lördag 24 augusti 2024

Elbils-svamlet och verkligheten

 .

Korrigerad 25/8-24


Hur kunde en nation som Sverige, visserligen nu på dekis, men tidigare och tack vare andras krig framgångsrik industrination, gripas av sådan hysteri och verklighetsflykt?


Hur kunde så många acceptera den absurda tanken, att man utan att ha varken ett korrekt dimensionerat elnät eller nödvändiga produktionsanläggningar - dessutom efter att ha gjort ont värre genom att stänga stora delar av de som fanns -  på nolltid skulle kunna massivt gå över till elbilar?


Hur kunde så många ta till sig den rent ut sagt idiotiska tanken att det skulle gynna miljön och klimatet att på ett bräde byta ut hela bilparken, när verkligheten bjuder att det tar många, många år innan ett utbyte av bilparken får några förväntade och gynnsamma effekter?  Det tar mycket lång tid innan minskade utsläpp från elbilar balanserar utsläppen från tillverkningen av dem - om någonsin.


Under många år framåt skulle ett massivt utbyte av fordonsparken vara döden i kista - om man tror på det skenande klimatet och de orsaker till att klimatet skenar vilka presenterats för oss - av människor som vi alla vet att inte har en susning om huruvida de har rätt eller fel. I själva verket vet ju de flesta ingenting i frågan. De ansluter sig ju bara till den åsikt som de tror att är ofarligast att bekänna sig till.


Om man verkligen ska gå över till elbilar - vilket inte alls är klarlagt - måste man först se till att förutsättningarna finns. Då måste det finnas elproduktion och eldistributionsnät som kan klara uppgiften. Där är vi inte nu och det kommer att ta många år innan vi är där - om vi någonsin kommer dit. 


Det är naturligtvis självklart för alla som begriper någonting och kan sitt jobb att det inte är genomförbart i hela landet på ett bräde. Efter att ha byggt ut elproduktionen och byggt om elnäten till de spänningsnivåer som verkligheten kräver, skulle man - möjligen - i ett begränsat område under en flerårig eller mångårig övergångstid kunna byta ut stora delar av bilparken till eldrivna fordon. Därefter skulle man - om man fortfarande tyckte att det var en bra idé och kunskapsläget inte förändrats - kunna gå vidare med ytterligare ett begränsat område, osv.


Jag vet av naturliga skäl inte hur lång tid en övergång som inte syftar till att åstadkomma kaos och kollaps av nationen skulle ta. Snutet ur näsan kan jag säga hundra år. Det är en gissning som är lika välgrundad som vilken annan gissning som helst - även om andra kallar sina gissningar för något annat som låter finare.


Sedan finns det ju tyvärr den verklighetsförankrade omständigheten att beakta, att klimatet är globalt. Vilka dumheter vi än hittar på i Sverige, må vara med de bästa av avsikter, har inte mer återverkan på det globala klimatet än en piss i Mississippi. Bara de mest inbilska av svenska politiker tror att hela världen väntar för att se vad Sverige gör, för att sedan göra likadant. Men inte förrän man sett att det fungerade inte i Sverige heller.


Sverige har ca 10,5 miljoner invånare. Det är ca 1,3 promille av världens mänskliga befolkning. De mest blåögda av oss tror säkert att övriga 998,7 promille kommer att göra Sverige sällskap längs vägen mot sammanbrottet. Men det kommer inte att ske.


Det har sina naturliga förklaringar. Bland annat beror det på att ett klimat som kanske skenar och som ifall det skenar också gör det utan att vi vet varför -  inte är det enda hotet mot mänsklig överlevnad. Alla de här åtta miljarderna människor kommer så småningom att dö - naturligtvis. Alla ska vi dö. Men en stor del av de här åtta miljarderna kommer att dö i förtid - oavsett hur vi driver våra bilar. Det kommer att orsakas av inte bara klimatförändringar som vi inte kan påverka utan av utfiske, sjukdomar bland människor, djur, insekter och grödor samt ekologisk utarmning som kommer att försvåra och delvis omöjliggöra erforderlig odling av livsmedel. Inbillade miljövänner, som har förväxlat sin egen betydelse för mänskligheten med Jesus, kommer att dra sitt strå till stacken genom vindkraftverkens giftspridning, vilken kommer att göra sitt för att utrota redan utsatta livsformer, vilka vi alla är beroende av för vår överlevnad. Resultatet kommer sannolikt att bli att miljöbelastningen så småningom minskar därför att färre människor släpper ut mindre än fler människor släpper ut. Det är sannolikt det enda realistiska sättet för människan att minska sin miljöbelastning. 


Det är svårt att sia - särskilt om framtiden - brukar vi säga. Ingen vet idag säkert, annat än att vi alla av erfarenhet vet, att verkligheten alltid överträffar dikten. 


Vad kommer vindkraften och deras och andra källors utsläpp av icke nedbrytningsbara ämnen att orsaka på lite sikt - på land och i havet?


Kanske kommer vi i framtiden att giljotinera vindkraftägare och vindkraftverkens påskyndare? Konstigare saker har hänt under människans historia på Jorden. Det vore inte ett dugg märkligare än att bränna häxor eller gasa ihjäl en befolkning…


Falun lördagen den 24 augusti 2024

Mikael Styrman

.

Inga kommentarer: