.
Den som följer utvecklingen kring avslöjandena rörande korrumperade politiker och massmedia hade en högtidsstund i går.
Dagens ängsligaste nyhetslejon
Både Svenskan och DN har rapporterat rappt om avslöjandena som nu kommer slag i slag från England. Men lite ängsligt sker det dock. Båda tidningarna är (efter att ha pratat ihop sig?) återhållsamma med att ge läsarna utrymme att kommentera nyheterna - något som de annars är pigga på. Men nyheterna har rapporterats om. Ibland utan analys och jämförelser med Sverige. Man kan säga att ängsligheten och rädslan för medias korrumperade och samvetslösa lekkamrater i politiken, byråkratin och bland tidningsägare driver annars kunniga och analytiska journalister och redaktörer att unisont spela dumma.
Dagens ris
Kvällen ”höjdpunkt” bjöd rapport 19:30 på. Då menar jag inte höjdpunkt ur journalistisk synpunkt utan snarare i betydelsen underhållning, närmare bestämt samhällssatir. Rapportredaktionen sände ett riktigt charmigt lugnande reportage av nästan ”Hajk”-karaktär. Det var inte att ta miste på att rapportredaktionen betraktar sina tittare som barn. Barn, som behöver lugnas och som tror på vad som helst.
En ytterst summarisk rapportering från England inledde. Den måste ha varit helt obegriplig för den som inte eljest följt rapporteringen från England. Den gick snabbt över till den ur journalistisk synvinkel helt rimliga kopplingen till svenska förhållanden. Vilken var då den revolutionerande kopplingen till svenska förhållanden? Jo, det var att Expressen och Aftonbladet undergräver rättssystemet genom att betala tipspengar till poliser så att sekretessbelagda uppgifter på det sättet läcker ut.
Jag bestrider inte på något sätt att det sker. Det är ju, man och man emellan, en etablerad ”sanning” att polisen läcker som ett såll. Det kommer vi förmodligen att få leva med tills vi följer det italienska exemplet och bygger upp fristående polis i vars uppgifter ingår att spana mot och beivra brottslighet inom polis, rättsväsende och politik.
Det som hissade ”Hajkvarning” över reportaget var istället att man valde den ofarliga, nästan charmigt harmlösa ”nyheten” om Expressen och Aftonbladets mutor istället för att uppmärksamma det mycket allvarligare samspelet mellan samtliga, eller i stort sett samtliga, svenska media och våra ledande tjänstemän och politiker.
De alarmerande nyheterna från England handlar ju inte om några i det stora sammanhanget ganska harmlösa tispspengar. De handlar ju istället om att vissa engelska media sålt sin heder till ledande politiker. I utbyte mot politiskt stöd, kombinerad med politisk och medial mörkläggning, tidigare till labour, nu till David Carmerons Tories, har media köpt sig Carte Blanche för grov brottslighet. Efter påtryckningar från den högsta politiska ledningen har polisen, inklusive den högsta polisledningen, blivit en del av en journalistisk förbrytarorganisation. Polisen avlyssnar och spanar åt vissa tidningar - ungefär som jag tidigare beskrivit i bloggen ”Per Capsulam åter till heders”. Fast då avsåg jag svenska förhållanden, omedveten om att engelska förhållanden var så lika de svenska.
Det som nu håller på och dissekeras i England är frågan om, utöver den redan röjda skändliga kriminaliteten i Murdochs tidningsorganisationer, det även förhåller sig så, att Englands politiska ledning med Premiärminister David Cameron i spetsen är höggradigt kriminell och kommer att tvingas att avgå i kölvattnet på att hans skumraskaffärer med kriminella delar av media avslöjas.
Leonid Breznjev-pris
Efter att fnittrande ha följt rapportredaktionens ångest inför hotet att tvingas utföra lite riktigt journalistiskt arbete frågar man sig om vi behöver ett journalistikens kalkonpris? Som motvikt till alla övriga, ibland väldigt verklighetsfrånvarande journalistikpriser. Eftersom rapportinslaget var av tydlig gammalsovjetisk art ligger det nära till hands att tycka att ett sådant pris skulle kunna vara ett Leonid Breznjev-pris. En staty i storlek som Oscar-statyn. Fast svart, gärna mattsvart, lika svart som pengarna som cirkulerar mellan korrumperad massmedia och korrumperade politiker eller som samvetet hos en korrumperad journalist.
Dagens ros
går lite överraskande till Aktuelltredaktionens inslag om rötan i England. Det innehöll visserligen ingen koppling till, eller jämförelse med, Sverige vilket väl kan anses ha varit en svaghet. Men det innehöll en mycket tydlig redogörelse för det korrumperade nätverket runt Premiärminister David Cameron, av vilken det står tittaren fritt att själv göra jämförelser med Sverige. Att inte inslaget innehöll någon lugnande överslätande koppling till Sverige av icke-nyhetskaraktär gjorde, enligt min uppfattning, inslaget bättre. Om man inte törs ta steget fullt ut och göra riktiga nyheter kan det vara bättre att tiga istället för att skicka ut mörkläggande pseudonyheter ägnade att hålla befolkningen i mörker om verkliga förhållanden.
Dagens ros måste därför gå till Aktuellt.
Sena Rapport
Kanske gjorde SvT en liknande bedömning eftersom sena rapport innehöll - inte rapport 19:30:s inslag utan Aktuellts inslag, åtminstone till stora delar. Eller berodde det istället på, att till och med inslaget om Expressen och Aftonbladets mutor till svenska poliser var för ”hett” för att få sändas i den oskyldiga jämmerdalen?
Vi följer nu med intresse vad som händer i England. Det må vara att kriminella politiker och dito poliser växelverkat med kriminella media. Men det är också så att det är andra media som röjt oskicket. Det inger hopp om att rötan kommer att kunna städas bort i England. Det inger kanske också lite hopp om att svenska media i framtiden kommer att duga till annat än att återge myndigheters pressinformation även när de vet att den är felaktig och att vara de politiska partiernas spindoktorers flöjter.
Övertorneå den 19 juli 2011
Mikael Styrman
.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar