långdistansflygningar.

Särskilda arbetsgrupper kommer att utveckla metoder för hantering av piloter, eller jihadister som försöker ta sig in i cockpit med yxa, utklädda till piloter. Enligt en vanligtvis välunderrättad källa, centralt placerad i flera arbetsgrupper, är stötestenen så här långt dels om passagerarna ska skyddas mot friska piloter med hjälp av säkerhetsvakter. En annan hur vakterna ska prioritera i de fall både jihadister och piloter vill störta samma flygplan. I likhet med de amerikanska grundskolorna återstår ännu att lösa hur man ska hantera plötsliga sjukdomsfall bland vakterna. Enligt samma källa kan det bli med den amerikanska metoden, innebärande tyngre beväpning av alla vakter.

Göteborg fredagen den 27 mars 2015
Mikael Styrman
.

Lögnerna om Germanwings 4U 9525 haveri avlöser varandra

.
Det är inte första gången, inte heller sista, som det ljugs om orsaken till flyghaverier. Det finns anledning att återkomma till detta inom kort på bloggen. Men inte just nu. Nu tävlar utredare, åklagare och massmedia om att hitta på ”bevis” till stöd för den påhittade haveriorsaken. Polisen är i andrepilotens bostad och säkrar bevis ELLER planterar bevis. Uppgifter utan uppgiven källa och vilka inte rimligen kan framkomma av en ljudinspelning i cockpit eller annan tillgänglig teknisk bevisning, men vilka stöder den av åklagaren igår presenterade förklaringen, serveras oss av media som vore de sanningar. Proffspratkvarnarna, Sven Å Christiansson-typerna, som säger ”rätt” saker står i kö för sin stund i ljuset, urhasplande sig floskler till stöd för den officiella bortförklaringen. Som sagt, det finns anledning att återkomma till detta, men de kan få ljuga färdigt sin historia först.

Göteborg fredagen den 27 mars 2015
Mikael Styrman
.

Multikulti frodas i Göteborg

.
De av många förutspådda "välsignelserna" som följer av multikulti-samhället frodas nu och breder ut sig i Göteborg. Samhället har svarat med att förbjuda polisen att spana på känd gäng- och klanbrottslighet - eftersom den ofta är förknippad med ickesvensk etnicitet. Nu senast var det JO som bannade polisen för Malmöregistret.

Istället används resurserna till att bugga, avlyssna och kränka svenska potentiella politiska konkurrenter och/eller motståndare.

Nu, i kölvattnet på massmordet i Göteborg, vill inrikesminister Ygeman, eller den som talar om för honom vad han ska tycka, ha mer av samma som inte hjälpte förra gången, inte den här gången och som knappast kommer att hjälpa nästa gång heller.

Det går inte att spana på etniskt betingad gängbrottslighet genom att banna polisen för att de gör just det.

En anledning till att dessa strider förekommer, och som ofta är knarkrelaterade revirstrider, är att samhället driver upp priser och lönsamhet i knarkhandeln genom att försöka minska tillgången på knark. Alla får ändå full tillgång men till högre priser. Högre priser = mer och grövre brottslighet.

Vill man sprida detta amerikanska "mönstersamhälle" över landet kan man göra som jänkarna och starta ”War on Drugs”. Då kommer det snart att skjutas och sprängas över hela landet. Samtidigt kommer politikerna att använda polisen till att övervaka Svensson.

Dödens Väntrum fredagen den 20 mars 2015
Mikael Styrman
.

För tryckfriheten och Expressen

.
Igår var det stor massmediashow i Karlstad. Pressen vädrade blod. Lars Vilks skulle hålla tal i Karlstad. Ett säkert nummer. Vem eller vilka skulle Vilks livvakter eller någon annan skjutkåt typ ha ihjäl den här gången? Chanserna var goda för att föreställningen skulle sluta med drivor av döda, bra rubriker och löpsedlar, indignerade artiklar, angripande artiklar, osjälvisk kamp för yttrande- och tryckfriheten. Vem skulle nyttja just indignationsprivilegiet? Och vem skulle läsarna vara arga på? Vilka föräldrar skulle få läsa i Expressen att deras barn dött martyrdöden, på tryckfrihetens altare?

Det blev tal av Vilks också. Men inte på universitetet. Istället i Marmorsalen i gamla bankpalatset vid Stora Torget. Inte för att polisen hindrat Vilks från att tala på universitetet utan för att universitetets ledning satte studenters, lärares och övriga anställdas säkerhet högre än Expressens längtan efter blod - andras blod - i tryckfrihetens namn visserligen.

Man förstår att Expressens chefredaktör Thomas Matsson var upprörd. Här försöker de på allt sätt självuppoffrande göra läsvärda tidningar och kämpa för det fria ordet och så gör universitetets ledning allt för att sabotera. Förbannat osolidariskt av universitets ledning.

Dödens Väntrum tisdagen den 17 mars 2015
Mikael Styrman
.

En mer nyanserad bild av sharia-lagarna

.
Om saudierna tog för vana att lite oftare piska, hugga händerna och/eller hugga huvudet av sina maktfullkomliga kungar och sina maktgalna präster är det troligt att kungarna och prästerna skulle få en mer nyanserad bild av hur deras sharia-lagar förhåller sig till de mänskliga rättigheterna.

Södertälje fredagen den 13 mars 2015
Mikael Styrman
.

Våra ofria politiker

.
(Svar till ”Benny’s” kommentar till inlägget ”Lätt fånget, lätt förgånget”.)

På Palmes tid fick de bidrag, inte ”lån”. Men de fick inte hela beloppet. En del tog Palmes pojkar som hade pengarna i kontanter med sig i väskor och lämnade ”sin” del i skatteparadis på vägen. Om det fungerar likadant fortfarande så får inte Poroshenko hela beloppet. Men ukrainarna får ikläda sig betalningsansvaret för hela beloppet. Det är ju ändå inte Poroshenko som ska betala tillbaka. Och ingen annan kommer att göra det heller. Det är USA som numera beskattar Sverige. Svenskarna får betala USA:s utrikespolitik för att vi har odugliga och ohederliga politiker och ett korrumperat rättsväsende. Politikerna är beroende av en god relation till bankerna för att komma åt ”sin” del. Det finns därför ett starkt ömsesidigt beroende mellan politikerna och bankerna, bland annat av detta skäl.

Jag tror att det är så enkelt som att deras aningslöshet gentemot jänkarna har gjort att de alla sitter i ett amerikanskt järngrepp. Kapaciteten för att lagra samtal, korrespondens och att bugga är så enorm och går många år tillbaka i tiden emedan kostnaden numera är låg. I stort sett varenda politiker kan få sin karriär ändad om jänkarna släpper lite information. Och det går inte att veta varifrån det kom och även om det var möjligt skulle det inte ändra slutresultatet. Så de är alla amerikanska marionetter. Förutsättningen är ju att de alla är skurkar eller att så många i deras närhet är det, att de inte vågar vara självständiga. Det spelar ju egentligen ingen roll om Löfven skulle vara ren själv. Han har ju sådana som Sven-Erik Bucht i regeringen sin. Och Bucht är förmodligen inte värst. Jag menar att Löfven rent hypotetiskt skulle kunna vara hur hederlig som helst. Han, och hela partiet, sopas bort senast efter den tredje ministern som skandaliseras. Så de vågar inte syna.

Man får ju vara ganska godtrogen för att tro att jänkarna bygger flera fotbollsplaner stora datacentraler i varje land för att gratis ge exempelvis ”Lisa” möjlighet att skicka meddelanden till sina kompisar av typ: ”Hej, hej allihopa, i morse åt jag frukost.”

Så här kommer det att fortsätta så länge spioncentralerna och deras eventuella backup finns kvar. Så länge kommer det inte att finnas vare sig fria länder eller fria politiker. Man kan säga att de här centralerna har iklätt sig den roll som Bastiljen spelade under franska revolutionen.

Torsdagen den 12 mars 2015
Mikael Styrman
.

Lätt fånget, lätt förgånget

.
(Svar på pseudonymen Clas David af Wirsén’s kommentar till inlägget ”Samlingsregeringen och Division Totenkopf” den 7 dec 2014.)

Det är naturligtvis en fälla som är lätt att gå i, att bedöma dåtiden med dagens ögon. Då kan det bli som den pågående revisionen av Tintin-albumen och andra barnböcker.

Men jag är egentligen ute efter att bedöma gårdagen med dagens ögon. Eller att bedöma dagens politik mot historisk bakgrund. Jag vill nämligen lyfta fram hur vi ”igår” hade lätt för att springa den då mäktiga nazistiska rörelsens ärenden och hur vi idag gör likadant med deras mentala och moraliska efterträdare. I båda fallen handlar det sannolikt om att följa minsta motståndets lag - politikens eviga gissel. Gränsen mellan minsta motståndets lag och den totala och gränslösa egennyttan är hårfin. Så leddes ju Sverige på den tiden av en bigamist, Per Albin Hansson, som höll två familjer, en i Stockholm och en i Skåne, varandra ovetande. Den som inte är ärlig mot sina närmaste - vem är han/hon ärlig mot? Redan i det förhållandet kan vi få en vägledning om varför politiken blev som den blev.

Lika beundrande som det svenska etablissemanget var i förhållande till Tyskland fram till 1943, lika beundrande är det idag visavi USA. Svårt att säga i vad mån man själva är införstådda med det?

Det går alldeles utmärkt att se helheten utan att bli lyrisk över den förda politiken. Självklart inser jag att det materiella utfallet för Sverige blev gynnsamt av samlingsregeringens politik. Man slapp få landet förstört och kunde bygga upp ett ansenligt välstånd när det sönderslitna Europa skulle återuppbyggas. Moraliskt var det inte lika uppbyggligt. Idag har fördelarna av samförståndspolitiken under kriget slösats bort. Det har förmodligen mer än man vill erkänna att göra med det moraliska arvet från samlingsregeringen. Efterkommande politikergenerationer har bara fortsatt att leda landet enligt samma ryggradslösa principer som under kriget. Det vill säga helt utan principer. Välståndet är nu förskingrat och Sverige återförpassat till Europas fattigliga. Men åtminstone nu begåvat med i det närmaste helt korrumperat rättsväsende och gränslösa egennyttiga politiker vars tjuvaktiga mentalitet sökt sig ganska långt ned i pyramiden. Uttrycket ”Lätt fånget, lätt förgånget” skulle kunna stämma väl.

Även med dåtidens mått var en hel del av den förda politiken förkastlig. Ett problem som vi kan se med Sveriges politik då liksom Sveriges politik nu, den ganska förbehållslösa beundran av makten, vare sig den är god eller ond, är förmodligen en mänsklig defekt som är tidlös. Ryggradslösheten är tidlös.

Södertälje torsdagen den 12 mars 2015
Mikael Styrman
.

Boforsaffären och Saudi-avtalet

.
(Svar på Fänrik Stål’s kommentar till inlägget ”Lite mutor och kärnvapen rensar magen”.)

Det är intressant att jämföra de två fallen. Man finner naturligtvis både likheter och skillnader.

Så här långt är en av skillnaderna att i kölvattnet på Boforsaffären blev det maktskifte i Indien. Därefter gjorde den Indiska regeringen stora insatser för att utreda och lagföra kretsen kring Rajiv Gandhi för mutbrotten. Men den Svenska regeringen vägrade medverka. Sannolikt berodde det på, att det inte skulle vara möjligt att bränna kretsen kring Rajiv Gandhi utan att de i sin tur skulle bränna kretsen kring Olof Palme.

I Saudiaffären vill ingen av parterna utreda, än så länge. Skulle det bli statskupp i endera Saudiarabien eller Sverige kan saken komma i annat läge. Saudierna vill naturligtvis inte ha sina egna mutbrott utredda. I Sverige har vi en annan tradition än i de flesta andra länder. Sannolikt är den svenska traditionen på det här området, i likhet med en massa annat skit, importerad från USA som har samma tradition. Den innebär att vi inte har någon egentlig opposition utan regeringen och låtsasoppositionen delar på mutorna. Systemet är ganska idiotsäkert. Åtminstone är det säkert mot maktskiften eftersom ingen vare sig kan eller vill utreda när man har varit med och delat på skurkpengarna själv.

Jag hade annars för mig att krigsmaterialinspektören Carl Fredrik Algernon ”ramlade” framför ett tunnelbanetåg och inte ett pendeltåg. På Wikipedia står att han kom från direkt från ett möte med Nobel Industriers koncernchef Anders G Carlberg vilket inte stämmer. Det står även nämnt att det påstods att Stasi skulle ha mördat Algernon. Förmodligen är bägge uppgifterna avsiktligt utlagda villospår. Att Stasi skulle ha mördat än den ena än den andra användes på den tiden återkommande för att lägga ut villospår, för att sedan få lägga locket på besvärande utredningar. Samma metod använde den svenska politiska makteliten i fallet med de mördade Cattis Falck och Lena Gräns. Hela idén är befängd. Stasi hade inget eget intresse i de här fallen. DDR var den svenska regeringens vapenexporttvättare. Vi har även hela tiden haft tillräckligt med lönnmördare i vår egen poliskår för att inte behöva hämta sådant från DDR. Det finns polischefer som gör karriär på att hålla reda på vilka de lämpliga är och på att ”lösa problem” åt politiken när det behövs.

Istället hade Algernon just besökt statssekreteraren på utrikeshandelsdepartementet. Förmodligen hade han vägrat att presentera en falsk utredning till stöd för Indienaffären. Paniken spred sig snabbt i skurklägret. Man såg i den politiska gruppen på ”Björn Afzelius-språk” hur man skulle få säga farväl till släkt och vänner. Mutor, jobb, anseende och hela den sociala tillvaron skulle man berövas. Algernon fick sällskap från kontoret och fick hjälp ner på spåret när tåget kom. Polisen hjälpte till att undanröja bevisen. Det mesta tyder på att mordet inte var planerat särskilt långt i förväg. Förmodligen fattades beslutet att mörda Algernon i slutet av mötet. En karriäristens i desperation född ingivelse. Det var anledningen till att man gjorde sällskap. Det kunde lika gärna ha blivit en bil, men det är värdigt lite bilar i Tunnelbanan så det fick bli ett tåg. Det var allmänt känt i journalistkretsar hur det hade gått till och vem som var mördaren. Det var till och med upp en TV-journalist och ställde lite närgångna frågor till mördaren. Men censuren tog inslaget som därför aldrig sändes. Däremot sändes en krypterad version. En intervju med mördaren som knallröd och besvärad svarade på helt harmlösa frågor. Han hade ju just svarat på lite mindre harmlösa frågor i Algernon-fallet och välbefinnandet hade inte hunnit återvända. Han må ha varit mördare, men han var inte så avtrubbad.

Nobelchefen fick därefter ikläda sig rollen som ställföreträdande mördare. Han blev aldrig åtalad men han blev ungefär så tydligt utpekad som man kan bli utan att bli dömd. Och vad hade han för val? Nobel var ju extremt beroende av myndighetens välvilja. Hela systemet byggde på att det skulle skapas arbetstillfällen genom att vapen skulle tillverkas och säljas till skurkar världen runt. Men det skulle skötas snyggt så att regeringen skulle kunna blåneka: Nej, vi säljer inga vapen och absolut inte till någon som behöver dem eller skulle kunna tänkas använda dem den dagen han behöver dem.

Regeringen byggde upp en smugglingskanal med hjälp av de röda bröderna via DDR, med vilka man allt emellanåt hade pusskalas. Sveriges då viktigaste exportland var Västtyskland. Ett av Sveriges mindre exportländer var DDR. Den svenska regeringen var nästan aldrig till Västtyskland. Däremot var det ett anmärkningsvärt rännande till DDR som smugglade vapen åt svenskarna, vilket genererade mutor till den innersta svenska politiska kretsen. Det här var före Carl Bildts tid. På den tiden fick inte, eller ville inte, borgerliga politiker vara med och dela på mutorna.

För att återvända till Nobelchefen så fick han bära korset som det innebar att vara utpekad men odömd mördare. Han hade nog inte så mycket val. Hade han opponerat sig skulle Nobels tillverkning stannat, han skulle fått sparken och vårt korrumperade rättsväsende skulle ha fabricerat så pass mycket ”bevis” att han hade blivit dömd för mordet på Algernon. Han föredrog att  fortsätta vara utpekad eller tydligt antydd, men odömd mördare.

För att hålla den politiska skjortan fläckfri lät sosseriet vårt korrumperade pajasrättsväsende döma Boforschefen Martin Ardbo och några underhuggare för varusmuggling av Robot70 till Dubai och Bahrain via Singapore, till villkorlig dom. Martin Ardbo exempelvis fick betala sina advokatkostnader med 920.000 kr (enligt Wikipedia). Men de handlade ju bara om att tvätta den politiska svinpälsen ren genom att skylla ett smugglingsfall på industrin. I själva verket gjorde politiken och industrin upp om detta i bästa sämja.

En del läser och förstår. Men de plundrade i Sverige har det ändå ännu så pass bra att det är lite obekvämt att göra revolution. Något annat sätt finns inte när alla politiker och rättsväsendet är korrumperade. Folk känner sig lika maktlösa inför det tjuvaktiga systemet som en bonde i Puerto Ricoh, vars arbete alla ska leva av, men utan att själva arbeta. Men efter hand som stölderna från det allmänna fortsätter att öka förskjuts skalan. Politikerna kommer att inse var gränsen går, först när de kan se var gränsen gick.

Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael Styrman
.

Saudierna förstår ingenting

.
Här har de mutat alldeles hederligt, enligt alla konstens regler och god sed: Regeringsledamöter har fått pengar. Oppositionspolitiker har fått pengar. Tjänstemän har fått pengar. Direktörer har fått pengar. En till synes aldrig sinande ström av korrumperade svenskar har fått pengar. Ändå säger de upp avtalet…

- Går det att förstå sig på dessa exotiska svenskar?

Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael styrman
.

Ovanligt vältajmad uppsägning

.
Idag släpper Ericsson bomben. 2.000 jobb ska bort. Är det en händelse tror Ni? - Någon?
Jag menar inte det att 2.000 jobb försvinner, utan att bomben får brisera just nu, när diskussionen pågår i politik och rättsväsende - naturligtvis ännu inte synligt i media - om korruptionen i samband med slakten av försvaret. Den verkliga drivkraften bakom slakten av försvaret för några år sedan.

Jag vill mena, att detta är alldeles vanlig härskarteknik. Tidpunkten är föranledd av den nyss nämnda korruptionsdebatten och risken för en granskning. Sannolikt är också siffrorna överdrivna för att skapa chockverkan. Allt för att göra det mindre comme-il-faut att göra en granskning. Helst ska vi tycka synd om de stackars osjälviska direktörerna som gör sitt bästa och ändå måste säga upp 2.000 anställda.

Det här har fungerat fungerat förr. Troligen fungerar det den här gången också. Det kommer att fortsätta att fungera så länge vi inte har en fri press som kan ge oss mindre korrumperat rättsväsende och politik.

Så länge vi inte tar inte tar itu med korruptionen kommer vi inte att kunna värna samhällsviktiga funktioner och institutioner. Inga pengar kommer att räcka. Vi har redan världens högsta skatter men snart sagt ingenting fungerar längre inom exempelvis vård, skola och omsorg.

Korruptionen kostar oss många gånger mer än invandringen. Det är självbedrägerier att blunda för den ena, men angripa den andra. Båda är i stark tillväxt men om invandringen presenteras det siffror medan de mörkas om korruptionen. 

Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael Styrman
.

Lite mutor och kärnvapen rensar magen?

.
Så tycks en del svenskar resonera. Vad är väl kärnvapen i den Saudiska diktaturens händer i jämförelse med någon månads arbete för något tiotal svenskar? Det är till att ha perspektiv.

Nåväl, om spekulationerna i svenska media om att saudierna vill köpa kärnvapenteknik stämmer är det något som är konstigt. Varför köper de inte den tekniken från sin vapenbroder USA? Nekar USA dem eller varför vänder de sig till svenska amatörer för att få tekniken? Och om USA nekar dem, finns det då något som talar för att USA skulle tillåta att Sverige levererar tekniken?

- Knappast!

Det mesta talar för att det här är en bluff iscensatt av Sanningsministeriet för att dölja de verkliga skurkstrecken.

Utred Jacob Wallenberg, Carl Bildt och Peter Hultqvist’s eventuella inblandning i grova mutbrott och svindlerier, grov trolöshet mot huvudman i samband med slakten på försvaret. In med mutkolvarna i fängelse.

En intressant fråga att belysa är även om det dessutom handlar om förberedelse till folkrättsbrott och om förberedelse till sådant är straffbart? I så fall kanske inte detta ska behandlas av svenska domstolar? Det skulle sannolikt vara till fördel för den rättsliga processen om målen lyfts över den korrumperade ankdammen.

Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael Styrman
.

Anfall är bästa försvar

.
Moderaterna går nu till anfall mot regeringen för hanteringen av Saudiarabien-affärerna. Det är tydligen Hans Wallmark från Haparanda som numera övertagit Billströms roll som Carl Bildt’s moderata skurtrasa.
Och Jacob Wallenberg och hans kumpaner har övergått till att ligga lågt.

Syftet är naturligtvis att styra över debatten till att handla om något ofarligt. Men det debatten rätteligen ska handla om är vilka politiker, tjänstemän och affärsmän som skodde sig på statens bortslumpande av krigsmaterial, varav en del naturligtvis hamnade i Saudiarabien.

Utred Bildt och companys skumraskaffärer med krigsmaterial - även om en del av de röda bröderna är inblandade.

Till och med i Kommunistkina klarar man att utreda och beivra korruption - trots att ”de egna” är inblandade.

Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael Styrman
.

Viktigt meddelande från Sanningsministeriet

.
Requiem över ett döende lands döende industris döda avtal.

Ikväll fick vi ett viktigt tillrättaläggande från Sanningsministeriet. Det var i SVT:s Aktuellt 21 som åtminstone en del av förklaringen till det här landets ekonomiska utförsbacke delgavs oss. Det sades att Saudi-avtalet ska sägas upp för att det ”inte finns någon verksamhet i det”.

Undra på att vår industri är döende när 31 av de viktigaste höga cheferna, anförda av ingen mindre än Jacob Wallenberg, är så dåliga på att prioritera att de släpper allt vad de har för händer och lägger ned massor av tid på att kämpa för ett dött avtals bevarande. Jag trodde i min enfald att de har mycket annat att göra som är viktigare och förstod inte att situationen är så dålig att man kan samlas och mangrant kämpa för ett avtal utan innehåll. :-D

Men ingenting ont som inte har något gott med sig. En tid hann vi tro att den redan hårt ansträngda Ekobrottsmyndigheten skulle tvingas lägga ned en del av sin dyrbara tid på att undersöka misstänkta svindlerier mot staten för hundratals miljoner och därtill granska många stora mutbrott bland våra politiker och högre tjänstemän. Men då behövs inte det då, avtalet är ju redan tomt. Det var då för väl. Ekobrottsmyndigheten har ju säkert många viktigare saker att syssla med - eller hur?

Vi gläder oss med Ekobrottsmyndigheten.

Vi gläder oss också med försvarsminister Peter Hultqvist. Han såg inte alls så skyldig ut som han brukar göra när skumma försvarskontrakt kommer på tal. Tacka för det när kontraktet som alla kämpat så hårt för lyckosamt visade sig vara ”tomt”.

Södertälje tisdagen den 10 mars 2015
Mikael Styrman
.

The American Polar Music Prize

.
Det verkar inte bara vara Nobelkommittéerna som har svårt att värna sin integritet.

Vad hade Stickan Andersson för avsikt med Polar Music Prize? Så här står det på Wikipedia:

Priset ska "ges för betydande insatser inom musiken och/eller musiklivet, eller för insatser som bedöms kunna bli av stor betydelse för musiken eller musiklivet, och skall kunna avse alla områden inom eller med nära anknytning till musiken”.

Ser Ni om det står att amerikanska musikpersonligheter ska premieras särskilt? Jag ser det inte.

Hur har det gått då?

Sedan priset började delas ut 1992 har 48 mottagare fått priset.
Av dem är 20 amerikaner, eller 42 %, mer än 4 av 10.

Intressant kan även vara att fram till Stickan Anderssons bortgång hann 12 st få priset varav 3 amerikaner, dvs 25% eller var fjärde.

Efter Stickans bortgång har 36 personer fått priset. Av dem var 17 amerikaner, eller 47%. Nästan varannan.
Det vill säga en fördubbling av andelen amerikaner efter Stickans bortgång.

Det är lite siffror, statistik, och en musikpristagares värdighet att erhålla priset är inte en statistisk fråga.
Den amerikanska propagandan och den amerikanska kulturimperialismen är starka krafter i vårt samhälle. Det är ändå inte rimligt att snart bara amerikaner får priset. Då är det andra och ovidkommande faktorer som avgör. Exempelvis att svenskar är mycket förtjusta i att frottera sig mot amerikaner. Det är fint. Det är kanske lika fint som det var att frottera sig mot tyskar fram till 1943.

Fortsätter Polar Music Prize på den inslagna vägen kan det bli adekvat att spekulera i vilken amerikan som ska få priset nästa år. Kanske rent av att man så småningom kan börja dela ut priset i New York så att man riktigt får sitt amerikanska lystmäte.

Men var det verkligen det Stickan Andersson ville?

Södertälje tisdagen den 10 mars 2015
Mikael Styrman
.

Requiem över Nobelpriset

.
Att Nobelstiftelsen numera allt mer fjärmat sig från Alfred Nobels vilja är väl känt bland dem som följer vad som händer. Allt oftare påverkas valet av pristagare av otillbörliga intressen. Påfallande är också hur lyhörd både Nobelstiftelsen och den Norska Nobelkommittén numera är för amerikanska intressen.

Man skulle nästan kunna tro att det är USA som har dött och inte Alfred Nobel. Möjligen då med undantag för att det knappast blir några pengar över när USA dör.

Kulmen - låt oss hoppas att det var kulmen - eller kanske snarare botten - som kom när Barack Obama fick fredspriset innan han hade hunnit göra någonting. Det var fel mot Alfred Nobel, men det var också fel mot Obama. Sedan dess har USA hunnit ödelägga Afghanistan, hålla befolkningen i Jemen och Pakistan i skräck för drönare, sätta hela Mellanöstern i brand samt kommit ganska långt med ödeläggandet av Ukraina.

Nobelkommittéerna skulle kunna lära sig av historien och unisont uttala:

- En sådan utnämning till och vi är förlorade!

Nobelpriset har haft en enastående lyskraft. Men fortsätter det så här kommer snabbt den dag närmare då någon mottagare med integritet helt enkelt vägrar att ta emot priset för att inte hamna i dåligt sällskap. Det blir ju trist om man i framtiden måste fråga föreslagna pristagare i förväg innan man utser dem, om de kommer att ta emot priset i händelse av att det tilldelas dem.

Södertälje tisdagen den 10 mars 2015
Mikael Styrman
.

Margot, Saudierna och Arabförbundet

.
Jaså, saudierna som är vana att förtrycka sina kvinnor, som inte ens låter dem lämna hemmet på egen hand, ännu mindre köra bil, men som uppskattar att hugga händer och huvud av folk på parkeringsplatser och piska dem till döds, tyckte inte om att Margot Wallström sa att de hade ett medeltida statsskick. - Vad konstigt… De kanske tycker att deras system är modernt och demokratiskt, efter att ha umgåtts med Jacob Wallenberg och Carl Bennet?

Om inte jag är alldeles fel informerad är deras sharia-lagar mycket äldre än medeltida, men i fråga om modernitet och upplysning är förstås medeltida ett bra epitet. Men det som svider mest är förstås, med avstamp i saudiernas patriarkaliska system, att en kvinna mästrar dem. Kanske särskilt en västerländsk kvinna som inte är inrullad i ett helt tält ute på stan.

Svenskan har idag en artikel om hur tyskarna umgås med saudierna, vägande alla ord på guldvåg, smekande saudierna artigt medhårs, även när man säger nej. Tyskarna har skurit ned vissa vapenleveranser till saudierna men är ändå måna om ett stabilt Saudiarabien. Följderna av den arabiska våren förskräcker. Särskilt sedan amerikanerna varit framme och hällt bensin på brasan samt dränkt araberna i vapen. Fast det sista tror jag inte att svenskan skrev…

Tyskarna och Margot Wallström har nog inte riktigt samma agenda. Wallström vill förändring och det är nog inte så lätt att smeka fram genom att berömma ett system som man avskyr. Det blir åtminstone inte så lätt för mottagaren av budskapet att förstå vad man menar. Vill man uppmärksamma saudierna på att man tycker att de positionerat sig tusen år fel i tiden behöver det inte vara alldeles fel att slå dem i skallen med budskapet. Har de inte kunnat lista ut det eljest kan det krävas att man är tydlig. Trots allt har hon ju inte sagt något särskilt oförskämt. Problemet är nog mest att saudierna lever i ett system i vilket man retuscherar bort kvinnor från fotografier om nu någon kvinna av misstag råkar komma med på bild. Då är det inte så populärt att det kommer kvinnor utan tält och hoppar en på näsan.

Att Arabförbundet enhälligt ställde sig på saudiernas sida i ordkriget var väl inte heller så konstigt. Det betyder ju bara att ingen av de andra arabledarna vill att saudierna ska bekosta en revolutionär rörelse i respektive ledares hemland. Även det enligt media en genuin saudisk tradition. Kanske är det dessa moderna och demokratiska impulser som Jacob Wallenberg och Carl Bennet menar att har införts i Saudiarabien genom att militärt stöldgods från svenska staten exporterats dit? Vilken sida skulle för övrigt Wallström själv ha valt om en ryss och en amerikan haft en dispyt? Att övriga araber gör som saudierna vill är förstås lika självklart som att Sverige alltid gör som USA vill. Och i huvudsak av samma skäl. Katten på råttan, råttan på repet osv…

Man skulle kunna tycka att det även i Saudiarabien borde finnas något mellanläge mellan total diktatur och total upplösning av alla samhällsstrukturer. Deras samhällssystem ger många svaga män en stark ställning i hemmet och i samhället. Att be dem frivilligt avstå från den är väl ungefär lika orimligt som att be en ordförande i en svensk arbetarekommun att sluta topprida medlemmarna.

Södertälje tisdagen den 10 mars 2015
Mikael Styrman
.

Margot och Saudierna

.
Svenska tidningar gnäller på Stefan Löfven och Margot Wallström. De har förlorat kontrollen över utrikespolitiken heter det bland annat. Sverige är osams med Israel och Saudierna. Det vill säga osams med båda sidor i Mellanöstern. Därutöver osams med Ryssland.

- So what?

Den som håller sig väl med alla är inte vän med någon heter det. Och är det så mycket att vara vän med?  Ett Israel som bombar civilbefolkningen i Gaza med brandbomber mm? Eller ett Saudiarabien som dömer den som nyttjar sin yttrandefrihet att dödas med 1000 piskrapp, för att inte räkna upp den långa lista med övergrepp som Saudierna utsätter sin befolkning och sina gästarbetare för.

Nej, Löfven och Wallström har all heder av att inte vara kompis med vilket patrask som helst bara för att de missköter ett land och krigar mot sin civilbefolkning.

Skadeglatt och illvilligt kommenterar åtminstone en del att Saudiarabien stoppade Margot Wallströms tal inför Arabförbundet. Men då har man ju inte förstått någonting. Är inte det i själva verket den största hedersbetygelse Margot Wallström kan få? Ett uttryck för respekt, för att inte säga rädsla, så stor att man inte vågade låta Wallström tala. Hon är med andra ord så farlig, att dessa modiga saudiska män, som nätt och jämnt duger till att med den saudiska staten i ryggen våldta filippinska barnflickor, för att sedan utvisa dem, inte vågar höra en svensk kvinna tala.

- Bravo Margot!

När Carl Bildt talade var det ingen som märkte att det ens hade skett.

Ryssland är en mer komplicerad nöt. Putin är inte precis någon demokratisk mönsterelev. Men någon sådan skulle knappast kunna sitta kvar på tronen i Ryssland. Den sortens demokratiska tradition finns inte där. Egentligen är valet idag mellan att stödja Rysslands försök att värja sig mot Natos galningars krigshets eller att stödja USA och NATO ungefär jämförbart med situationen i slutet av 1930-talet. Då var det frågan om Stalin eller Hitler. Vad det innebar förstod man inte 1939, men mer än väl 1945. USA och NATO är vår tids nazistvälde men många av oss är ännu så indoktrinerade av vår USA-vänliga propaganda, att man ännu inte förstår det. Men, som sagt, det förstod man inte 1939 heller. Och USA som idag saknar varje ansats till ett hederligt beteende är det en mäktig uppgift att utmana. Många av de som idag fördömer Ryssland kommer att byta fot när så blir möjligt.

Södertälje tisdagen den 10 mars 2015
Mikael Styrman
.

Bra för Wallenbergligan och fackpamparna är kanske inte bra för Norwegians personal

.
Om nu rapporteringen från Norwegianförhandlingarna stämmer, glider de fackliga företrädarna omkring och förändrar sina krav, för att inte komma fram till förhandlingsresultat. Att de gör så är känt från förr och förutsägbart. De flesta företag är ganska chanslösa mot facket om det bestämmer sig för att sänka företaget.

Decennier av raka rör mellan Wallenbergligan och fackpamparna, enligt känd förebild från Teamsters i USA, måste med nödvändighet sätta sina spår även i dagens förhandlingar. Ett ömsesidigt ryggborstande mellan Wallenbergligan och fackpamparna har skapat ett samspelt team. Förr kunde man härja fritt därför att verkligheten och konkurrensen kunde stängas ute. Konsumenten betalade de onödigt höga kostnader som korruptionen skapade.

Om Norwegianfackens pampar finns på Wallenbergs lönelista eller inte går av naturliga skäl inte att veta. Det kan ibland räcka med att personer som är mentorer för dessa återfinns på dessa listor. Det gör de nämligen med största säkerhet.

Att driva igenom kollektivavtal enligt gamla tiders modell skulle säkert av många uppfattas som en stor framgång. För Wallenbergs blödande SAS, som ständigt brottas med att de delägande staterna ska skjuta till mer förbjudna statsstöd, skulle ökade lönekostnader för Norwegian liksom lite av SAS hopplösa fackliga situation, som blockerar alla nödvändiga förändringar, vara mer än välkomna. Men hur blir det för Norwegians personal?

Jag såg en uppgift i media som sa att en pilot hos Norwegian tjänar en miljon om året. Inte så tokigt för en lokförare. Dock tror jag inte att jag röjer någon statshemlighet om jag talar om att det finns gott om piloter i världen som är beredda att flyga för betydligt mindre.

Norwegians och SAS situation är mycket väl jämförbar med den som rådde inom de engelska dagstidningarna för några decennier sedan. Gammalt tillbaka hade alla tidningar grafiker. Den tekniska utvecklingen resulterade i att man inte längre behövde några grafiker. Men militanta fackföreningar tvingade tidningarna att ändå behålla grafikerna. En absurd situation, inser och insåg nog de flesta, men inte facken.

Det mynnade ut i en våldsam slutuppgörelse i Wapping, East London. Rupert Murdoch lät i hemlighet bygga ett nytt tidningshus med den bemanning som modern teknik medgav och naturligtvis utan grafiker. Över en natt flyttades verksamheten över till det nya tidningshuset.

Rupert Murdoch förklarade situationen med att man visserligen kan tvinga de gamla tidningshusen att behålla grafikerna. Men ingen kan tvinga ett nytt tidningsföretag att anställa grafiker. Om inte de existerande tidningshusen slår vakt om sin konkurrenskraft så lämnar de fältet fritt för andra aktörer att ta över marknaden.

Ungefär så är SAS och Norwegians situation också. Antingen kan, i det nu aktuella fallet Norwegian, slå vakt om sin konkurrenskraft och flyga vidare, eller så kommer de att slås ut av nya aktörer, med sannolikt asiatisk bemanning, vilka flyger för en bråkdel av nuvarande lönenivåer, dessutom utan nämnvärd facklig inblandning i arbetsledningsfrågor. Om detta må man tycka olika saker, men perspektivet är en realitet och förändringen kan gå mycket snabbt, nästan med Murdoch’s hastighet.

Säkert finns det anledning att känna missnöje med mycket inom den förändring som pågår inom flyget. Men, jag tror att det finns mycket som talar för att det som kommer istället för Norwegian, om man driver den fackliga kampen för långt, inte är att föredra vid en jämförelse. Självmål är ett uttryck som osökt infinner sig.

Södertälje tisdagen den 10 mars 2015
Mikael Styrman
.

Ett kamelhuvud i sängen?

.
Det har varit väldigt tyst från Wallenberg-ligan idag. Kanske tar man igen sig efter de senaste dagarnas storverk, som ju verkligen varit någonting även för Herkules Jonsson att bita i.

Och det är klart, om perspektivet är att kanske hela chefsgarnityret ska i fängelse kanske Jacob Wallenberg har varit upptagen med headhuntingfirmor hela dagen?

Eller är det ångesten över vad man har ställt till med som håller en på mattan idag? Kanske någon rent av har vaknat med ett kamelhuvud i sängen? Hoppas att alla är med i matchen än. Ingen som har varit helt osynlig? Kanske att vederbörande bara är svår att känna igen? Så kan det bli om någon exempelvis har fått det egna huvudet utbytt mot ett kamelhuvud. En trevlig Saudisk sällskapslek som företrädesvis drabbar underhuggare och gästarbetare. Ståplats under Djurgårdsbron och med kamelhuvud….vem hade trott det bara för några år sedan?

Södertälje måndagen den 9 mars 2015
Mikael Styrman
.

31 Kriminella direktörer gör Sverige internationellt opålitligt

.
Som var och en kan räkna ut är de 31 svenska direktörernas upprop i fråga om Saudiarabienavtalet fullständigt proportionslöst. Åtminstone om man ställer den exempellösa åtgärden i relation till det för svensk export ganska betydelselösa avtalet med Saudiarabien. Jag hör till dem som tror att människor långt ifrån alltid agerar hederligt, men nästan alltid agerar rationellt.

Det finns enligt min, redan tidigare på denna blogg framförda, åsikt bara en rimlig förklaring till denna ambulansutryckning från Wallenbergligan. Några har skott sig generöst på skattebetalarnas bekostnad i samband med det här hemliga avtalet och är just nu riktigt ordentligt panikslagna inför perspektivet att åtminstone ända sina karriärer i skam och vanära samt därutöver ”belönas” efter förtjänst. Hela det här uppropet är i själva verket till för att skydda dem från att avslöjas.

Om det är så, och om det varit bekant för de 31 direktörerna att så är fallet, vilket det mesta naturligtvis talar för, givet den exceptionella åtgärden, är det möjligt att de allihop ska skaka galler.

I Brottsbalken 17 kap står följande att läsa:

11 § Om någon döljer den som förövat brott, hjälper honom eller henne att undkomma, undanröjer bevis om brottet eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst ett år.
   För skyddande av brottsling döms också den som undanröjer bevis om brott som är föremål för ett rättsligt förfarande vid Internationella brottmålsdomstolen eller på annat dylikt sätt motverkar att det uppdagas eller beivras.
   Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år.
   Den som inte insåg men hade skälig anledning att anta att den andre var brottslig, döms till böter.
   Ansvar ska inte dömas ut om gärningen är att anse som ringa med hänsyn till gärningsmannens förhållande till den brottslige och övriga omständigheter. Lag (2009:1281).

Åtminstone med en preventiv tolkning av lagen ligger hela Wallenbergligan illa till. Är det så illa som det ser ut finns det all anledning att tillämpa lagen i en preventiv anda. De berörda personernas upphöjda ställning måste rimligen beaktas och kan inte vara annat än försvårande i sammanhanget. Det skickar ju nämligen ut mycket besvärande signaler till vår omvärld om 31 höga direktörer anförda av Jacob Wallenberg utan att blinka begår grova brott medan rättsväsendet tittar bort.

Det här är mycket allvarligt för förtroendet för Sverige som rättsstat och för svenskarnas förtroende att göra stora affärer runt om i världen. Vem vågar göra affärer med ett land som saknar ett rättsväsende som skyddar handelspartners mot inhemsk brottslighet, särskilt grov och organiserad sådan? Inte ens de gamla Sovjet-republikerna befinner sig i en så allvarlig situation. Det här är mycket, mycket värre än den påstådda inverkan på Sveriges internationella anseende, som eventuellt skulle följa om Sverige inte förlänger ett hemligt avtal, som kommit att bli allmänt känt och som uppenbart är olagligt enligt svensk lag.

Måndagen den 9 mars 2015
Mikael Styrman
.

Oärligt av Carl Bennet

.
Den kollektiva hjärnblödning som 31 svenska direktörer drabbades av före helgen tycks vara en aldrig sinande källa av floskelcitat och rena eller förtäckta lögner.

Carl Bennet som via bolag är huvudägare i Getinge är ju mest känd för att svansa runt stjärten på nationalsocialdemokratiska ledare, i bästa Pehr G Gyllenhammar-stil. Bennets bolag tillverkar medicinsk utrustning som även exporteras till Saudiarabien. Han uttalade sig så här för Affärsvärlden:

- Jag är helt övertygad om att vi har varit med och påverkat välfärden och vården i Saudiarabien och gjort att det blivit bättre i hela landet.

- Att dra sig därifrån är att låta de här länderna återgå till ett gammalt system och inte få influenser från en modern demokrati.

Det här är prov på en djupt oärlig debatteknik. Frågan om Saudiarabienavtalet handlar ju inte om att välfärden skulle bli sämre i Saudiarabien av svenskarnas krigsmaterielsamarbete. Tvärtom handlar ju frågan just om att diktaturens ställning stärks av de svenska insatserna. Sedan låter Bennet mellan raderna påskina att det skulle vara något fel på välfärden och vården i Saudiarabien - underförstått att det skulle finnas ett humanitärt intresse av den svenska handeln. Och då först blir ju det här riktigt löjligt och riktigt skurkaktigt. Saudiarabien är ju inte något materiellt nödlidande land. Tvärtom! Saudiarabien badar ju i pengar och resurser. Om det någonstans finns anledning att använda uttrycket ”landet som flödar av mjölk och honung” så är det väl om Saudiarabien. Men den oärlige Bennet försöker till läsaren förmedla en bild av sig själv och de andra månglarna som osjälviska hjälparbetare som är ute och hjälper en nödlidande Saudiarabisk befolkning. I själva verket hjälper de ju, med det nu ifrågasatta avtalet, regimen att förtrycka befolkningen - inte minst kvinnorna.

Sedan har Bennet, i det senare av citaten ovan, mage att på likaledes ohederligt manér försöka lura i läsaren att svenskarnas vapenexport, med mera, skulle ha förändrat det Saudiarabiska systemet i modern och demokratisk inriktning. Sanningen är förstås att den svenska handeln inte har gjort ett piss i den riktningen - snarare tvärt om.

Bennets dubbelmoral påminner inte så lite om vad de tyska nazisterna ägnade sig åt i koncentrationslägret Theresienstadt. Inför Röda Korsets besök riggade man ett idealläger. Judarna fick musicera, ordna konserter, måla tavlor, blommor planterades mm. Det gjorde det lätt för Röda Kors-representanterna, från bland annat Sverige, att belåtna åka därifrån och sedan medverka till att Sverige stängde gränserna för judar på flykt undan nazisternas förföljelser. Det här var visserligen långt före Bengt Westerbergs tid, men Röda Korset stod på nazisternas sida redan då.

Det förtjänar att påpekas att dagens Tyskland, till skillnad från Bennet och hans kumpaners strävan, har upphört med all vapenexport till Saudiarabien. Vattenfall har försatt sig och svenskarna i strykklass i Tyskland, inte minst hos den i Tyskland mycket starka miljörörelsen. Om det blir känt i Tyskland vilken hållningslös karaktär Carl Bennet är kanske tyskarna även slutar importera medicinsk utrustning från Getinge.

Det känns motsägelsefullt att Carl Bennet producerar medicinsk utrustning, men ändå beter sig så omoraliskt. Man vill gärna tro att den som producerar sådant ska vara en god människa. Men något sådant samband finns förstås inte. Det är förstås bara önsketänkande. Så var ju också Josef Mengele läkare - sina många vedervärdiga mänskliga experiment i Auschwitz till trots.

Måndagen den 9 mars 2015
Mikael Styrman
.

Avslöjande lustigheter på hög nivå

.
Det är förstås ganska lustigt att så många höga svenska chefer offentligt ställt sig bakom en sådan enfaldig argumentation till förmån för Saudiarabienavtalet. Lustigt för alla utom dem själva förstås. Det måste ju vara kränkande att kunna beslås med att vara så långt borta ifrån verkligheten. Och det är ju inte ägnat att öka förtroendet för hur våra stora svenska företag drivs. Det känns som om inte könsfördelningen i våra företags ledningar är det stora problemet. Det måste finnas andra systemfel kopplade till ledningsrekryteringen som kräver mer akuta åtgärder.

Men går det att förstå och förklara? Går det att ta till sig hur de kan vara så totalt isolerade? Lever de i vakuum isolerade från resten av världen? Träffar de aldrig vanliga svenskar? Umgås de bara med varandra och med rövslickare i karriären? Kan man lita på att ett sådant lyte begränsar sig till situationer då man ska ”informera” resten av samhället eller påverkar detta hela deras livssituation? Hur beter sig sådana människor exempelvis ute i trafiken?

Det kan väl inte vara så enkelt som att åratal utan kritik och journalistisk granskning, samt med oemotsagda lögner i det offentliga rummet, skapat en falsk verklighet, en slags parallell verklighet i vilken de framlever sina dagar, tryggt invaggade i tron att vi andra sväljer alla lögner som vi matas med - oavsett vilka tokigheter de hittar på?

Finns det fler omständigheter rörande vilka de endast kortare stunder gästar verkligheten? Kan man göra en enkät för att ta reda på omfattningen eller är det rent av någonting som det bör bedrivas institutionaliserad forskning omkring? Wallenbergstiftelserna brukar, om jag inte är helt fel informerad, finansiera forskning. Det här fenomenet måste ju vara av stort allmänt intresse att det forskas om.

Söndagen den 8 mars 2015
Mikael Styrman
.

Wallenbergligan och politiken är Kjos motpart i konflikten

.
Det som i media utmålas som en arbetsrättslig konflikt mellan Norwegian och dess piloter är nog något helt annat.

SAS är ett gammalt flygbolag uppvuxet under flygets goda år med monopol, höga priser och exklusiva vanor. Idag är bolaget lika tidsenligt som en dinosaurie. Bolaget håller påtagligt högre priser än sin värste konkurrent men blöder ändå notoriskt. Ägare är främst svenska, norska och danska staten samt  Wallenbergstiftelserna. Därutöver en del herrelösa pengar, främst småsparares pengar som bankerna lurat dem att sätta in på fonder. I praktiken innebär det att Wallenbergs kör företaget och de andra nickedockorna sitter still i båten, när de inte trycker in skattemedel för att illojalt sätta konkurrensen ur spel. SAS problem är dels överavlönad personal och dels en operativ ägare som har långa traditioner innebärande kamperande ihop med nationalsocialdemokratin och facket. Wallenbergs har mycket av sitt välstånd att tacka korrumperade fackpampar och politiker för. Inte världens bästa bakgrund när man behöver banta personalkostnaderna.

Politikerna är förstås måttligt intresserade av att återkommande trycka in miljarder i SAS. De kan göra mycket mer nytta någon annanstans. Att få stopp på SAS blodförlust är därför högt upp på önskelistan samtidigt som politiker förstås har ovanan att lova allt åt alla, samtidigt som man lurar av dem deras pengar. Missnöjda flygfackföreningar står därför inte högt upp på politikers önskelista.

Norwegian har drabbats av rejäla bakslag förra året, främst därför att Boeing inte har fått ordning på den nya Dreamlinern. Det är alltid lätt att sitta i baksätet eller på läktaren och i efterhand säga hur föraren borde ha kört. Men det bör nog ändå framhållas att fram till Dreamlinern gjorde Norwegian det mesta rätt. Men när det gäller att ta ny teknik i anspråk - och ett nyutvecklat flygplan är ny teknik - så finns det en gyllene regel. Man ska vara tidigt ute med ny teknik, men man ska inte vara först. Pionjärerna drabbas alltid av merkostnader för inkörning, störningar och avslutande utvecklingskostnader. När Norwegian nu drabbats av dessa kostnader exponeras man för risken att mäktiga konkurrenter tar tillfället i akt att försöka utnyttja situationen. Och det tycks vara precis vad som pågår, visserligen nödtorftigt kamouflerat till en arbetsrättstvist. Men det är varken första eller sista gången man döljer en stöldturné med en arbetsrättstvist i Sverige.

Av allt att döma har nu Wallenbergligan lockat ned de gamla fnasken nationalsocialdemokraterna och fackföreningsrörelsen i sänghalmen igen. När man inte klarar av att anpassa SAS kostnadsbild till nutida krav återstår ju alltid möjligheten att med hjälp av fulspel lägga krokben, genom att dra upp konkurrentens kostnader, eller ännu hellre slå ihjäl konkurrenten, med benäget bistånd från ett annat gammalt fnask som av tradition sjunger Wallenbergs lov och kontrolleras av sängkamraterna i politiken, nämligen våra oligopoliserade media, som deltar genom smutskastning av Norwegian.

Så Björn Kjos och Norwegian går inte en rond mot facken. De går en rond mot Wallenbergligan och SAS, som slåss genom sina torpeder politikerna, facken och media. Det är det nya slimmade som ger konsumenterna billiga resor mot det gamla monopolväsendet som ger personalen de omotiverat goda villkoren som gällde under monopoltiden tillbaka. Vi får se hur det går.

Söndagen den 8 mars 2015
Mikael Styrman
.

Nog är det någon som har svansen i kläm

.

På illustrationen ovan kan Du se hur den svenska exporten fördelade sig på olika mottagarländer kalenderåret 2014, enligt Ekonomifakta.se. Som synes är exporten till Saudiarabien så obetydlig att den inte ens framgår av diagrammet. Enligt en uppgift jag såg i media ska den uppgå till cirka en procent av den totala svenska exporten.

Ändå får ett övervägande att inte förnya Saudiarabienavtalet, när det löper ut, Jacob Wallenberg med flera att hamna i panik. 31 höga ”näringslivschefer” undertecknar ett av Wallenberg författat upprop till försvar av det ”viktiga” avtalet. Fast tittar man närmare på listan är inte intrycket att det handlar om representanter för näringslivet. Det skulle lika gärna kunna vara en ”most wanted list” från FBI. Ett otal namn är kända för allmänheten, för att antingen de själva eller de företag de representerar, är sammankopplade med grov ekonomisk, eller annan, brottslighet.

Vi har på listan företag som systematiskt skjuter in sig på högkorrumperade länder, andra som byggt sin affärsidé på utnyttjande av småbarn i tredje världen. I andra bolag har försvunnit många miljarder. Bönder har drivits från sina marker och visselblåsare drivits i en förtida död, samtidigt som konkursmässiga luftslott drivs vidare i enorma Ponzi-schemes. Andra är återkommande inblandade i brott mot FN-embargon och karteller men frias lika återkommande av det svenska maffia-lojala rättsväsendet. Kanske inte en lista representerande det svenska näringslivet? Snarare en lista representerande den grova organiserade brottsligheten.

Det är anmärkningsvärt att en sådan ansenlig samling durkdrivna skurkar skulle gripas av en sådan panik av något så betydelselöst. Särskilt som man inte lyft ett finger när statliga Vattenfall smutsat Sveriges renommé i Tyskland - vårt näst viktigaste exportland enligt statistiken och sammantaget sannolikt det viktigaste. Ändå har Vattenfall drivit kärnkraftverk i Tyskland med mellan 600 och 700 allvarliga incidenter, vilka konsekvent skönmålats i rapporteringen till tillsynsmyndigheterna. När som helst kunde stollarna och skurkarna som svarade för Vattenfalls härjande i Tyskland ha åstadkommit en härdsmälta som i sin tur kunde ha ställt miljontals tyskar utan både försörjningsmöjligheter och bostäder, samt för tid och evighet ödelagt stora delar av landet. Hur skulle Sverige klarat det ekonomiskt? Och hur skulle den svenska exporten till Tyskland och andra viktiga exportländer ha klarat en sådan fläck på hedern? Men bekom det dessa herrar, dessa grabbar av bägge könen, dessa representanter för ”näringslivet”? Blev de upprörda eller oroliga? Skrev de på upprop och appeller till regeringen för att stoppa den svenska katastrofen under framväxt i Tyskland?

- Icke! Inte ett finger har de lyft i denna tusenfalt viktigare fråga.

Det här stämmer naturligtvis inte för fem öre. ”Här ligger en gravad hund” som Refaat El Sayed skulle ha sagt. En tidigare välkänd representant för samma samhällssektor som de 31 undertecknarna representerar.

Någon, eller några, sitter med svansen ordentligt i kläm. Det är knappast Jacob Wallenberg. Hade det varit han själv är det inte troligt att han själv skulle ha agerat i frågan. Det är inte det sätt högreståndsmaffian opererar på. Åtminstone inte utan att många dörrar först skulle ha slagit igen framför näsan. Jag kan inte se det hända med mindre än att Wallenbergs först är såväl döda och begravda som ruinerade. Snarare är det någon, eller några, som är i position att göra Jacob Wallenbergs liv till ett helvete, själva eller med hjälp av sina kumpaner, som har svansen i kläm. Personer som samtidigt inte är i position att påverka skeendet på det sätt Wallenberg nu försöker göra. Eftersom det är just Jacob Wallenberg som agerar begränsar det dock skaran av misstänkta till en ganska liten grupp. Vilken vaktmästare som helst får inte igång Jacob Wallenberg i en sådan här operation.

Att det sker på detta ganska desperata sätt är en värdemätare på hur stor paniken är.

Den som inte har varit utsatt för maffians omsorger skulle kunna tro att någon, eller några, hotas av mångåriga fängelsestraff på grund av deras inblandning i skumraskaffärerna med Saudiarabien. Det tror inte jag. Etablerade högreståndsbrottslingar har inget att frukta från vårt korrumperade rättsväsende. Snarare är det, som jag varit inne på tidigare, från annat, skrupelfriare och dokumenterat farligare håll som hotet kommer. Att hotet kan komma från Saudiarabien är ju uppenbart av omständigheterna. Det kanske inte är lika uppenbart att det lika gärna kan komma från Saudiarabiens ständiga vapendragare och beskyddare USA. Oavsett vilket är hotet av den karaktären att det är färdigflinat i korridorerna. Nu är det blodigt allvar, åtminstone för några av våra skurkar.

Lördagen den 7 mars 2015
Mikael Styrman
.

MH 370 alltjämt borta

.
Fortfarande är Malaysian Airways MH 370 spårlöst försvunnet. Man kan med andra ord inte hitta ett stort trafikflygplan fullproppat med all möjlig och omöjlig elektronik och med en prislapp över två miljarder kronor. Hade man satsat ett par hundra kronor på en Walike-Talkie, eller liknande sofistikerad produkt ombord hade den aldrig försvunnit. Detta trauma trots allt dillande vi hört genom åren om stjärnornas krig och globala övervakningssystem och allt detta inspelande och avlyssnande av Kreti & Pletis mail- och telefonkorrespondens. Kort sagt hundratals miljarder, troligen mer, bortkastade på strunt.

Men om det hade gällt att skjuta ned den och på det sättet ta livet av alla ombord, hade nog en timma inneburit oceaner av tid.

Nog sysslar våra psykopater med helt fel saker.

Lördagen den 7 mars 2015
Mikael Styrman
.

Gammal favorit i repris

.
Nu när svårigheterna hopar sig för ett allt mer degenererat Sverige, blir det allt tydligare att statsminister Stefan Löfven drömmer sig tillbaka till tiderna då Europa låg i ruiner och Sverige fick sälja vad som helst, till vilket pris som helst. Då var man fackpamp och livet var lätt att leva. Man behövde bara kräva vad som helst och sedan ålåg det någon annan att leverera och få landet att fungera. Man kunde hoppa på vilken småföretagare som helst och under hot om att lägga hans företag i ruiner ”lagligen” avtvinga honom stora skadestånd. Omvärlden, ett av krig sönderhärjat Europa, ropade efter varor från Sverige. ”På grund av svenska varors höga kvalitet” fick vi lära oss i en skola som redan hade börjat utbilda indoktrinerade analfabeter. För att det inte fanns annat köpa, var det som gällde i verkligheten.

Ett land som får sälja allt det producerar, till det pris det begär, oavsett kvalitet, behöver inte värna vare sig konkurrenskraft eller kvalitet. Därav Sveriges kräftgång, som pågått längre men varit tydlig alltsedan 1973. Medan Sverige rasat utför med sin skräpproduktion beskriver den tyska framgångssagan motsatsen. Trots att stora delar av landet var i ruiner efter kriget, stora delar av den yrkeskunniga arbetskraften hade dött i kriget, är Tyskland idag återuppbyggt. Landet är världens näst största exportör. Löner och andra villkor är bättre än i Sverige. Sjukvård, skola och annat fungerar. Varför?

För att man håller efter maffians härjningar i de politiska systemen, mutor och korruption med mera, och för att man producerar kvalitet.

Stefan Löfven har inte byggt upp systemet. Han kan inte lastas för det. Han är istället en produkt av systemet. Det går att förstå att han drömmer sig tillbaka till tiden som fackpamp. Den var säkert bekvämare än tiden som statsminister i de genomkorrumperade rester som återstår av den forna industrinationen Sverige.

Därför är hans framträdande roll i kriget mellan det gemensamt mellan staten och Wallenberg ägda SAS och uppstickaren Norwegian begriplig. Stefan Löfven ser inte framför sig 1970-talets politrukflyg som innebar att morgonflyget från Luleå till Stockholm bara innehöll 10-15 politruker, alla i likadana gråa rockar, hattar och portföljer. Kanske 2-3 affärsmän eller företagare. I övrigt tomt. Alla med det gemensamt att de inte betalade biljetten själv. Ungefär som vi idag försöker föreställa oss flyget i DDR. Före Jan Carlzon hade få andra råd att flyga i Sverige.

Stefan Löfven ser förmodligen ungdomens propagandas bild av flyget. Biggles och Charles Lindberg. Tider då piloter var män av rätta virket, som flög planet själv. Högavlönade experter. Inte som nu lokförare som egentligen inte kan göra mycket för att flyga själv utan bara matar in data i styrsystemet och sedan åker med.

Kampen tillsammans med kumpanen Wallenberg, för att rädda det gemensamt ägda SAS, genom att driva upp lönerna för konkurrenterna, är en kamp för en nostalgitrip som inte kommer att infinna sig. Det är knappast möjligt att rädda SAS genom att med fackets hjälp skapa en skyddad verkstad, i vilken flygpriserna i Sverige ska återbördas till den relativa nivån som gällde för 30 år sedan.

Nationalsocialdemokratins samarbete med Wallenbergs har gamla anor. Nationalsocialdemokratin, facket och Wallenberg mot folket.
 - En för alla - Alla för en!

Lördagen den 7 mars 2014
Mikael Styrman
.

Saudi-avtalet och Sveriges trovärdighet

.
I ett flertal intervjuer igår betonade Jacob Wallenberg vikten av att Sverige förlänger det hemliga vapensystemavtalet med Saudi-Arabien. Att bryta det skulle vara skadligt för Sveriges internationella trovärdighet, sade han.

Men varför skulle det vara skadligt om ett hemligt avtal, som blir offentligt känt, avvecklas? Skulle det inte vara mer skadligt för Sveriges trovärdighet om den subversiva verksamheten tillåts fortsätta sedan den blivit känd? Särskilt om ingen heller straffas i kölvattnet på avslöjandet...

Om ett hemligt avtal avslöjas, som bygger på att politikers, tjänstemäns och Wallenbers privata intressen grötats ihop med statens intressen, så att det inte går att säga var det ena slutar och det andra tar vid, och vice versa, men det ändå tillåts fortsätta - det om något måste ju vara förödande för Sveriges trovärdighet.

Sveriges trovärdighet kräver, menar jag, att den som gör hemliga affärer i strid med svensk lag, med svenska politiker, tjänstemän och affärsmän, bakom ryggen på Sveriges folk och deras förtroendevalda, har all anledning att räkna med att när förhållandet blir känt avvecklas avtalet och räfst och rättarting vidtar.

Allt annat är ett hån mot Sveriges internationella trovärdighet!

Ett maffians hån mot Sveriges internationella trovärdighet!

Lördagen den 7 mars 2015
Mikael Styrman
.

Wallenbergskt upprop för avdramatisering av piskstraff, avhuggning av händer och godtyckliga avrättningar grundade på religiös terror

.
På DN Debatt skrev igår ett antal ”näringslivsrepresentanter” till försvar för ”sitt” avtal till stöd för den fascistisk-religiösa terrorregimen i Saudi-Arabien.

Vem kan blunda för dessa av fria företagare, i ett fritt land, utan påtryckningar framförda synpunkter om deras demokratiska framgångar i Saudi-Arabien så här långt?

Ingen av dem har ju faktiskt fått vare sig sina händer avhuggna, piskats offentligt eller blivit godtyckligt avrättade i Saudi-Arabien, på senare tid. Ett ovedersägligt bevis på deras framgångsrika kamp för demokrati och rättssäkerhet i Saudi-Arabien, genom att försörja diktaturen med vapensystem - eller?

Dessa demokratins och osjälviskhetens ädla riddare känner sig vara inne i ett stim av demokratiska framgångar. Vem kan inte känna vinden från förr, när den moraliska stormakten Sverige grundade sin tid som stormakt på betalning med judiskt tandguld från Hitlers koncentrationsläger?

Eller handlar det om barnexploatörer, oligopolister och kartellmyglare vilka slår vakt om sina privilegier att mygelvägen suga ut andra? Och som samtidigt flertalet antingen är för moraliskt defekta och/eller för fega för att våga ställa sig vid sidan av ett sådant moraliskt bankrutt upprop.

Egentligen är det ju inte så många namn på listan. De flesta är ju Wallenbergs springpojkar och i de fallen räcker det ju om Wallenberg själv är med på listan. ”Jag” som Jacob Wallenberg råkade uttrycka det i TV-nyheterna på fredag kväll den 6 mars. Att springpojkarna ska kontrasignera ser ju bara löjligt ut. Det blir ju som att fråga dem: har du förstått varför du får din lön?

Det kan ifrågasättas om inte hela uppropet är illa genomtänkt. Dess avsikt är naturligtvis att påminna regeringen om vem som bestämmer i Sverige. Nu är ju regeringen säkert redan plågsamt medveten om det. Den oavsiktliga verkan blir att undergräva auktoriteten hos alla springpojkar som skrivit på. Den naturliga följdfrågan blir ju om alla verkligen tycker lika, eller om flertalet inte tycker någonting alls, annat än vad ”chefen” visar sig tycka?

Om alla tycker lika är det inget gott tecken. Det betyder förmodligen att det är något fel på urvalskriterierna när man bara rekryterar folk som tycker lika. En organisation utan kritiker, nejsägare eller sådana som kan tänka själva, är dömd till undergång. Det går möjligen till så som redan skett i decennier. Det ena efter det andra svenska företaget tas över av utländska ägare. Hur mycket av spararnas pengar man än lyckas lura till sig. Den organisationen har ju egentligen bara en beslutsfattare, eftersom alla är så lika varann att de i praktiken är en och samma.

En organisation i vilken ingen av undercheferna vågar tycka annat än högsta chefen har ju också bara en beslutsfattare, nämligen högsta chefen själv. Det må finnas underchefer närmare verksamheterna, men deras eventuella insikter och kunskaper om verksamheten tas inte till vara, eftersom högsta chefen fattar alla besluten högt uppe på sin tron, med sina fragment av verklighetskontakt, eftersom undercheferna inte vågar stå för avvikande åsikter. Måhända för att avvikande åsikter upplevs som ett hot av svaga ledare? Ett hot mot den egna positionen vilket måste undanröjas.

Ur strikt Wallenbergsk synvinkel hade det - kanske - varit bättre om denna ja-sägarnas appell för fortsatt hemlig vapenhandel aldrig hade skrivits? Den förnedrande verkan gentemot underchefernas person och position som blir följden, kan inte vara bra för befintliga maktstrukturers bevarande. Undercheferna riskerar att hamna i en positionen i vilken deras auktoritet undergrävs och som istället gör dem till drift-kucku av olika grad. För Sverige behöver det inte vara dåligt. En allt för smal, stel och toppstyrd maktstruktur är knappast bra för landet.

Intressantare än att läsa den långa listan av undertecknande Wallenbergska underhuggare är nog att fråga sig vilka som eventuellt blivit erbjudna att delta, men vågat ställa sig vid sidan av detta diktaturens och fascismens kolportörers skamliga manifest? Intressant är även att fundera på vilka kriminella stolpskott i politiken och byråkratin som beställt fram denna hjälp till självhjälp, men inte själva syns?

Oj så mycket vän- och gentjänster som måste finnas i bakgrunden, för att den som har minsta eget förstånd och någon som helst antydan till moralisk resning, ska ansluta sig till detta de defekta intellektens kollektiva moraliska självmord.

Lördagen den 7 mars 2015
Mikael Styrman
.

Mobbdrevet mot Helena Groll och Studio Ett

.
När det för någon vecka sedan utspelade sig följde jag mobbdrevet i våra största media, mot Helena Groll och radions Studio Ett, med stegrande häpnad. Hon hade råkat snubbla på orden när hon ställde en fråga till Israels ambassadör och frågade ambassadören om judarna själva hade någon skuld till att judeförföljelserna tycks öka. Naturligtvis skulle hon ha frågat om staten Israels agerande i bland annat, och framför allt, Gaza hade någon skuld. Ambassadören uppfattade den felaktiga formuleringen och reagerade som ”prinsessan på ärten”. Det vill säga: han tog tillfället i akt att å alla israelers och judars vägnar bli kränkt. Det är för övrigt inte första gången den rollen spelas av Israels ambassadör i Sverige.

Det satte igång inget mindre än ett mobbdrev i våra stora media. Alla skulle vara med och sparka på rasisterna i Studio Ett. Jag uppmärksammade det inträffade när jag fick höra Sveriges Radio, med Ekots chef Anne Lagercrantz i spetsen göra - inte en pudel - utan istället ett helt ormbo av pudlar krälande i stoftet. Och det vara bara några timmar efter en ganska harmlös och lättförklarad felformulering. Denna ganska harmlösa incident utlöste en rasande hysteri i den stora svenska pressen. Jag var själv riktigt nyfiken när jag försökte ta reda på vad som hade blivit sagt. Nyfikenheten blev inte mindre av att man under hysterins verkan försökt sopa bort spåren genom att klippa bort det sagda från repriserna. En sorts historieförvanskning, som innebar att man skapade ett stort rasistiskt påhopp av just ingenting, genom att för läsarna dölja, att det sagda, som fick media i hysteri, bara var just en enstaka något oskicklig formulering. Den oredigerade versionen finns på Youtube, klicka här.

Nu är ju inte jag ovan vid att etablerade media beter sig oärligt. Jag har i åtminstone femtio års tid, på första parkett kunnat följa hur våra media ofta inte är annat än ohederliga propagandister. Men denna våldsamma överdrift kan ändå inte få passera opåtalad tänkte jag för mig själv. Och det nya, tyckte jag, var att man den här gången inte bara ljög om och anklagade människor som inte tillhörde mediafamiljen. Nu angrepp man även varandra med samma ohederliga metoder med vilka man återkommande stigmatiserar och jagar vanliga människor till döds.

Ett ämne att skriva om. Men ett svårt ämne. Att skriva om det, få sin synpunkt framförd, utan att lägga upp bollen på straffpunkten åt de många krypskyttar som gömmer sig i ruggen, i väntan på en felsägning, kan liknas vid att ta sig igenom ett minfält med alla lemmar i behåll. Jan Guillou fick smaka på det där minfältet när han försökte skriva balanserat om ämnet i Aftonbladet för en tid sedan. Nu fungerar ju Jan Guillou så, att han är aldrig bättre än när han möter hårt motstånd. Och nu har den ibland briljante Guillou skrivit om ämnet igen i Aftonbladet, klicka här.

Lördagen den 7 mars 2015
Mikael Styrman
.

GMO-grödorna och vägen till människosläktets harakiri

.
Studio Ett i P1 handlade den 3 mars bland annat om GMO-grödorna.

De från USA fjärrstyrda europapolitikerna ska nu godkänna de GMO-grödor som vetenskapen anser att är ofarliga - utan att ha undersökt saken.

Det är ungefär samma vetenskap som ett oräkneligt antal gånger, med bombsäker övertygelse, förklarat att man funnit universums minsta byggsten. Det har varje gång varit bevisad sanning, nästan med religiös övertygelse förkunnad. Ända tills det något senare visat sig vara förbannad dikt, därför att någon annan liten partikel, funnen med hjälp av förbättrade verktyg, övertagit budkavlen och rollen som den odiskutabelt minsta partikeln.

Nu i dagarna kunde vi i något media även läsa att samma vetenskap nu hittat världens absolut minsta livsform. Alla som har lite livserfarenhet, och/eller eget förstånd att tänka med, kan förstås räkna ut hur det kommer att gå med den sanningen med tiden.

Och samma vetenskap har kommit fram till att världen började med "Big Bang". Före Big Bang fanns inget och efteråt fanns allt. Inte helt olikt bibelns mångtusenåriga skapelseberättelse. Så elegant och samtidigt så makalöst dumt. En lösning på alltings uppkomst värdig en pensionerad general från Napoleonkrigen.

Vetenskapen kommer på många finurliga saker. Men den har samtidigt samma brister som en konsult, en svensk myndighet, en journalist eller en svensk domare har. Den tenderar att anta den åsikt som den som betalar lönen, eller eljest bestämmer, önskar.

Och Europas nya Versailles kan vi bomma igen för att skicka hem parasiterna från Bryssel och Strasbourg. Om det är amerikanska intressen som bestämmer vad de ska tycka så har de förverkat sitt berättigande.

Paris torsdagen den 5 mars 2015
Mikael Styrman
.

Det numera medaljerade svenska kriget i Köpenhamn

.

Lars Vilks har en förmåga att sprida olycka omkring sig för andra, oavsett vilka hans ambitioner eventuellt är. När han var i Köpenhamn för ett par veckor sedan slutade det med en död man och flera skadeskjutna danska poliser.

Den som följde den tidiga rapporteringen blev inte klok på vad som egentligen hände. Den verbala beskrivningen stämde inte med bilderna och inte heller med följderna av händelserna. Den danska utredningen är, såvitt bekant, inte klar än. Den officiella bilden, och den som propagandan nu trummar ut, åtminstone i Sverige, är att en attentatsman sköt en man till döds och skadade flera poliser, för att sedan bli skjuten av den svenska polisen. Den svenska polismyndigheten väntar inte på den danska utredningen, utan går händelserna i förväg genom att medaljera de ingripande svenska poliserna. Många tycks undra varför polisen medaljerar de inblandade och i synnerhet varför man gör det innan klarhet har skapats om vad som hänt.

Sannolikt sker det i ett försök att köra över den danska polisens utredning och pressa danskarna att lägga fram en falsk och för den svenska polisen påtagligt förskönad bild. Den inofficiella bilden och den som till synes stöds av den inledande rapporteringen är inte lika fager. Enligt den sköts flera av de berörda av den svenska polisen.

Det är naturligtvis motbjudande att den svenska polisen på detta sätter försöker mörklägga verkliga förhållanden. Men det är en naturlig följd av det svenska rättsväsendets förfall. Vi har en polismyndighet av vilken stora delar återkommande nyttiggörs av politiker för politisk brottslighet. Vad kan en sådan rimligen utvecklas till, utan ett fungerande rättsväsende som håller ordning på den, annat än till en skurkverkstad?

Att svensk uniformerad personal år 2015 skjuter mot dansk uniformerad personal, på dansk mark, är naturligtvis en betydande märkeshändelse. Det har, såvitt mig är bekant, inte skett sedan landstigningen på Själland år 1700. För trehundrafemton år sedan. En sådan märkeshändelse motiverar användning av den annars något slitna klyschan: med sådana vänner behöver danskarna inga fiender.

Sannolikt är det just detta som driver den svenska polismyndighetens forcerade medaljering av de inblandade. Skammen som blir följden om, eller när, det kommer fram dels vad som verkligen har hänt och dels att myndigheten med vett och vilja försökte obstruera den danska rättvisan.

Osökt går tankarna till Gottröra-kraschen efter vilken befälhavaren var snabb med att ta åt sig äran av att ha rett ut situationen och räddat passagerarna. Något senare framkom att piloten hamnat i panik och blivit blockerad, medan andra hade räddat situationen.

Den svenska polismyndigheten strider för sitt renommé och sin självbild. Men också för att beväpningen i fortsättningen vid utländska uppdrag inte ska begränsas till pepparspray och slangbella.

Att olyckor kommer att hända när man släpper lös provocerande agitatorer, åtföljda av beväpnade MÖPar*) bland allmänheten är självklart. Men nog hade mycket varit bättre om skurkarna i den svenska polismyndigheten hade haft skam nog att tiga, istället för att försöka mörklägga verkliga förhållanden och obstruera rättvisan. Kommer den eller de som är krutuppfinnarna bakom den förtida medaljeringen att straffas och/eller avskedas? Jag tror inte det. En korp hackar inte en korp.

*) Militärt Överintresserad Person

Måndagen den 2 mars 2015
Mikael Styrman
.