.
Ibland kan man få se en film som innehåller mer detaljer än man hinner ta in. När man ser den fler gånger upptäcker man hela tiden nya saker som gör filmen allt bättre. Så upplevde jag Uppdrag Gransknings program om Balkantiggarnas framfart i Bergslagen och Malmö, som jag råkade titta på idag. Det var inte att tänka på att bara slötitta då man i så fall skulle gå miste om alla dessa poänger.
Som en röd tråd genom inslagen går balkantiggarnas förakt för andra människor, för icke romer. De har lärt sig hur lite som behövs för att vi vanliga ängsliga och konflikträdda människor ska vika undan. Även för uppenbara lögner. Och de drar sig inte för att dra nytta av dessa våra - åtminstone i deras ögon - svagheter. Ju fräckare desto bättre, tycks gälla.
Ett av inslagen hamnar om hur man bland annat helt fräckt brutit upp ett hus i Bergslagen och tagit det i besittning. Två romer intervjuas av Janne Josefsson. Den ena blåljuger frankt att kompisen äger huset. Inte med en min röjer den utpekade fastighetsägaren att det var en spontan lögn. Tvärtom spelar han genast med. Men bådas kroppsspråk och den blick de omedelbart växlar röjer dem. Sedan snurrar cirkusen vidare. I huset bor en barnfamilj som säger sig betala fyra tusen i hyra. Fastighetsägaren menar att hon inte betalar ett öre. Kontrakt ska finnas, men kommer inte fram. Den totala ovissheten råder. Allt guppar omkring i dimman. Bajsar överallt tycks man göra i Bergslagen men verkar inte finna det värt en förklaring. Skrot ligger i högar på gården. Men nej, det är inte skrot. Det är både det ena och det andra som ligger i högar på gården för att inte NÅGON ANNAN ordnat förråd åt honom. Det är äkta zigenarlogik. Alltid är någon annan ansvarig och zigenaren får göra vad han vill för att det är någon annan som är ansvarig. En svensk skulle inte köpa mer grejor än han hade förråd till. Här går en mycket tydlig kulturell skiljelinje.
När Josefsson och medarbetare kommer till Malmö blir det riktigt svart humor. Hela området bebos av 400 Balkantiggare mm. ”Utsatta EU-migranter” på Löfvens nysvenska. Det är ett understatement att påstå att området är en gigantisk svinstia. Med sin vanliga fräcka jargong avbryter man filmningen när intresset blir ”fel”. En ”Stödgrupp för EU-migranter” dyker upp och peppar Balkantiggarna och berömmer ordningen på området… Av allt att döma en vanlig svensk anarkistgrupp. Stödgruppen har fixat fram en container för soporna som ligger spridda över området och bildar ett berg - utanför - containern. Men 400 Balkantiggare har inte orkat lägga soporna i containern. Men när filmandet av soporna kommer igång börjar romerna också fylla containern.
”Stödgruppen” har ordnat fram tre bajamajor som har svinats ned å det grövsta. Men romerna kan inte använda dem för att stödgruppen inte tvättar bajamajorna åt dem. På Janne Josefssons fråga varför de inte städar dem själva kommer svaret frankt med ett tillkämpat pokerfejs: ”Hur skulle vi kunna göra det?
Det finns inget vatten, det är en km bort”. Där har vi zigenarlogiken igen. Vattnet må vara en km bort, men det är det ju för alla som ska städa. Skillnaden är att för zigenaren blir det då omöjligt att städa, men den dumme svensken förväntas ändå städa toaletterna åt zigenaren. I avvaktan på att svensken skärper sig skiter och horar zigenaren på den närbelägna kyrkogården istället.
Jag drar mig osökt till minnes en liten episod som inträffade tre dagar efter att jag hade ryckt in i lumpen. I gruppen hade vi en kille som var lite äldre än oss andra. Han var skådespelare och blev frikallad efter tre dagar. Jag frågade honom om hur han lyckades med den bedriften. Han svarade lite kryptiskt: ”Annorlunda livsstil.”
Ungefär så är det när tyglade och ordningssamma svenskar konfronteras med arbetsskygga, ryggradslösa och av hygien och snarlika trivialiteter helt oberoende romer. Svenskarna är försvarslösa mot en så annorlunda livsstil. De kan inte ta in att man kan vara så ointresserad av att bli slav åt banken resten av livet, tvingas lägga soporna i containern, arbeta och istället för allt detta livets goda kan välja att sitta i dörröppningen till ICA eller Konsum som vilken annan fackmedlem i valtider, skita på kyrkogården istället för att städa bajamajorna samt hora utomhus mellan förrådsbyggnaderna. Romerna blir å sin sida bara stimulerade och taggade av de godhjärtade svenskarna som romerna ser ned på och upplever vara ena riktiga dumskallar. Se gärna programmet - det är en klassiker - jag lovar.
- Annorlunda livsstil - det är problemet i ett nötskal!
Södertälje onsdagen den 7 oktober 2015
Mikael Styrman
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar