.
(Uppdaterad 22/4-15, kl 09:23)
…med hänvisning till de mängder människor som väller in i Europa varje dag och förstås med hänvisning till att en del av dem drunknar på vägen. Han syftar förstås på att han, eller de som styr vad han tycker, menar att fler Europeiska länder bör följa Sveriges exempel och ta emot okontrollerat med flyktingar.
Men vad menar människan egentligen?
Under förutsättning att man inte har orsakat de förhållanden, som lett till att en stor del av den dryga miljard människor som bor i Afrika numera hellre vill bo någon annanstans - varför skulle det då vara någon annans sak att ta ansvar för afrikanernas boende? Vart folk har att ta ansvar för det område de bebor, inte för andras områden. Och om de inte kan leva i det vidsträckta och bördiga Afrika - hur ska de kunna leva i Europa, där de ska trängas med en halv miljard européer, som ännu inte alls är vana vid att tioåringar springer runt på gatorna med maskingevär och handgranater?
Om man som Stefan Löfven är ledare för en nazistorganisation i vilken framträdande medlemmar ägnat sig åt ”land-grabbing” vilket berövat afrikaner deras möjlighet att försörja sig, kan man förstås ha dåligt samvete. Särskilt dåligt samvete kan man ha för att de nationalsocialdemokratiska skurkarna inte ställs inför rätta, för brott mot mänskligheten, och straffas på ett sätt som är adekvat mot bakgrund av det lidande de orsakat. Halshuggning eller giljotinering ligger nära till hands, eller möjligen att överlämna skurkarna till afrikanerna och låta dem skipa rättvisa - långsamt.
En annan sak som möjligen borde ge fler nazister än Löfven dåligt samvete är det svenska deltagandet i det amerikanska militärindustriella etablissemangets söndertrasande av statsbildningarna i Nordafrika och Mellanöstern. De må ha varit diktaturer, men det som Löfven, Bildt och det övriga samvetslösa slöddret åstadkommit imponerar inte. Under diktaturerna kunde människor leva, om än i ofrihet. Nu blir de mördade och våldtagna, berövade sina hem och sin jordar samt tvingas på flykt.
Och Ni har stillatigande åsett hur vapenindustrin utrustat var och varannan tioåring i Afrika med maskingevär och satt dem i position att terrorisera befolkningen. För Er har det bara varit viktigt att få en bra plats vid honnörsbordet, fina bilder av Er själva i tidningar och TV och ett ord från den amerikanska höjdare som för stunden är på besök, för att lura med Er i nästa samvetslösa vansinnesdåd.
Att göra något åt krigshetsen och land-grabbing har Ni inte brytt Er om. Men att få en meningslös plats i FN:s säkerhetsråd - det har tilltalat Era egon.
Nej, Stefan Löfven, vi är inte skyldiga att ta ansvar för vad NI har ställt till med. Det finns de i Europa som är medansvariga med Er, men de är knappast intresserade av att hjälpa till. Många andra har inte alls något ansvar för Era samvetslösa stolligheter. Vad Er själva beträffar, den svenska politiska eliten, så borde Ni buntas ihop, hängas upp i taket i CIA-planet, förses med huva, lavemang och blöja och skickas till Afrika, utan att passera honnörsbordet, för att svara för Era skurkstreck!
Södertälje onsdagen den 22 april 2015
Mikael Styrman
.
onsdag 22 april 2015
tisdag 21 april 2015
Löfven vill skicka ett svenskt kustbevakningsfartyg
.
(Uppdaterad 22/4-15, kl 00:25)
De senaste dagarnas sjunkande flyktingbåtar, mellan Libyen och Italien, föranleder statsminister Stefan Löfven att vilja demonstrera handlingskraft genom att skicka ett svenskt kustbevakningsfartyg. Sverige har ju tidigare, inte utan politikens påtagliga stolthet, varit med och stöttat, och även deltagit i, den amerikanska expeditionen för att störta Gaddafi. Det skapade ett lovande inbördeskrig i vilket alla libyer i sann demokratisk anda kan vara med och skjuta skallen av varandra, ett nöje som förr var förbehållet ett privilegierat fåtal.
Och det är inte alla framgångar. Följden av svenskarnas, och deras kumpaners, inblandning i Libyska förhållanden har förutom en ”decentralisering” av oljeutvinningen även blivit att flyktingar numera kan dränka sig i tusental på väg till Europa. Inte det sämsta i en överbefolkad värld. Men jag tvivlar på att våra politiker vill kliva fram ur skuggan och ta åt sig äran.
Ännu är det oklart vad Löfven tänker sig att kustbevakningsfartyget ska göra. Ska den sänka flyktingbåtarna, sänka andra båtar eller ordna skyddskonvoj för hugade flyktingtransporter? Ett moraliskt dilemma kan redan nu förutses. Ska svenskarna hjälpa flyktingarna ta sig över Medelhavet eller ska man hindra dem ifall de försöker gå ut med överlastade eller icke sjövärdiga båtar? Eller ska svenska skattebetalarna rent av betala fördyringen till människosmugglarna om antalet resenärer begränsas? Och om nu någon båt ändå lägger ut överlastad - vad ska svenskarna göra då? Ska man skjuta den i sank eller ska man åka efter och kasta i flytvästar? Och om den nu sjunker - ska man ta upp flyktingarna då? Ska det i så fall ske enligt beprövad svensk modell - dvs att man tar upp så många att den egna båten också sjunker?
Blir det som Cecilia Wikström, fp, vill så kommer den att agera resebyrå och gratis skjutsa flyktingar till Europa. Det känns tryggt om svenskarna ska bygga upp världens största resebyrå. Dessutom gratis. Då kan vi känna trygghet i att andelen kvinnor på båtarna kommer att kvoteras liksom mindre etniska grupper som det eventuellt är särskilt synd om. Vi kan också vara förvissade om att alla flyktingar kommer att ha flytväst. Troligen kommer det även att finnas plats för Balkantiggare på fartygen så att flyktingarna redan på väg till Italien får bekanta sig med svenska förhållanden. Ja, det kommer säkert att sätta Sverige på kartan.
En mindre komplikation kan förutses. Det kan bli krig mellan Sverige och Italien om ”Cecilias Gratisresor” börjar skeppa flyktingar dit. Men det får väl Margot Wallström ta hand om.
Jag tror att Löfven helt har missförstått och underskattat situationen om han tror sig komma undan med hjälp av ett kustbevakningsfartyg. Det behövs betydligt tyngre aktörer som dessutom är bekanta med den svenska modellen och de problem som uppenbarligen finns i området. Löfven bör naturligtvis skicka Ingvar Carlsson, NCC och rikligt med betong. Aktörer som väl behärskar den svenska modellen och vet vad som behöver mörkläggas vid varje enskilt vrak.
Känner inte detta politiska hyckleri några gränser?
Södertälje tisdagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
(Uppdaterad 22/4-15, kl 00:25)
De senaste dagarnas sjunkande flyktingbåtar, mellan Libyen och Italien, föranleder statsminister Stefan Löfven att vilja demonstrera handlingskraft genom att skicka ett svenskt kustbevakningsfartyg. Sverige har ju tidigare, inte utan politikens påtagliga stolthet, varit med och stöttat, och även deltagit i, den amerikanska expeditionen för att störta Gaddafi. Det skapade ett lovande inbördeskrig i vilket alla libyer i sann demokratisk anda kan vara med och skjuta skallen av varandra, ett nöje som förr var förbehållet ett privilegierat fåtal.
Och det är inte alla framgångar. Följden av svenskarnas, och deras kumpaners, inblandning i Libyska förhållanden har förutom en ”decentralisering” av oljeutvinningen även blivit att flyktingar numera kan dränka sig i tusental på väg till Europa. Inte det sämsta i en överbefolkad värld. Men jag tvivlar på att våra politiker vill kliva fram ur skuggan och ta åt sig äran.
Ännu är det oklart vad Löfven tänker sig att kustbevakningsfartyget ska göra. Ska den sänka flyktingbåtarna, sänka andra båtar eller ordna skyddskonvoj för hugade flyktingtransporter? Ett moraliskt dilemma kan redan nu förutses. Ska svenskarna hjälpa flyktingarna ta sig över Medelhavet eller ska man hindra dem ifall de försöker gå ut med överlastade eller icke sjövärdiga båtar? Eller ska svenska skattebetalarna rent av betala fördyringen till människosmugglarna om antalet resenärer begränsas? Och om nu någon båt ändå lägger ut överlastad - vad ska svenskarna göra då? Ska man skjuta den i sank eller ska man åka efter och kasta i flytvästar? Och om den nu sjunker - ska man ta upp flyktingarna då? Ska det i så fall ske enligt beprövad svensk modell - dvs att man tar upp så många att den egna båten också sjunker?
Blir det som Cecilia Wikström, fp, vill så kommer den att agera resebyrå och gratis skjutsa flyktingar till Europa. Det känns tryggt om svenskarna ska bygga upp världens största resebyrå. Dessutom gratis. Då kan vi känna trygghet i att andelen kvinnor på båtarna kommer att kvoteras liksom mindre etniska grupper som det eventuellt är särskilt synd om. Vi kan också vara förvissade om att alla flyktingar kommer att ha flytväst. Troligen kommer det även att finnas plats för Balkantiggare på fartygen så att flyktingarna redan på väg till Italien får bekanta sig med svenska förhållanden. Ja, det kommer säkert att sätta Sverige på kartan.
En mindre komplikation kan förutses. Det kan bli krig mellan Sverige och Italien om ”Cecilias Gratisresor” börjar skeppa flyktingar dit. Men det får väl Margot Wallström ta hand om.
Jag tror att Löfven helt har missförstått och underskattat situationen om han tror sig komma undan med hjälp av ett kustbevakningsfartyg. Det behövs betydligt tyngre aktörer som dessutom är bekanta med den svenska modellen och de problem som uppenbarligen finns i området. Löfven bör naturligtvis skicka Ingvar Carlsson, NCC och rikligt med betong. Aktörer som väl behärskar den svenska modellen och vet vad som behöver mörkläggas vid varje enskilt vrak.
Känner inte detta politiska hyckleri några gränser?
Södertälje tisdagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
Gripen-flyplatser nya flugan
.
Enligt kvällens TV4-Nyheter kl 22 är det SAAB och Luftfartsverket i förening som har utvecklat fjärrstyrningen av Örnsköldsviks flygplats. Lite tidigare i samma program fick vi veta hur JAS Gripen FORTFARANDE fungerar - eller rättare sagt INTE fungerar. Det påminde inte så lite om min första bil. En SAAB 99, som jag köpte ny 1975 och som på lite drygt ett år hade 110 olika fel. Många av dem återkom flera gånger men i de 110 är inget räknat mer än en gång. Zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur.
Jahapp, då vet man ju vart det där med fjärrstyrda flygplatser kommer att ta vägen…
Och i rättvisans namn - varför ska flyget bara fungera och fungera och fungera i ett land där allting annat står stilla?
Södertälje tisdagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
Enligt kvällens TV4-Nyheter kl 22 är det SAAB och Luftfartsverket i förening som har utvecklat fjärrstyrningen av Örnsköldsviks flygplats. Lite tidigare i samma program fick vi veta hur JAS Gripen FORTFARANDE fungerar - eller rättare sagt INTE fungerar. Det påminde inte så lite om min första bil. En SAAB 99, som jag köpte ny 1975 och som på lite drygt ett år hade 110 olika fel. Många av dem återkom flera gånger men i de 110 är inget räknat mer än en gång. Zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur.
Jahapp, då vet man ju vart det där med fjärrstyrda flygplatser kommer att ta vägen…
Och i rättvisans namn - varför ska flyget bara fungera och fungera och fungera i ett land där allting annat står stilla?
Södertälje tisdagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
Ett mystiskt paket
.
Säpos utrymmen stängdes av igår. De hade kommit ett mystiskt paket. Förmodligen från Putin. Ofarligt för brevbäraren, men livsfarligt för Säpo. Det är nog bäst att byta till tjockare säkerhetsglas i kontorsfönstren. Vem vet när det kommer ett mystiskt paket nästa gång?
Och rimligen bör man införa tillträdeskontroll enligt flygplatsmodell, helst flera i rad, om man inte har det redan. Det är viktigt att kunna prioritera vad anslagen ska användas till. Vem vet vilken dag någon av arbetskamraterna har blivit värvad av Putin och kommer in och skjuter vilt?
Södertälje måndagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
Säpos utrymmen stängdes av igår. De hade kommit ett mystiskt paket. Förmodligen från Putin. Ofarligt för brevbäraren, men livsfarligt för Säpo. Det är nog bäst att byta till tjockare säkerhetsglas i kontorsfönstren. Vem vet när det kommer ett mystiskt paket nästa gång?
Och rimligen bör man införa tillträdeskontroll enligt flygplatsmodell, helst flera i rad, om man inte har det redan. Det är viktigt att kunna prioritera vad anslagen ska användas till. Vem vet vilken dag någon av arbetskamraterna har blivit värvad av Putin och kommer in och skjuter vilt?
Södertälje måndagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
Har vi fått en parallell zigenarekonomi?
.
Härom veckan skrev media om svartförsäljning av tidningar. Det handlade om försäljning för drygt fem miljoner som av allt att döma sker helt svart. Ur allmän konkurrenssynpunkt är det naturligtvis fördelaktigt att distributionen skattebefrias, för den gynnade. Det är också bra om kommunen håller gratis bostad och betalar bussbiljetten till jobbet. Är denna skattefrihet tillgänglig för alla tidningar? Och för alla som säljer tidningar? Eller måste man vara tiggare? Hur länge måste man i så fall tigga för att kvalificera sig för skattefrihet? Eller måste man vara zigenare för att få sälja svart? Eller utlänning, eller möjligen både och? Var finns detta reglerat som gör att just den här gruppen människor får göra vad de vill på alla andras bekostnad? Är det just skattefriheten som berättigar en att gå runt och skita precis var som helst? Gäller skattefriheten annan näringsverksamhet också? Finns det rentav en generell skattefrihet för just zigenare som det finns en generell straffrihet för zigenare som snattar i flock? När andra snattar åker de fast medan butikskedjorna instruerar sin personal att titta bort när zigenare snattar i flock, för inte bli uthängda i media som rasister.
Jag tror att det är viktigt att klara ut vad som gäller i Sverige numera, så att även vi andra vet vad vi har att rätta oss efter.
Och en sak till:
Är det ett oavvisligt krav numera att vara en komplett idiot för att få vara politiker i Sverige eller räcker det om man är bara lite dum i huvudet - och lättlurad?
Södertälje tisdagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
Härom veckan skrev media om svartförsäljning av tidningar. Det handlade om försäljning för drygt fem miljoner som av allt att döma sker helt svart. Ur allmän konkurrenssynpunkt är det naturligtvis fördelaktigt att distributionen skattebefrias, för den gynnade. Det är också bra om kommunen håller gratis bostad och betalar bussbiljetten till jobbet. Är denna skattefrihet tillgänglig för alla tidningar? Och för alla som säljer tidningar? Eller måste man vara tiggare? Hur länge måste man i så fall tigga för att kvalificera sig för skattefrihet? Eller måste man vara zigenare för att få sälja svart? Eller utlänning, eller möjligen både och? Var finns detta reglerat som gör att just den här gruppen människor får göra vad de vill på alla andras bekostnad? Är det just skattefriheten som berättigar en att gå runt och skita precis var som helst? Gäller skattefriheten annan näringsverksamhet också? Finns det rentav en generell skattefrihet för just zigenare som det finns en generell straffrihet för zigenare som snattar i flock? När andra snattar åker de fast medan butikskedjorna instruerar sin personal att titta bort när zigenare snattar i flock, för inte bli uthängda i media som rasister.
Jag tror att det är viktigt att klara ut vad som gäller i Sverige numera, så att även vi andra vet vad vi har att rätta oss efter.
Och en sak till:
Är det ett oavvisligt krav numera att vara en komplett idiot för att få vara politiker i Sverige eller räcker det om man är bara lite dum i huvudet - och lättlurad?
Södertälje tisdagen den 21 april 2015
Mikael Styrman
.
måndag 20 april 2015
Skurkarna har gjort kapitalismen självförstörande
.
Svar till ”Peter’s” kommentar till inlägget ”Blindbock eller flygplanskonstruktör”:
Väl sammanfattat. Låt mig fylla på med följande:
Vi fick lära oss att kapitalismen var en god kraft som skulle garantera ”survival of the fittest”. De mest konkurrenskraftiga skulle överleva. De som tillverkade de bästa produkterna på det effektivaste sättet vilket skulle ge konsumenterna bra varor till lägre priser. Så har det säkert många gånger fungerat. Men numera har skurkarna kommit på metoder att nästan alltid sätta kapitalismens goda krafter ur spel.
När det gäller offentliga upphandlingar fungerar det likadant. Kapitalismen har förvandlats till en sorts kineseri som lite föraktfullt kan beskrivas som ”Yes sir, can do”. Det vill säga man får det man frågar efter. Om lågt pris är det enda som betyder något när man upphandlar en tjänst får man en oduglig tjänst, men till lågt pris. Det är dessutom riskfritt att fuska på det sättet eftersom våra korrumperade politiker har satt rättsväsendet ur spel. Det finns därför inga renande krafter kvar. Väljarna röstar ju på färdiga listor som de inte kan påverka och för säkerhets skull är det politikerna och deras underhuggare som räknar rösterna. Den som fuskar mest och får ihop det lägsta priset för uppdraget och den offentliga sektorn är på väg att helt upphöra att fungera, bland annat på grund av dessa fuskgubbar.
För att återvända till produktutveckling och tillverkningsindustrin och även knyta an till Ditt resonemang om vinstoptimering istället för produktoptimering kan jag ta följande exempel. Igår behövde jag köpa ett antal persiennknappar. Ni vet den lilla fyrkantiga plastknappen som man lindar persiennlinan kring för att hålla persiennen uppe. Det är en mycket enkel sak, utan rörliga delar. De sprutar ut ur maskiner i långa serier och packas automatiskt. Att döma av andra plastkomponenter kan tillverkningskostnaden rimligen uppgå till något eller några öre. Ett rimligt pris sedan alla mellanhänder fått sitt och transporter betalats kan vara några tiotal ören. Ett högt pris närmare kronan per st. Förr kunde man köpa dessa i en ask eller låda, i betryggande antal till ett överkomligt pris. Idag, när kvartalskapitalismen gjort sitt och vinstoptimerat produkten, kan man köpa dessa i förpackningar om 2 st för ett pris om närmare 30 kr. Det är naturligtvis helt stick i stäv med vad vi har fått lära oss om kapitalismens förtjänster. Det skulle inte kunna fungera så om man inte, exempelvis genom korruption, satt konkurrensen ur spel. Intresset för att konkurrera måste vara måttligt eller obefintligt för att något sådant ska kunna pågå. Tillverkare och försäljare i ohelig allians hjälps åt för att plundra deras gemensamma kunder på så mycket pengar som möjligt. När man förstår vad som pågår blir man, som jag blev igår, förbannad. Jag köpte inget utan lämnade affären. Därmed hade det kapitalistiska systemet misslyckats med sin viktigaste uppgift. Den att få tillgång och efterfrågan att mötas. Mitt problem är olöst. Men jag kommer att lösa det på något annat sätt. I så måtto fungerar ännu kapitalismen. Jag är inte, åtminstone inte ännu, tvungen att köpa dessa enkla produkter till ockerpris utan är ännu fri att göra på något annat sätt. Men kapitalismen har blivit sin egen fiende.
När det sedan gäller ansvaret för vad dysfunktionella, uppsåtligt suboptimerade, produkter ställer till med så är det ju rättsrötan, korruptionen och avsaknaden av fungerade myndigheter och domstolar som är problemet. Med haverikommissioner som är politiskt styrda blir det varken lätt eller smärtfritt att komma till rätta med dessa sofistikerade men suboptimerade flygplan, om vi nu håller oss till den branschen. Om de är byggda för att vara elektronikbetjänade är det inte så ”bara” att konvertera till annan teknik. Det är förmodligen möjligt att göra, men kommer att kosta avsevärda summor i ombyggnadskostnader och prestandaförluster. Av tillverkarna utlovade kostnadsnivåer och livslängder kommer inte att kunna infrias. Flygplanen kommer, efter hand som de åldras, att fortsätta att singla ned som höstlöv. Korrumperade myndigheter, haverikommissioner, domstolar och media i förening kommer att hjälpas åt att hemlighålla de verkliga orsakerna. Psykopaterna hoppas på att det är en slump att deras skräpprodukter störtar och myndigheterna hjälper till att mörklägga genom att exempelvis skylla på piloterna. De intalar sig nog alla att det sker med de bästa av uppsåt. Men det gör väl alla skurkar? Det mest troliga är dock att det är en trend. Frågan är hur stark trenden blir. Kommer även i fortsättningen endast enstaka plan att störta då och då, eller kommer det att ske oftare? Med kännedom om hur åldrande elektronik fungerar får vi nog vara inställda på att begravningarna kommer tätare i framtiden.
Men vilka blir påfrestningarna på ekonomin och vår civilisation om, eller när, det kommer fram att myndigheter, media med flera hela tiden känt till vad som pågått? Kommer förtroendet för flyget att vara lättreparerat eller kommer marknaden för trafikflygplan som konverterats till ”hostel” att snabbt överetableras? Det är en sak att flyga när risken att förolyckas är försumbar. Förmodligen en helt annan sak om oddsen utjämnas. Kommer människor som i onödan berövats sina nära och kära att rycka på axlarna och gå hem? Eller kommer de att själva utföra det arbete som politiker, myndigheter, domstolsväsende och media låtsats utföra? Det kommer ju knappast att räcka att haverikommissionen ber om ursäkt och förbinder sig att inte skurka sig i fortsättningen.
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
Svar till ”Peter’s” kommentar till inlägget ”Blindbock eller flygplanskonstruktör”:
Väl sammanfattat. Låt mig fylla på med följande:
Vi fick lära oss att kapitalismen var en god kraft som skulle garantera ”survival of the fittest”. De mest konkurrenskraftiga skulle överleva. De som tillverkade de bästa produkterna på det effektivaste sättet vilket skulle ge konsumenterna bra varor till lägre priser. Så har det säkert många gånger fungerat. Men numera har skurkarna kommit på metoder att nästan alltid sätta kapitalismens goda krafter ur spel.
När det gäller offentliga upphandlingar fungerar det likadant. Kapitalismen har förvandlats till en sorts kineseri som lite föraktfullt kan beskrivas som ”Yes sir, can do”. Det vill säga man får det man frågar efter. Om lågt pris är det enda som betyder något när man upphandlar en tjänst får man en oduglig tjänst, men till lågt pris. Det är dessutom riskfritt att fuska på det sättet eftersom våra korrumperade politiker har satt rättsväsendet ur spel. Det finns därför inga renande krafter kvar. Väljarna röstar ju på färdiga listor som de inte kan påverka och för säkerhets skull är det politikerna och deras underhuggare som räknar rösterna. Den som fuskar mest och får ihop det lägsta priset för uppdraget och den offentliga sektorn är på väg att helt upphöra att fungera, bland annat på grund av dessa fuskgubbar.
För att återvända till produktutveckling och tillverkningsindustrin och även knyta an till Ditt resonemang om vinstoptimering istället för produktoptimering kan jag ta följande exempel. Igår behövde jag köpa ett antal persiennknappar. Ni vet den lilla fyrkantiga plastknappen som man lindar persiennlinan kring för att hålla persiennen uppe. Det är en mycket enkel sak, utan rörliga delar. De sprutar ut ur maskiner i långa serier och packas automatiskt. Att döma av andra plastkomponenter kan tillverkningskostnaden rimligen uppgå till något eller några öre. Ett rimligt pris sedan alla mellanhänder fått sitt och transporter betalats kan vara några tiotal ören. Ett högt pris närmare kronan per st. Förr kunde man köpa dessa i en ask eller låda, i betryggande antal till ett överkomligt pris. Idag, när kvartalskapitalismen gjort sitt och vinstoptimerat produkten, kan man köpa dessa i förpackningar om 2 st för ett pris om närmare 30 kr. Det är naturligtvis helt stick i stäv med vad vi har fått lära oss om kapitalismens förtjänster. Det skulle inte kunna fungera så om man inte, exempelvis genom korruption, satt konkurrensen ur spel. Intresset för att konkurrera måste vara måttligt eller obefintligt för att något sådant ska kunna pågå. Tillverkare och försäljare i ohelig allians hjälps åt för att plundra deras gemensamma kunder på så mycket pengar som möjligt. När man förstår vad som pågår blir man, som jag blev igår, förbannad. Jag köpte inget utan lämnade affären. Därmed hade det kapitalistiska systemet misslyckats med sin viktigaste uppgift. Den att få tillgång och efterfrågan att mötas. Mitt problem är olöst. Men jag kommer att lösa det på något annat sätt. I så måtto fungerar ännu kapitalismen. Jag är inte, åtminstone inte ännu, tvungen att köpa dessa enkla produkter till ockerpris utan är ännu fri att göra på något annat sätt. Men kapitalismen har blivit sin egen fiende.
När det sedan gäller ansvaret för vad dysfunktionella, uppsåtligt suboptimerade, produkter ställer till med så är det ju rättsrötan, korruptionen och avsaknaden av fungerade myndigheter och domstolar som är problemet. Med haverikommissioner som är politiskt styrda blir det varken lätt eller smärtfritt att komma till rätta med dessa sofistikerade men suboptimerade flygplan, om vi nu håller oss till den branschen. Om de är byggda för att vara elektronikbetjänade är det inte så ”bara” att konvertera till annan teknik. Det är förmodligen möjligt att göra, men kommer att kosta avsevärda summor i ombyggnadskostnader och prestandaförluster. Av tillverkarna utlovade kostnadsnivåer och livslängder kommer inte att kunna infrias. Flygplanen kommer, efter hand som de åldras, att fortsätta att singla ned som höstlöv. Korrumperade myndigheter, haverikommissioner, domstolar och media i förening kommer att hjälpas åt att hemlighålla de verkliga orsakerna. Psykopaterna hoppas på att det är en slump att deras skräpprodukter störtar och myndigheterna hjälper till att mörklägga genom att exempelvis skylla på piloterna. De intalar sig nog alla att det sker med de bästa av uppsåt. Men det gör väl alla skurkar? Det mest troliga är dock att det är en trend. Frågan är hur stark trenden blir. Kommer även i fortsättningen endast enstaka plan att störta då och då, eller kommer det att ske oftare? Med kännedom om hur åldrande elektronik fungerar får vi nog vara inställda på att begravningarna kommer tätare i framtiden.
Men vilka blir påfrestningarna på ekonomin och vår civilisation om, eller när, det kommer fram att myndigheter, media med flera hela tiden känt till vad som pågått? Kommer förtroendet för flyget att vara lättreparerat eller kommer marknaden för trafikflygplan som konverterats till ”hostel” att snabbt överetableras? Det är en sak att flyga när risken att förolyckas är försumbar. Förmodligen en helt annan sak om oddsen utjämnas. Kommer människor som i onödan berövats sina nära och kära att rycka på axlarna och gå hem? Eller kommer de att själva utföra det arbete som politiker, myndigheter, domstolsväsende och media låtsats utföra? Det kommer ju knappast att räcka att haverikommissionen ber om ursäkt och förbinder sig att inte skurka sig i fortsättningen.
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
Det finns Live och det finns ”TV4 Live”...
.
...och så finns det bandade sändningar. De bandade är enklast. Där tar man bort grodorna före sändning. Tyvärr leder det till gäspiga och tillrättalagda program utan nerv.
Live har mer nerv, åtminstone enligt vad de säger som är i branschen. Även tittarna kan känna av nerven. Känslan är att lite vad som helst kan hända.
Och så finns det ”TV4 Live”. Det innebär att man sänder Live. Sedan går man in i efterhand och klipper bort det som stör finansiären eller makthavaren. Därefter låtsas man bara ha sänt de meningslösa stumpar som blev kvar sedan censuren tagit sitt.
Ungefär som när Torgny Segerstedt, under kriget och kampen mot nazisterna och deras svenska medhjälpare, lämnade platsen tom i tidningen för att visa läsarna att tidningen var censurerad. Fast inte lika tydligt...
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
...och så finns det bandade sändningar. De bandade är enklast. Där tar man bort grodorna före sändning. Tyvärr leder det till gäspiga och tillrättalagda program utan nerv.
Live har mer nerv, åtminstone enligt vad de säger som är i branschen. Även tittarna kan känna av nerven. Känslan är att lite vad som helst kan hända.
Och så finns det ”TV4 Live”. Det innebär att man sänder Live. Sedan går man in i efterhand och klipper bort det som stör finansiären eller makthavaren. Därefter låtsas man bara ha sänt de meningslösa stumpar som blev kvar sedan censuren tagit sitt.
Ungefär som när Torgny Segerstedt, under kriget och kampen mot nazisterna och deras svenska medhjälpare, lämnade platsen tom i tidningen för att visa läsarna att tidningen var censurerad. Fast inte lika tydligt...
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
Blindbock eller flygplanskonstruktör?
.
Det brukar sägas, till försvar för vikten av att kunna sin historia, att den som inte vet var han kommer ifrån, vet inte heller var han är, eller vart han är på väg. Talesättet kan även appliceras på den nära historien eller på det vi med andra ord kallar för erfarenhet. Bristen på historisk återkoppling och avsaknad av tillvaratagande av beprövad erfarenhet rymmer sannolikt en stor del av förklaringen till att moderna trafikflygplan, ofta av Airbus tillverkning, antingen försvinner spårlöst eller dalar till marken likt höstlöv - i samtliga fall utan överlevande. Låt mig utveckla detta:
Den som har hunnit samla på sig lite erfarenhet kan förmodligen känna igen sig i det som följer. I början av 1960-talet var en bil som gått 15.000 mil ganska slut. En riktig skrammelburk. Bilarna hade ännu inte säkerhetsbälten, deformationszoner var ett okänt begrepp, dubbdäck kom i början av 1960-talet, vägarna var i dåligt skick, biltillverkningen ännu inte så utvecklad.
En bil som i slutet av 1960-talet hade körts 30.000 mil och ännu gick att använda väckte beundran och nästan vördnad.
På 1980-talet hade både vägar och bilar blivit bättre. Att bilar kördes över 30.000 mil hade blivit vardagsmat. En bil som hade kört 50.000 mil avslöjade sig genom att ha blivit mjuk i chassiet, men kunde ännu vara fullt fungerande.
På 2010-talet har elektroniken gjort sitt intåg i bilarna, på gott och ont. Allt, både nyttigt och onyttigt, styrs elektroniskt. Gaspedalen, som förr via en vajer påverkade förgasaren direkt, är nu elektronisk. Många gånger, och i kombination med långa tillverkningsserier, pressar det priserna på tekniklösningen, men begagnatköparen betalar ”priset”. Priset i det här fallet utgörs av att första ägaren har en bil som är fylld av finesser som är tillförlitliga upp till ca 15-20.000 mil, beroende på fabrikat. Begagnatköparen som tar över bilen därefter får räkna med att bilen kan hemsökas av otaliga abstrakta och intermittenta fel som kommer och går och gör att finesser, eller nödvändigheter, fungerar ibland, ibland inte. Jag som kör en tysk kvalitetsbil, som har gått lite över 12.000 mil, kan ibland råka ut för att det inte händer något när jag trycker på den elektroniska gaspedalen. Ibland piggnar den till efter ett tag, med ett ryck, ibland inte. Detta måste måste man som konstruktör ha kännedom och kunskap om, erfarenhet av och respekt för. Det är elektronikens baksida och förutsättningar. Förutom ålder och förslitning påverkas elektronikens tillförlitlighet av buggar till följd av komponentbrister, den mänskliga faktorn och uppsåtlig skadegörelse men även av störningar i strömförsörjningen och av yttre faktorer som exempelvis åska. Man kan inte som konstruktör ha erfarenhet av sådant om ens yrkesbana är kortare än den tid det tar för dessa brister att utvecklas och blomma ut. Men det räcker inte med det. Man måste också ha en företagsledning som inte består av ansvarslösa psykopater och/eller styrs av kvartalsekonomi.
När gaspedalen klickar i en bil är det en källa till irritation. I ogynnsamma fall leder det till en olycka.
När elektroniken klickar i ett flygplans styrsystem omkommer alla ombordvarande.
Dessa är förutsättningarna för användning av elektronik i flygplan och det är i mycket liten grad förenligt med hittills normala brukningstider för trafikflygplan om 40.000-60.000 flygtimmar, eller mer.
Den som ger sig på att konstruera invecklade tekniska produkter som flygplan, som dessutom är avsedda att användas under avsevärd tid, utan att ha dessa förhållanden klara för sig leker blindbock. Med vilken insats man leker blindbock behöver nog inte förklaras…
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
Det brukar sägas, till försvar för vikten av att kunna sin historia, att den som inte vet var han kommer ifrån, vet inte heller var han är, eller vart han är på väg. Talesättet kan även appliceras på den nära historien eller på det vi med andra ord kallar för erfarenhet. Bristen på historisk återkoppling och avsaknad av tillvaratagande av beprövad erfarenhet rymmer sannolikt en stor del av förklaringen till att moderna trafikflygplan, ofta av Airbus tillverkning, antingen försvinner spårlöst eller dalar till marken likt höstlöv - i samtliga fall utan överlevande. Låt mig utveckla detta:
Den som har hunnit samla på sig lite erfarenhet kan förmodligen känna igen sig i det som följer. I början av 1960-talet var en bil som gått 15.000 mil ganska slut. En riktig skrammelburk. Bilarna hade ännu inte säkerhetsbälten, deformationszoner var ett okänt begrepp, dubbdäck kom i början av 1960-talet, vägarna var i dåligt skick, biltillverkningen ännu inte så utvecklad.
En bil som i slutet av 1960-talet hade körts 30.000 mil och ännu gick att använda väckte beundran och nästan vördnad.
På 1980-talet hade både vägar och bilar blivit bättre. Att bilar kördes över 30.000 mil hade blivit vardagsmat. En bil som hade kört 50.000 mil avslöjade sig genom att ha blivit mjuk i chassiet, men kunde ännu vara fullt fungerande.
På 2010-talet har elektroniken gjort sitt intåg i bilarna, på gott och ont. Allt, både nyttigt och onyttigt, styrs elektroniskt. Gaspedalen, som förr via en vajer påverkade förgasaren direkt, är nu elektronisk. Många gånger, och i kombination med långa tillverkningsserier, pressar det priserna på tekniklösningen, men begagnatköparen betalar ”priset”. Priset i det här fallet utgörs av att första ägaren har en bil som är fylld av finesser som är tillförlitliga upp till ca 15-20.000 mil, beroende på fabrikat. Begagnatköparen som tar över bilen därefter får räkna med att bilen kan hemsökas av otaliga abstrakta och intermittenta fel som kommer och går och gör att finesser, eller nödvändigheter, fungerar ibland, ibland inte. Jag som kör en tysk kvalitetsbil, som har gått lite över 12.000 mil, kan ibland råka ut för att det inte händer något när jag trycker på den elektroniska gaspedalen. Ibland piggnar den till efter ett tag, med ett ryck, ibland inte. Detta måste måste man som konstruktör ha kännedom och kunskap om, erfarenhet av och respekt för. Det är elektronikens baksida och förutsättningar. Förutom ålder och förslitning påverkas elektronikens tillförlitlighet av buggar till följd av komponentbrister, den mänskliga faktorn och uppsåtlig skadegörelse men även av störningar i strömförsörjningen och av yttre faktorer som exempelvis åska. Man kan inte som konstruktör ha erfarenhet av sådant om ens yrkesbana är kortare än den tid det tar för dessa brister att utvecklas och blomma ut. Men det räcker inte med det. Man måste också ha en företagsledning som inte består av ansvarslösa psykopater och/eller styrs av kvartalsekonomi.
När gaspedalen klickar i en bil är det en källa till irritation. I ogynnsamma fall leder det till en olycka.
När elektroniken klickar i ett flygplans styrsystem omkommer alla ombordvarande.
Dessa är förutsättningarna för användning av elektronik i flygplan och det är i mycket liten grad förenligt med hittills normala brukningstider för trafikflygplan om 40.000-60.000 flygtimmar, eller mer.
Den som ger sig på att konstruera invecklade tekniska produkter som flygplan, som dessutom är avsedda att användas under avsevärd tid, utan att ha dessa förhållanden klara för sig leker blindbock. Med vilken insats man leker blindbock behöver nog inte förklaras…
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
Germanwings: Ett konkursmässigt Frankrike värnar ”flygande likkiste-fabriken" till varje pris
.
Om det skulle förhålla sig så - vilket vi inte vet - att säkerhetsdörren in till cockpit spelat roll för Germanwings 4U 9525’s krasch skulle det innebära att ytterligare 150 personer dött på grund av firma Cheney & Bush’s strävanden att mörklägga vad som egentligen hände 9/11. Hela apspelet om säkerhetsdörrarna föranleddes nämligen av en vilja att understödja lögnerna om vem som egentligen rev World Trade Center.
Vi vet däremot att mäktiga intressen vill att vi ska tro att dörren spelat roll. Frankrike är illa trängt. Statskonkursen tuffar närmare för var dag som går. Det är ett understatement att påstå att Airbus är en betydande arbetsgivare. I skrivande stund vet jag inte hur stor men lätt tillgängliga uppgifter på nätet talar om allt ifrån ca 60.000 till ca 150.000 anställda runt om i Europa. Oavsett vilken siffra som kommer verkligheten närmast kan vi nog utgå från att minst lika många arbetstillfällen ytterligare påverkas indirekt.
Under senare tid har det visat sig att Airbus flygplans säkerhet måste sättas i fråga - åtminstone under vissa betingelser. Exempelvis när för en säker flygning i instrumentflygförhållanden nödvändiga och för allt modernt flyg grundläggande utrustning sätts ur spel exempelvis av isbildning i statiska och dynamiska intagen. För säker flygning nödvändig utrustning som försummats till förmån för strävandena att förvandla flygplanen till flygande nöjesfält. Slutprodukten är absurd. Flygplanen kostar - i grundutförande - över tvåtusen miljoner kronor. Men när de kommer in i isbildningsväder är risken betydande för att statiska och dynamiska intagen - som man satsat några hundra kronor på - täpps till. Och om de täpps till under instrumentflygförhållanden är sannolikheten nära hundra procent för att planen störtar och alla ombord omkommer.
Förutom de många engagerade i tillverkningen av dessa, av allt att döma, felkonstruerade flygplan riskerar självfallet många operatörer att påverkas på ett avgörande sätt om flygplanen hamnar i vanrykte, ehuru välförtjänt. Hur påverkas operatörerna om resenärerna börjar ställa frågan före inköp av resan: vilket flygplan ska vi åka med? Låt oss därför inte underskatta de ekonomiska krafter som har intresse av att mörklägga eventuella säkerhetsbrister hos flygplanen. Viljan att bortförklara säkerhetsbrister hos berörda flygplan med ”pilotfel” kan förmodligen inte överdrivas. Hur många haverier som man hittills lyckats bortförklara som pilotfel vet vi inte. Men vi vet om några uppmärksammade haverier under senare år vilka man försökt skylla på pilotfel. Exempelvis AH447 på väg från Rio de Janeiro till Paris och Air Asias QZ8501 på väg från Surabaya till Singapore, vilka jag tidigare skrivit om här på bloggen. Även den alltjämt försvunna MH370 på väg från Kuala Lumpur till Peking var man tidigt ut och skyllde på piloterna. Den senare visserligen en Boeing, men med vissa systemfel gemensamma med Airbus. I det här sammanhanget är den mest intressant för att det sällan är så uppenbart att man döljer konstruktionsfel hos flygplanen genom att skylla haverierna på pilotfel.
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
Om det skulle förhålla sig så - vilket vi inte vet - att säkerhetsdörren in till cockpit spelat roll för Germanwings 4U 9525’s krasch skulle det innebära att ytterligare 150 personer dött på grund av firma Cheney & Bush’s strävanden att mörklägga vad som egentligen hände 9/11. Hela apspelet om säkerhetsdörrarna föranleddes nämligen av en vilja att understödja lögnerna om vem som egentligen rev World Trade Center.
Vi vet däremot att mäktiga intressen vill att vi ska tro att dörren spelat roll. Frankrike är illa trängt. Statskonkursen tuffar närmare för var dag som går. Det är ett understatement att påstå att Airbus är en betydande arbetsgivare. I skrivande stund vet jag inte hur stor men lätt tillgängliga uppgifter på nätet talar om allt ifrån ca 60.000 till ca 150.000 anställda runt om i Europa. Oavsett vilken siffra som kommer verkligheten närmast kan vi nog utgå från att minst lika många arbetstillfällen ytterligare påverkas indirekt.
Under senare tid har det visat sig att Airbus flygplans säkerhet måste sättas i fråga - åtminstone under vissa betingelser. Exempelvis när för en säker flygning i instrumentflygförhållanden nödvändiga och för allt modernt flyg grundläggande utrustning sätts ur spel exempelvis av isbildning i statiska och dynamiska intagen. För säker flygning nödvändig utrustning som försummats till förmån för strävandena att förvandla flygplanen till flygande nöjesfält. Slutprodukten är absurd. Flygplanen kostar - i grundutförande - över tvåtusen miljoner kronor. Men när de kommer in i isbildningsväder är risken betydande för att statiska och dynamiska intagen - som man satsat några hundra kronor på - täpps till. Och om de täpps till under instrumentflygförhållanden är sannolikheten nära hundra procent för att planen störtar och alla ombord omkommer.
Förutom de många engagerade i tillverkningen av dessa, av allt att döma, felkonstruerade flygplan riskerar självfallet många operatörer att påverkas på ett avgörande sätt om flygplanen hamnar i vanrykte, ehuru välförtjänt. Hur påverkas operatörerna om resenärerna börjar ställa frågan före inköp av resan: vilket flygplan ska vi åka med? Låt oss därför inte underskatta de ekonomiska krafter som har intresse av att mörklägga eventuella säkerhetsbrister hos flygplanen. Viljan att bortförklara säkerhetsbrister hos berörda flygplan med ”pilotfel” kan förmodligen inte överdrivas. Hur många haverier som man hittills lyckats bortförklara som pilotfel vet vi inte. Men vi vet om några uppmärksammade haverier under senare år vilka man försökt skylla på pilotfel. Exempelvis AH447 på väg från Rio de Janeiro till Paris och Air Asias QZ8501 på väg från Surabaya till Singapore, vilka jag tidigare skrivit om här på bloggen. Även den alltjämt försvunna MH370 på väg från Kuala Lumpur till Peking var man tidigt ut och skyllde på piloterna. Den senare visserligen en Boeing, men med vissa systemfel gemensamma med Airbus. I det här sammanhanget är den mest intressant för att det sällan är så uppenbart att man döljer konstruktionsfel hos flygplanen genom att skylla haverierna på pilotfel.
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
MH370 söks i större område
.
I dagarna offentliggjordes att man överväger att utöka området inom vilket man söker efter det ännu försvunna planet MH370.
En konstig omständighet kring MH370’s försvinnande är den uppgift som släpptes ut för viss tid sedan om att batterierna till nödsändarna, åtminstone det ena, redan ett år före försvinnandet ska ha passerat sin maximala tillåtna ålder. När man smälter den uppgiften en tid ter den sig allt mer osannolik. Ett flygplan av den aktuella sorten kostar mer än tvåtusen miljoner kronor och är underställd ett minutiöst och detaljerat underhållsprogram. Hur sannolikt ter det sig, mot den bakgrunden, att man inte byter batteri i nödsändaren?
Det är en typ av uppgift som skulle kunna släppas ut av någon som vet att planet inte kommer att hittas och känner ett behov av att förklara varför.
Kanske ska dessa uppgifter vägas samman med de fynd som gjordes i pilotens simulator, i dennes bostad, av vilken framgått att han övat inflygningar till den ensligt belägna amerikanska flygbasen Diego Garcia samt de vittnesuppgifter som finns om att planet setts passerande nära belägna Maldiverna på låg höjd?
1988 sköt den amerikanska robotkryssaren USS Vincennes ned det Iranska passagerarplanet IR655 ovanför Persiska Viken, med 290 döda som följd. Planet befanns sig på känd rutt och höjd men befälhavaren på Vincennes påstod ändå att man trodde sig vara föremål för anfall. Så skjutkåta amerikaner är ju i och för sig inget nytt här i världen. Och Diego Garcia ligger väldigt, väldigt isolerat.
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
I dagarna offentliggjordes att man överväger att utöka området inom vilket man söker efter det ännu försvunna planet MH370.
En konstig omständighet kring MH370’s försvinnande är den uppgift som släpptes ut för viss tid sedan om att batterierna till nödsändarna, åtminstone det ena, redan ett år före försvinnandet ska ha passerat sin maximala tillåtna ålder. När man smälter den uppgiften en tid ter den sig allt mer osannolik. Ett flygplan av den aktuella sorten kostar mer än tvåtusen miljoner kronor och är underställd ett minutiöst och detaljerat underhållsprogram. Hur sannolikt ter det sig, mot den bakgrunden, att man inte byter batteri i nödsändaren?
Det är en typ av uppgift som skulle kunna släppas ut av någon som vet att planet inte kommer att hittas och känner ett behov av att förklara varför.
Kanske ska dessa uppgifter vägas samman med de fynd som gjordes i pilotens simulator, i dennes bostad, av vilken framgått att han övat inflygningar till den ensligt belägna amerikanska flygbasen Diego Garcia samt de vittnesuppgifter som finns om att planet setts passerande nära belägna Maldiverna på låg höjd?
1988 sköt den amerikanska robotkryssaren USS Vincennes ned det Iranska passagerarplanet IR655 ovanför Persiska Viken, med 290 döda som följd. Planet befanns sig på känd rutt och höjd men befälhavaren på Vincennes påstod ändå att man trodde sig vara föremål för anfall. Så skjutkåta amerikaner är ju i och för sig inget nytt här i världen. Och Diego Garcia ligger väldigt, väldigt isolerat.
Södertälje måndagen den 20 april 2015
Mikael Styrman
.
söndag 19 april 2015
Fridolinjen Ikaros
.
Jag har länge förundrat mig över hur man använder pengarna i kommuner och landsting. Sjukvården går på knäna. Allt fler sjukhus går in i ”stabsläge”. Stabsläge är nysvenska och betyder att man har klantat till det så totalt att man slutar att över huvud taget tillhandahålla vård, för att istället gå och gömma sig för att prata med varandra och överlåta åt sjuka människor att vårda sig själva efter förmåga. Kommunerna, exempelvis Piteå, låser in åldringarna på nätterna och lämnar hela avdelningar obevakade. På fängelser har man det bättre. Maten är bättre och det finns personal, även på nätterna.
Samtidigt tävlar politikens oduglingar om att överträffa varandra vad gäller omdömeslösa stolligheter. Sven-Erik Bucht, på den tiden han var den som ödelade Haparanda, brände kommunala medel på att försöka få igång en flyglinje mellan Kemi och Stockholm, samtidigt som sjukvården avlövades och industrierna lades ned i Haparanda. Norrbottens Läns Landsting driver tåg och flyglinjer. Eller rättare sagt: erfarenheten visar att man sprider ut dysfunktionella tåg mellan Umeå och Luleå för att sedan hyra in bussar för att transportera passagerarna. På flygsidan subventionerar man en flyglinje mellan Uleåborg, Luleå och Tromsö. Trots skattesubventionerade biljetter kan man åka fram och tillbaka till Italien för samma pengar som man tar sig enkel resa Luleå-Uleåborg. Luleå-Tromsö räcker nästan till klippkort på Italienflyget. Ändå är priset ointressant eftersom flyglinjen nästan bara används av politruker som reser på skattebetalarnas bekostnad, för att under trevliga former träffa andra politruker, istället för att arbeta.
Men allt överträffas nu av regeringen. Är det ”Bucht-effekten” vi kan skönja? Knappt har bilderna från Uppdrag Granskning’s Northland-reportage tonat ut, med Sven-Erik Bucht och nuvarande statsministern Stefan Löfven. Den senare uttalande ”det luktar pengar” från en näve Pajala-malm, vars gruva en vecka senare gick åt fanders och blottade den största ekonomiska svindeln genom tiderna i Sverige, med Anders Sundström som maestro i bakgrunden. Det var något som vid den tidpunkten förmodligen alla förstod att skulle hända - utom Stefan Löfven. Det är till att besitta kompetens och analysförmåga i regeringen.
Nu skojar folkhumorn friskt med regeringen på sociala media, trots att regeringen förstås gör sitt bästa(?) för att hantera skattebetalarnas medel på ett klokt sätt, sedan det visat sig att regeringen kör taxiflyg åt regeringsledamöterna mellan Bromma och Arlanda, 4 mil. Men folkhumorns ”MP Airlines”, som syns på sociala media i all ära, kanske ändå överglänses av ”Fridolinjen” som också cirkulerar på sociala media. Kanske vore tillägget Ikaros på sin plats?
”Fridolinjen Ikaros” samtidigt både ungdomligt och intellektuellt, med avstamp i historien men ändå futuristiskt.
Södertälje söndagen den 19 april 2015
Mikael Styrman
.
Jag har länge förundrat mig över hur man använder pengarna i kommuner och landsting. Sjukvården går på knäna. Allt fler sjukhus går in i ”stabsläge”. Stabsläge är nysvenska och betyder att man har klantat till det så totalt att man slutar att över huvud taget tillhandahålla vård, för att istället gå och gömma sig för att prata med varandra och överlåta åt sjuka människor att vårda sig själva efter förmåga. Kommunerna, exempelvis Piteå, låser in åldringarna på nätterna och lämnar hela avdelningar obevakade. På fängelser har man det bättre. Maten är bättre och det finns personal, även på nätterna.
Samtidigt tävlar politikens oduglingar om att överträffa varandra vad gäller omdömeslösa stolligheter. Sven-Erik Bucht, på den tiden han var den som ödelade Haparanda, brände kommunala medel på att försöka få igång en flyglinje mellan Kemi och Stockholm, samtidigt som sjukvården avlövades och industrierna lades ned i Haparanda. Norrbottens Läns Landsting driver tåg och flyglinjer. Eller rättare sagt: erfarenheten visar att man sprider ut dysfunktionella tåg mellan Umeå och Luleå för att sedan hyra in bussar för att transportera passagerarna. På flygsidan subventionerar man en flyglinje mellan Uleåborg, Luleå och Tromsö. Trots skattesubventionerade biljetter kan man åka fram och tillbaka till Italien för samma pengar som man tar sig enkel resa Luleå-Uleåborg. Luleå-Tromsö räcker nästan till klippkort på Italienflyget. Ändå är priset ointressant eftersom flyglinjen nästan bara används av politruker som reser på skattebetalarnas bekostnad, för att under trevliga former träffa andra politruker, istället för att arbeta.
Men allt överträffas nu av regeringen. Är det ”Bucht-effekten” vi kan skönja? Knappt har bilderna från Uppdrag Granskning’s Northland-reportage tonat ut, med Sven-Erik Bucht och nuvarande statsministern Stefan Löfven. Den senare uttalande ”det luktar pengar” från en näve Pajala-malm, vars gruva en vecka senare gick åt fanders och blottade den största ekonomiska svindeln genom tiderna i Sverige, med Anders Sundström som maestro i bakgrunden. Det var något som vid den tidpunkten förmodligen alla förstod att skulle hända - utom Stefan Löfven. Det är till att besitta kompetens och analysförmåga i regeringen.
Nu skojar folkhumorn friskt med regeringen på sociala media, trots att regeringen förstås gör sitt bästa(?) för att hantera skattebetalarnas medel på ett klokt sätt, sedan det visat sig att regeringen kör taxiflyg åt regeringsledamöterna mellan Bromma och Arlanda, 4 mil. Men folkhumorns ”MP Airlines”, som syns på sociala media i all ära, kanske ändå överglänses av ”Fridolinjen” som också cirkulerar på sociala media. Kanske vore tillägget Ikaros på sin plats?
”Fridolinjen Ikaros” samtidigt både ungdomligt och intellektuellt, med avstamp i historien men ändå futuristiskt.
Södertälje söndagen den 19 april 2015
Mikael Styrman
.
De inbillade godhjärtade våndas med tiggarfrågan och folket demoraliseras
.
För hundra år sedan hade svenskarna förmågan att lyfta sig ur fattigdom och armod. Då kunde man även hantera tiggarfrågan eftersom man lyckades bygga upp ett samhälle fritt från tiggeri. Idag har den förmågan fallit i glömska eller eljest förlorats. Vårt samhälle tycks idag vara värnlöst mot människor som vill exploatera vårt kollektiva dåliga samvete, för att vara födda av förfäder som valde att istället för att frysa ihjäl arbeta sig bort från nöden. Idag påminner den svenska gatubilden om skildringar från biblisk tid. Tiggare vart man ser och inte ens svenska tiggare, utan huvudsakligen rumänska tiggare, som en del svenska debattörer anser att vi är skyldiga att sörja för - med andra svenskars pengar givetvis. Med pengar som är avsedda att användas till att sörja för vård, skola och omsorg till vår egen befolkning.
Sent omsider börjar de inbillade godhjärtade inse att deras metod i tiggarfrågan, att gulla med människor som hellre tigger på gatorna än försörjer sig på annat sätt, inte fungerar. Eller rättare sagt, den fungerar - om målsättningen är att dra hit all världens tiggare, och annat löst folk, som inte respekterar några sociala konventioner. Men om målsättningen är att vi inte ska fylla våra gator med tiggare och våra kommuners bostäder med icke-betalande hyresgäster, då fungerar deras metod inte.
Frågorna är svåra, för att inte säga ångestfyllda att hantera. Ingen politiker vill pekas ut i media som hjärtlös. Särskilt inte när det kan undvikas genom att sätta sprätt på andras pengar. Men något kan behöva göras. Invandringsnotan, som ännu förnekas i sten, skenar. 265 miljarder enligt nyss lagda budgetförslag. Pensionärerna får nog bereda sig på att äta foder som inte kräver tänder. Åtminstone pursvenska pensionärer. Och de lär inte äta så mycket. Det ser Anders Sundström till. Allt fler inser vad som är på väg att hända. Allt färre vill arbeta för att våra politiker ska kunna leka jultomte och föda all världens tiggare. Sjukskrivningarna ökar lavinartat. Kom sedan och säg att det inte finns något samband mellan dessa fenomen… Mer än ett decenniums arbete för att minska den svenska ”ohälsan” är utraderat.
Ingen politiker står ännu på barrikaderna för att ta sig i kragen och ändra politiken. Allra svårast torde det vara för vänsterpartierna som alltid kan göra vad dumt som helst för andras pengar. I migrations- och tiggarfrågorna överträffas de endast av folkpartisterna, som alltid lägger sig vinn om att vara de finaste av alla fina människor och de mest godhjärtade av alla godhjärtade människor, och som vanligt med andras pengar.
Den rödgröna regeringen har bestämt sig för att satsa 90 miljoner skattekoronor för att öka rumänska tiggares välbefinnande i Sverige. Bland annat ska man ordna skolgång i Sverige för tiggarnas barn, vilka de flesta idag lämnar hemma i Rumänien när de åker till Sverige för att ”jobba”. Det är inte självklart att syftet är att ragga tiggare till Sverige, men det kommer tveklöst att bli följden av stollarnas framfart. Som bekant fungerar den svenska politiken så, att alternativet till ett dåligt förslag inte är att slänga det i papperskorgen utan att istället lägga ett annat dåligt förslag. Därför vill nu Erik Ullenhag, fp, som är mest känd för att ha gjort ofantlig skada på migrationsområdet, tillsammans med partivännen Tina Acketoft, i Svenska Dagbladet, att pengarna ska användas för att öka de rumänska tiggarnas välbefinnande i sina hembyar.
Det finns hundratals miljoner människor som lider nöd i världen, kanske miljarder. Många av dem är människor som sliter hårt för att klara livhanken för sig själva och sina anförvanter. Det återstår att förklara varför just dessa rumänska tiggare, som satt i system att exploatera svenskarnas dumhet och dåliga samvete, skulle vara mer värda våra omsorger än alla dessa andra, sannolikt betydligt mer nödlidande människor.
Södertälje söndagen den 19 april 2015
Mikael Styrman
.
För hundra år sedan hade svenskarna förmågan att lyfta sig ur fattigdom och armod. Då kunde man även hantera tiggarfrågan eftersom man lyckades bygga upp ett samhälle fritt från tiggeri. Idag har den förmågan fallit i glömska eller eljest förlorats. Vårt samhälle tycks idag vara värnlöst mot människor som vill exploatera vårt kollektiva dåliga samvete, för att vara födda av förfäder som valde att istället för att frysa ihjäl arbeta sig bort från nöden. Idag påminner den svenska gatubilden om skildringar från biblisk tid. Tiggare vart man ser och inte ens svenska tiggare, utan huvudsakligen rumänska tiggare, som en del svenska debattörer anser att vi är skyldiga att sörja för - med andra svenskars pengar givetvis. Med pengar som är avsedda att användas till att sörja för vård, skola och omsorg till vår egen befolkning.
Sent omsider börjar de inbillade godhjärtade inse att deras metod i tiggarfrågan, att gulla med människor som hellre tigger på gatorna än försörjer sig på annat sätt, inte fungerar. Eller rättare sagt, den fungerar - om målsättningen är att dra hit all världens tiggare, och annat löst folk, som inte respekterar några sociala konventioner. Men om målsättningen är att vi inte ska fylla våra gator med tiggare och våra kommuners bostäder med icke-betalande hyresgäster, då fungerar deras metod inte.
Frågorna är svåra, för att inte säga ångestfyllda att hantera. Ingen politiker vill pekas ut i media som hjärtlös. Särskilt inte när det kan undvikas genom att sätta sprätt på andras pengar. Men något kan behöva göras. Invandringsnotan, som ännu förnekas i sten, skenar. 265 miljarder enligt nyss lagda budgetförslag. Pensionärerna får nog bereda sig på att äta foder som inte kräver tänder. Åtminstone pursvenska pensionärer. Och de lär inte äta så mycket. Det ser Anders Sundström till. Allt fler inser vad som är på väg att hända. Allt färre vill arbeta för att våra politiker ska kunna leka jultomte och föda all världens tiggare. Sjukskrivningarna ökar lavinartat. Kom sedan och säg att det inte finns något samband mellan dessa fenomen… Mer än ett decenniums arbete för att minska den svenska ”ohälsan” är utraderat.
Ingen politiker står ännu på barrikaderna för att ta sig i kragen och ändra politiken. Allra svårast torde det vara för vänsterpartierna som alltid kan göra vad dumt som helst för andras pengar. I migrations- och tiggarfrågorna överträffas de endast av folkpartisterna, som alltid lägger sig vinn om att vara de finaste av alla fina människor och de mest godhjärtade av alla godhjärtade människor, och som vanligt med andras pengar.
Den rödgröna regeringen har bestämt sig för att satsa 90 miljoner skattekoronor för att öka rumänska tiggares välbefinnande i Sverige. Bland annat ska man ordna skolgång i Sverige för tiggarnas barn, vilka de flesta idag lämnar hemma i Rumänien när de åker till Sverige för att ”jobba”. Det är inte självklart att syftet är att ragga tiggare till Sverige, men det kommer tveklöst att bli följden av stollarnas framfart. Som bekant fungerar den svenska politiken så, att alternativet till ett dåligt förslag inte är att slänga det i papperskorgen utan att istället lägga ett annat dåligt förslag. Därför vill nu Erik Ullenhag, fp, som är mest känd för att ha gjort ofantlig skada på migrationsområdet, tillsammans med partivännen Tina Acketoft, i Svenska Dagbladet, att pengarna ska användas för att öka de rumänska tiggarnas välbefinnande i sina hembyar.
Det finns hundratals miljoner människor som lider nöd i världen, kanske miljarder. Många av dem är människor som sliter hårt för att klara livhanken för sig själva och sina anförvanter. Det återstår att förklara varför just dessa rumänska tiggare, som satt i system att exploatera svenskarnas dumhet och dåliga samvete, skulle vara mer värda våra omsorger än alla dessa andra, sannolikt betydligt mer nödlidande människor.
Södertälje söndagen den 19 april 2015
Mikael Styrman
.
Sanningen var för känslig för TV4
.
I fredags morse sände TV4’s Nyhetsmorgon en intervju med Syriens president eller diktator Bashar al-Assad. Intervjun, som var intressant i sig, var utförd av en Expressen-reporter. Men det var ändå inte intervjun som var den stora behållningen. Det var istället TV4-folkets ängsliga uppträdande i samband med intervjun, och kanske framför allt före den, som var den stora behållningen. Inte så konstigt att man har censurerat bort sändningen från TV4 Play. Nu finns bara sönderredigerade klipp från morgonsändningen med och de är inte alls lika roliga och avslöjande som den tidiga morgonsändningen var.
Det var tydligen nödvändigt att mycket noggrant och tydligt tala som för oss tittare att Assad både är galen och att man inte alls ska bry sig om vad han säger. Att Assad talade om, vad de flesta som har ögon att se med och huvud att tänka själv med redan vet, var tydligen väldigt, väldigt farligt. Nämligen att Sverige är en fristad för islamistiska fundamentalister som i Sverige får organisera sin internationella verksamhet, som i sin tur driver på flyktingströmmarna till Sverige. För det var väl det som var så farligt att sända?
Därtill kommer förstås att invandringen kommer att kosta 265 miljarder nästa år, samtidigt som viktiga samhällsfunktioner går på knäna. Att då låta Assad tala om att Svenska politiker i sin iver att tillfredsställa det amerikanska militärindustriella etablissemanget, till stor del själva skapar flyktingströmmarna kan förstås vara känsligt, särskilt när man själva är en del av ett statsbidragsstött mediaetablissemang.
Invandrings- och flyktingkostnader tränger ut vård, skola och omsorg ur de offentliga budgetarna. Istället går pengarna till att föda internationella migrantsmugglare och inhemska flyktingbaroner. Om man skrapar på ytan lite är det troligt att man kommer att finna nära band mellan flyktingindustrin och ledande politiker. Det är något helt annat än stollarnas svammel om att ”öppna era hjärtan”.
Först tänkte att jag att de har ringt från Washington när paniken av allt att döma var så nära i TV-studion. Men när man funderar över cirkusen en stund räcker det nog med att låta Assad tala om i Svensk TV vad våra politiska stollar håller på med för att mediacheferna ska råka i panik.
Södertälje söndagen den 19 april 2015
Mikael Styrman
.
I fredags morse sände TV4’s Nyhetsmorgon en intervju med Syriens president eller diktator Bashar al-Assad. Intervjun, som var intressant i sig, var utförd av en Expressen-reporter. Men det var ändå inte intervjun som var den stora behållningen. Det var istället TV4-folkets ängsliga uppträdande i samband med intervjun, och kanske framför allt före den, som var den stora behållningen. Inte så konstigt att man har censurerat bort sändningen från TV4 Play. Nu finns bara sönderredigerade klipp från morgonsändningen med och de är inte alls lika roliga och avslöjande som den tidiga morgonsändningen var.
Det var tydligen nödvändigt att mycket noggrant och tydligt tala som för oss tittare att Assad både är galen och att man inte alls ska bry sig om vad han säger. Att Assad talade om, vad de flesta som har ögon att se med och huvud att tänka själv med redan vet, var tydligen väldigt, väldigt farligt. Nämligen att Sverige är en fristad för islamistiska fundamentalister som i Sverige får organisera sin internationella verksamhet, som i sin tur driver på flyktingströmmarna till Sverige. För det var väl det som var så farligt att sända?
Därtill kommer förstås att invandringen kommer att kosta 265 miljarder nästa år, samtidigt som viktiga samhällsfunktioner går på knäna. Att då låta Assad tala om att Svenska politiker i sin iver att tillfredsställa det amerikanska militärindustriella etablissemanget, till stor del själva skapar flyktingströmmarna kan förstås vara känsligt, särskilt när man själva är en del av ett statsbidragsstött mediaetablissemang.
Invandrings- och flyktingkostnader tränger ut vård, skola och omsorg ur de offentliga budgetarna. Istället går pengarna till att föda internationella migrantsmugglare och inhemska flyktingbaroner. Om man skrapar på ytan lite är det troligt att man kommer att finna nära band mellan flyktingindustrin och ledande politiker. Det är något helt annat än stollarnas svammel om att ”öppna era hjärtan”.
Först tänkte att jag att de har ringt från Washington när paniken av allt att döma var så nära i TV-studion. Men när man funderar över cirkusen en stund räcker det nog med att låta Assad tala om i Svensk TV vad våra politiska stollar håller på med för att mediacheferna ska råka i panik.
Södertälje söndagen den 19 april 2015
Mikael Styrman
.
fredag 17 april 2015
Synen på ”flyktingars” beteende varierar
.
Synen på migrantrelaterade frågor tycks skilja sig påtagligt mellan olika Europeiska länder.
På en båt med ”flyktingar”, som färdades på Medelhavet härom dagen, från Libyen till Italien, kastades 12 personer över bord, till en säker död. Deras enda brott var att de var kristna. Italienska myndigheter har gripit 15 av de andra flyktingarna, som nu är misstänkta för mord.
Om, eller när, de istället för Italien kommer till Sverige, kommer det att gullas med dem, för att de enligt vedertaget synsätt alltid är ”flyktingar” som det är synd om. Och det är naturligtvis synd om dem. Åtminstone i så måtto att de haft oturen att födas i de ca 90% av världen där man ännu har sämre levnadsförhållanden än man har i Sverige.
Skulle samma mord ha aktualiserats i Sverige är det mycket sannolikt att ärendena skulle ha ”försvunnit” i polisens eller åklagarnas skrivbordslådor, i strävan efter politisk korrekthet. De skulle ha stämplats ”Ej brott” eller ”Ej spaningsresultat” eller bara ha glömts bort.
Medan italienska åklagare utreder nyss nämnda massmord, ägnar sig svenska åklagare åt att överklaga för att få en svensk dömd för hets mot folkgrupp efter att ha jämfört 1500 ylande muslimer på ett bönemöte med en magsjuk åsnas klagan.
Nu har inte jag hört hur de 1500 muslimerna lät. Jag har inte heller hört en magsjuk åsna klaga. Dock föreställer jag mig att ljuden mycket väl kan påminna om varandra. Men det är väl inte att ta miste på att ordvalet knappast är resultatet av en generös inställning. Jag har däremot hört muslimska böneutropares ylande flera gånger per dag. Och jag har sett muslimer en masse ligga på gatan med pempan i vädret för att manifestera sin totala underkastelse visavi den religiösa maktklicken. I en del länder, från vilka en del av ”flyktingarna” kommer, är det förenat med omedelbar risk för eget liv att avstå från att ligga där med ändan i vädret. Beteendet är, åtminstone för en man, det allra mest långtgående och totala uttrycket för underkastelse.
De nyss nämnda är två olika exempel på hur maktgalna psykopater kan ta sig fram till köttgrytorna med hjälp av att tvinga andra till underkastelse. Böneutropande är exempel på allestädes närvarande strukturellt förtryck som tjänar till att överallt påminna människorna om kravet på underkastelse. Indoktrinering är ett milt uttryck för vad det innebär. Religiös förföljelse stämmer bättre.
För egen del vill jag då inte leva i ett samhälle med detta överallt återkommande ylande och med svaga och rädda människor överallt, ängsligt demonstrerande sin underkastelse.
För en korrumperad svensk åklagare kan verkligheten naturligtvis te sig annorlunda. Den som är van att ställa lag, rätt och moral åt sidan, för att istället behaga den som för tillfället utövar makten, är naturligtvis potentiellt religiöst islamskt förtryck knappast något hot, snarare ett löfte om förnyelse.
Skillnaden mellan att döma oskyldiga för påhittade skattebrott eller för makthavares mord och styckmord (exempel Quick, Da Costa), eller att se bort medan makteliten plundrar folket (exempel Northland, Folksam, Swedbank), jämfört med att döma småfolk och oppositionella för häxeri eller hädande är väl bara en teknikalitet för en skurk till politisk åklagare….
Det här daltandet med illa kamouflerat ”religiöst” förtryck har förstås kommit för att stanna. En stor del av orsaken är att vi har ett systemfel som leder till att bara rättrogna och ryggradslösa, helt anpassade till ”stimmet” eller det politiskt korrekta, kan bli politiker eller exempelvis åklagare i vårt samhälle. Makteliten utser dem som utser dem själva. Politiken fungerar som en hajbur, som en Handelsbanks-, Industrivärden- och SCA-sfär i kolossalformat. De utvalda är ofta så fantasilösa att de inte kan förstå dessa fenomen eller sätta sig in i hur de kan fungera i andra sammanhang. Inte förrän de kommer tillräckligt nära dem själva blir de konkreta och begripliga. Så vi kommer att få leva med framväxande religiöst förtryck tills det drabbar dessa förment ”godhjärtade” politikers och politiskt korrekta åklagares egna och närståendes förhållanden. Då kommer synen på dessa samhällsfenomen att förändras radikalt, såvida inte den politiska makten då redan har förskjutits i samhället, på ett sådant sätt att det religiösa förtrycket blivit norm - i Sverige också - igen!
Ett land i vilket man inte får uttrycka sig förklenande om andra människors beredvillighet att överlåta bestämmandet över deras liv till maktgalna psykopater, vilka vill ta sig till köttgrytorna genom att förvandla de som underkastar sig till självutplånande kanonmat, med religiösa förtecken - ett sådant land har inte mycket av innebörden ”frihet” kvar. Opposition, eller kamp för individuell frihet, blir synonymt med opatriotiskt beteende - som i gårdagens Tyskland och i dagens USA.
Södertälje fredagen den 17 april 2015
Mikael Styrman
.
Synen på migrantrelaterade frågor tycks skilja sig påtagligt mellan olika Europeiska länder.
På en båt med ”flyktingar”, som färdades på Medelhavet härom dagen, från Libyen till Italien, kastades 12 personer över bord, till en säker död. Deras enda brott var att de var kristna. Italienska myndigheter har gripit 15 av de andra flyktingarna, som nu är misstänkta för mord.
Om, eller när, de istället för Italien kommer till Sverige, kommer det att gullas med dem, för att de enligt vedertaget synsätt alltid är ”flyktingar” som det är synd om. Och det är naturligtvis synd om dem. Åtminstone i så måtto att de haft oturen att födas i de ca 90% av världen där man ännu har sämre levnadsförhållanden än man har i Sverige.
Skulle samma mord ha aktualiserats i Sverige är det mycket sannolikt att ärendena skulle ha ”försvunnit” i polisens eller åklagarnas skrivbordslådor, i strävan efter politisk korrekthet. De skulle ha stämplats ”Ej brott” eller ”Ej spaningsresultat” eller bara ha glömts bort.
Medan italienska åklagare utreder nyss nämnda massmord, ägnar sig svenska åklagare åt att överklaga för att få en svensk dömd för hets mot folkgrupp efter att ha jämfört 1500 ylande muslimer på ett bönemöte med en magsjuk åsnas klagan.
Nu har inte jag hört hur de 1500 muslimerna lät. Jag har inte heller hört en magsjuk åsna klaga. Dock föreställer jag mig att ljuden mycket väl kan påminna om varandra. Men det är väl inte att ta miste på att ordvalet knappast är resultatet av en generös inställning. Jag har däremot hört muslimska böneutropares ylande flera gånger per dag. Och jag har sett muslimer en masse ligga på gatan med pempan i vädret för att manifestera sin totala underkastelse visavi den religiösa maktklicken. I en del länder, från vilka en del av ”flyktingarna” kommer, är det förenat med omedelbar risk för eget liv att avstå från att ligga där med ändan i vädret. Beteendet är, åtminstone för en man, det allra mest långtgående och totala uttrycket för underkastelse.
De nyss nämnda är två olika exempel på hur maktgalna psykopater kan ta sig fram till köttgrytorna med hjälp av att tvinga andra till underkastelse. Böneutropande är exempel på allestädes närvarande strukturellt förtryck som tjänar till att överallt påminna människorna om kravet på underkastelse. Indoktrinering är ett milt uttryck för vad det innebär. Religiös förföljelse stämmer bättre.
För egen del vill jag då inte leva i ett samhälle med detta överallt återkommande ylande och med svaga och rädda människor överallt, ängsligt demonstrerande sin underkastelse.
För en korrumperad svensk åklagare kan verkligheten naturligtvis te sig annorlunda. Den som är van att ställa lag, rätt och moral åt sidan, för att istället behaga den som för tillfället utövar makten, är naturligtvis potentiellt religiöst islamskt förtryck knappast något hot, snarare ett löfte om förnyelse.
Skillnaden mellan att döma oskyldiga för påhittade skattebrott eller för makthavares mord och styckmord (exempel Quick, Da Costa), eller att se bort medan makteliten plundrar folket (exempel Northland, Folksam, Swedbank), jämfört med att döma småfolk och oppositionella för häxeri eller hädande är väl bara en teknikalitet för en skurk till politisk åklagare….
Det här daltandet med illa kamouflerat ”religiöst” förtryck har förstås kommit för att stanna. En stor del av orsaken är att vi har ett systemfel som leder till att bara rättrogna och ryggradslösa, helt anpassade till ”stimmet” eller det politiskt korrekta, kan bli politiker eller exempelvis åklagare i vårt samhälle. Makteliten utser dem som utser dem själva. Politiken fungerar som en hajbur, som en Handelsbanks-, Industrivärden- och SCA-sfär i kolossalformat. De utvalda är ofta så fantasilösa att de inte kan förstå dessa fenomen eller sätta sig in i hur de kan fungera i andra sammanhang. Inte förrän de kommer tillräckligt nära dem själva blir de konkreta och begripliga. Så vi kommer att få leva med framväxande religiöst förtryck tills det drabbar dessa förment ”godhjärtade” politikers och politiskt korrekta åklagares egna och närståendes förhållanden. Då kommer synen på dessa samhällsfenomen att förändras radikalt, såvida inte den politiska makten då redan har förskjutits i samhället, på ett sådant sätt att det religiösa förtrycket blivit norm - i Sverige också - igen!
Ett land i vilket man inte får uttrycka sig förklenande om andra människors beredvillighet att överlåta bestämmandet över deras liv till maktgalna psykopater, vilka vill ta sig till köttgrytorna genom att förvandla de som underkastar sig till självutplånande kanonmat, med religiösa förtecken - ett sådant land har inte mycket av innebörden ”frihet” kvar. Opposition, eller kamp för individuell frihet, blir synonymt med opatriotiskt beteende - som i gårdagens Tyskland och i dagens USA.
Södertälje fredagen den 17 april 2015
Mikael Styrman
.
onsdag 15 april 2015
Svensk trupp bryter ny mark i Irak
.
(Uppdaterad 15 april 2015, kl 08:33)
I en debattartikel i Dagens Nyheter torsdagen den 9 april d å skriver Utrikesminister Margot Wallström och Försvarsminister Peter Hultkvist, båda nationalsocialdemokrater, att de vill skicka en väpnad svensk styrka om 35 man till norra Irak. Med ett roat leende på läpparna läser man strax vidare. Äntligen en rolig nyhet från regeringskansliet. 35 man - jajamän! Vad tror regeringen egentligen att det är som pågår i Irak? Ett familjebråk i Rosengård?
Det blir inte mindre roligt när man längre fram får läsa att syftet är att stötta främst de Irakiska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning. Men vad är det som händer på regeringskansliet? Är de höga av någonting?
I stora delar av Mellanöstern är ”fred” sedan decennier, sekler eller rent av millennium, ett tillstånd som är väl så blodigt som de blodigaste av de krig som Sverige deltagit i. Sverige för sin del, har inte varit i krig på över 200 år. Vad värre är - Sverige har inte vunnit ett krig sedan 1600-talet, även om vi på historielektionerna fått lära oss om framgångsrika svenska slag. Dessvärre visar sig historieskrivningen i andra länder göra gällande att en del av de stora svenska framgångarna istället varit inget mindre än svenska katastrofer. Kanske är det just därför krigen inte vunnits?
Värst av allt, det som får regeringens förslag att riktigt lysa av inkompetens, rent av enfald: Sverige har aldrig krigat i ökentrakter eller något liknande.
Sådana triviala omständigheter får naturligtvis inte hindra tron på den svenska överlägsenheten.
En titt bland kommentarerna till debattartikeln synes andas viss skepsis. Någon frågar, med tydlig underförstådd hänvisning till senare tiders svenska militära framgångar, om regeringen kommer att skicka med mat till truppen? En annan påpekar att svensk militär lider brist på så basala saker som uniformer och ifrågasätter om regeringen ska skicka musikkåren eller beridna högvakten? Någon ifrågasätter, om trupper från helt andra klimat- och terrängförhållanden, som dessutom aldrig varit i strid, och när deras föregångare, när de varit i strid de senaste nästan 400 åren förlorat, verkligen kan tillföra något? Den som lever får se. Säkert kan svenskarna tillföra något. Man kanske kan introducera pappaledighet bland de irakiska säkerhetsstyrkorna? Eller kanske lära dem köra tåg? Eller att bryta och transportera järnmalm, förvalta spararnas medel, jaga älg, kanske i Alaska, driva kärnkraftverk, kolkraftverk, gaskraftverk eller telefonnät? Kanske kan Telia bli IS mobiloperatör? De har ju nästan alla andra skurkar på sitt CV?
Man kan, och bör, naturligtvis ställa sig ett antal frågor med anledning av regeringens förslag. Är det i världssamfundets intresse att Sverige som inte vunnit ett krig på snart 400 år ska utbilda de som ska bekämpa IS? VEM har kommit på idén att Sverige är lämpligt för uppgiften och varför tar sig en sådan idé fram till DN:s debattsida utan att hamna i papperskorgen längs vägen dit?
Svaret på den första frågan är naturligtvis uppenbart. Om man önskar den civiliserade mänsklighetens undergång bör Sverige leda kampen mot IS. Istället borde naturligtvis svenskarna, mot bakgrund av Sveriges trac-record allt sedan Axel Oxenstiernas dagar, istället utbilda IS styrkor.
Svaren på de senare frågorna är kanske inte lika uppenbara. Men de är däremot typiska för den svenska offentliga sektorn. Av skäl som jag i skrivande stund inte vill ge mig in på att förklara är mobbning utbrett i Sverige, framför allt i den offentliga sektorn. Mobbningen bedrivs av underhuggare, men med svaga och ryggradslösa chefers välsignelse, och riktar sig mot kompetenta medarbetare med ryggrad. Fenomenet orsakar hundratals självmord varje år i Sverige och garanterar den offentliga sektorns oduglighet. Alla, eller nästan alla, svenskars strävan efter konformitet gör att dåliga förslag inte hittar till papperskorgen.
Det finns dock ett område inom vilket Sverige inte har något att tillföra IS och det är juridiken. Sverige tolkar lagen med samma frimodighet som IS tolkar koranen, deras egen lagbok.
Södertälje onsdagen den 15 april 2015
Mikael Styrman
.
(Uppdaterad 15 april 2015, kl 08:33)
I en debattartikel i Dagens Nyheter torsdagen den 9 april d å skriver Utrikesminister Margot Wallström och Försvarsminister Peter Hultkvist, båda nationalsocialdemokrater, att de vill skicka en väpnad svensk styrka om 35 man till norra Irak. Med ett roat leende på läpparna läser man strax vidare. Äntligen en rolig nyhet från regeringskansliet. 35 man - jajamän! Vad tror regeringen egentligen att det är som pågår i Irak? Ett familjebråk i Rosengård?
Det blir inte mindre roligt när man längre fram får läsa att syftet är att stötta främst de Irakiska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning. Men vad är det som händer på regeringskansliet? Är de höga av någonting?
I stora delar av Mellanöstern är ”fred” sedan decennier, sekler eller rent av millennium, ett tillstånd som är väl så blodigt som de blodigaste av de krig som Sverige deltagit i. Sverige för sin del, har inte varit i krig på över 200 år. Vad värre är - Sverige har inte vunnit ett krig sedan 1600-talet, även om vi på historielektionerna fått lära oss om framgångsrika svenska slag. Dessvärre visar sig historieskrivningen i andra länder göra gällande att en del av de stora svenska framgångarna istället varit inget mindre än svenska katastrofer. Kanske är det just därför krigen inte vunnits?
Värst av allt, det som får regeringens förslag att riktigt lysa av inkompetens, rent av enfald: Sverige har aldrig krigat i ökentrakter eller något liknande.
Sådana triviala omständigheter får naturligtvis inte hindra tron på den svenska överlägsenheten.
En titt bland kommentarerna till debattartikeln synes andas viss skepsis. Någon frågar, med tydlig underförstådd hänvisning till senare tiders svenska militära framgångar, om regeringen kommer att skicka med mat till truppen? En annan påpekar att svensk militär lider brist på så basala saker som uniformer och ifrågasätter om regeringen ska skicka musikkåren eller beridna högvakten? Någon ifrågasätter, om trupper från helt andra klimat- och terrängförhållanden, som dessutom aldrig varit i strid, och när deras föregångare, när de varit i strid de senaste nästan 400 åren förlorat, verkligen kan tillföra något? Den som lever får se. Säkert kan svenskarna tillföra något. Man kanske kan introducera pappaledighet bland de irakiska säkerhetsstyrkorna? Eller kanske lära dem köra tåg? Eller att bryta och transportera järnmalm, förvalta spararnas medel, jaga älg, kanske i Alaska, driva kärnkraftverk, kolkraftverk, gaskraftverk eller telefonnät? Kanske kan Telia bli IS mobiloperatör? De har ju nästan alla andra skurkar på sitt CV?
Man kan, och bör, naturligtvis ställa sig ett antal frågor med anledning av regeringens förslag. Är det i världssamfundets intresse att Sverige som inte vunnit ett krig på snart 400 år ska utbilda de som ska bekämpa IS? VEM har kommit på idén att Sverige är lämpligt för uppgiften och varför tar sig en sådan idé fram till DN:s debattsida utan att hamna i papperskorgen längs vägen dit?
Svaret på den första frågan är naturligtvis uppenbart. Om man önskar den civiliserade mänsklighetens undergång bör Sverige leda kampen mot IS. Istället borde naturligtvis svenskarna, mot bakgrund av Sveriges trac-record allt sedan Axel Oxenstiernas dagar, istället utbilda IS styrkor.
Svaren på de senare frågorna är kanske inte lika uppenbara. Men de är däremot typiska för den svenska offentliga sektorn. Av skäl som jag i skrivande stund inte vill ge mig in på att förklara är mobbning utbrett i Sverige, framför allt i den offentliga sektorn. Mobbningen bedrivs av underhuggare, men med svaga och ryggradslösa chefers välsignelse, och riktar sig mot kompetenta medarbetare med ryggrad. Fenomenet orsakar hundratals självmord varje år i Sverige och garanterar den offentliga sektorns oduglighet. Alla, eller nästan alla, svenskars strävan efter konformitet gör att dåliga förslag inte hittar till papperskorgen.
Det finns dock ett område inom vilket Sverige inte har något att tillföra IS och det är juridiken. Sverige tolkar lagen med samma frimodighet som IS tolkar koranen, deras egen lagbok.
Södertälje onsdagen den 15 april 2015
Mikael Styrman
.
tisdag 14 april 2015
Maffiateater om Northland i Folksam på torsdag
.
Den som besöker Folksams stämma på torsdag kan få bevittna en högklassig maffiateater ”live” av landets förnämsta bedragare.
Då kommer nämligen den infiltrerade Aktiespararnas Förening att låtsas ställa besvärliga frågor till Anders Sundström och Co om de ”150 miljonerna” som gick åt helvete i ett ”rekonstruktionsförsök” gällande Northland.
Men det är naturligtvis bara teater.
Dels handlade det inte om något rekonstruktionsförsök. Istället handlade det om att vinna tid för att sopa igen spåren från Folksam och Swedbank till Northland och vidare till Maffian.
Dels var Northland dödsdömt från start och det visste alla de närmast sörjande. Northland startade inte som ett försök att få igång en gruva utan som ett försök att komma åt pensionsspararnas pengar. Ett lyckosamt sådant skulle det visa sig, eftersom pensionsspararna är för dumma för att begripa att de blivit rånade och att de pliktar med sämre pensioner och minskade besparingar.
Hela den här expeditionen om de ”150 miljonerna” syftar till att dölja de miljarder som runnit från spararna via Northland till maffian. Genom att låtsas bråka om de ”150 miljonerna” legitimerar Aktiespararnas Förening att det inte kostat Folksam och Swedbank mer, vilket är det verkliga syftet med morgondagens apspel.
Och den som låtsas företräda spararna kan se fram emot en generös belöning och en god karriärutveckling medan Anders Sundström och Co skrattar gott åt de korkade spararna som än en gång låtit sig blåsas. Denna gång med Aktiespararnas Förenings och Uppdrag Gransknings hjälp.
150 miljoner är naturligtvis felräkningspengar i en stor svindelverksamhet som Folksam. Det är ingenting som man bråkar om annat än just som ett medel att dölja de tusentals miljoner som förslösats och förskingrats.
Södertälje tisdagen den 14 april 2015
Mikael Styrman
.
Den som besöker Folksams stämma på torsdag kan få bevittna en högklassig maffiateater ”live” av landets förnämsta bedragare.
Då kommer nämligen den infiltrerade Aktiespararnas Förening att låtsas ställa besvärliga frågor till Anders Sundström och Co om de ”150 miljonerna” som gick åt helvete i ett ”rekonstruktionsförsök” gällande Northland.
Men det är naturligtvis bara teater.
Dels handlade det inte om något rekonstruktionsförsök. Istället handlade det om att vinna tid för att sopa igen spåren från Folksam och Swedbank till Northland och vidare till Maffian.
Dels var Northland dödsdömt från start och det visste alla de närmast sörjande. Northland startade inte som ett försök att få igång en gruva utan som ett försök att komma åt pensionsspararnas pengar. Ett lyckosamt sådant skulle det visa sig, eftersom pensionsspararna är för dumma för att begripa att de blivit rånade och att de pliktar med sämre pensioner och minskade besparingar.
Hela den här expeditionen om de ”150 miljonerna” syftar till att dölja de miljarder som runnit från spararna via Northland till maffian. Genom att låtsas bråka om de ”150 miljonerna” legitimerar Aktiespararnas Förening att det inte kostat Folksam och Swedbank mer, vilket är det verkliga syftet med morgondagens apspel.
Och den som låtsas företräda spararna kan se fram emot en generös belöning och en god karriärutveckling medan Anders Sundström och Co skrattar gott åt de korkade spararna som än en gång låtit sig blåsas. Denna gång med Aktiespararnas Förenings och Uppdrag Gransknings hjälp.
150 miljoner är naturligtvis felräkningspengar i en stor svindelverksamhet som Folksam. Det är ingenting som man bråkar om annat än just som ett medel att dölja de tusentals miljoner som förslösats och förskingrats.
Södertälje tisdagen den 14 april 2015
Mikael Styrman
.
onsdag 8 april 2015
Orättvist av regeringen
.
Hela påskhelgen har den förnämsta kompetensen på järnvägsdrift i landet jobbat med att akut lappa ihop landets mest trafikerade järnväg. Knappt var påskhelgen till ända och reparationerna avslutade så klappade järnvägen ihop igen. Det var enligt uppgift en kontaktledning som gick av den här gången.
Det är svårt för en utomstående att veta säkert om det var slumpen eller förutseende, som gjorde att regeringen samma dag presenterade sitt nödpaket till järnvägen.
625 Miljoner kronor extra ska i alla fall gå till järnvägsunderhåll i år. Sedan flaggar regeringen för en dryg miljard per år de kommande åren. Det låter väl bra? Men det är naturligtvis detsamma om det blir en eller tio miljarder om man inte vet hur man ska använda dem bäst, vilket man inte tycks veta.
Det känns nästan tokgeneröst av regeringen att anslå hela 625 miljoner kronor till en järnväg som numera är tämligen otillförlitlig. Särskilt mot bakgrund av att Wall-Enberg bara fick sextusen miljoner kronor - formellt och officiellt för att leverera ubåtar med 1960-talsteknik till försvaret från det nystulna ubåtsföretaget. Inofficiellt för att hålla igång det Wall-Enbergska konkursboet. Ska verkligen järnvägen, alla pendlarna som arbetar in alla de pengar som politikerna sedan svamlar bort, och alla andra som behöver frakta på järnvägen, bada i så mycket pengar, medan Wall-Enberg och mutkolvarna som inte gör någon nytta tvingas hanka sig fram på en så snål budget?
I TV4:s 22-nyheter under tisdagskvällen intervjuades en flicka som enligt undertexten var ”Verksamhetsstyrningschef underhåll” på Trafikverket - bara en sådan sak. Vad är det för fel på att vara underhållschef? Nåväl, det var i alla fall en söt och behändig flicka som kanske såg ut att vara ca 30+. Det är trevligt både med unga medarbetare och med söta flickor. Och jag tvivlar inte en sekund på att hon säkert är både välutbildad och en dugande person. Ändå tror jag att hon kan symbolisera en stor del av järnvägsproblematiken. Det är nämligen så, att man kan vara praktiskt taget outbildad i betydelsen formell teoretisk utbildning. Men om man istället har en gedigen erfarenhet kan man ändå vara en utmärkt underhållschef på järnvägen. Men det går inte att vara underhållschef utan erfarenhet och då spelar det praktiskt taget ingen roll vilken formell utbildning man har. 30+ går dessvärre knappast att kombinera med att ha en gedigen erfarenhet.
Såg Ni förresten ”Dox” igår kväll? Japanska Olympus tycks ha använt sig av snarlika skurkmetoder som finsk-svenska Stora Enso gjort under Wall-Enbergs tid i styrelsen. Hur många fler stora företag finns det vars redovisning inte går att lita på? Eller är frågan fel ställd? Finns det några stora företag vars redovisning går att lita på? Är det kanske likadant överallt? Att myndigheterna trakasserar, förföljer och suger ut småföretagare, men sticker svansen mellan benen så snart storföretagens skurkmetoder kommer på tal?
Södertälje onsdagen den 8 april 2015
Mikael Styrman
.
Hela påskhelgen har den förnämsta kompetensen på järnvägsdrift i landet jobbat med att akut lappa ihop landets mest trafikerade järnväg. Knappt var påskhelgen till ända och reparationerna avslutade så klappade järnvägen ihop igen. Det var enligt uppgift en kontaktledning som gick av den här gången.
Det är svårt för en utomstående att veta säkert om det var slumpen eller förutseende, som gjorde att regeringen samma dag presenterade sitt nödpaket till järnvägen.
625 Miljoner kronor extra ska i alla fall gå till järnvägsunderhåll i år. Sedan flaggar regeringen för en dryg miljard per år de kommande åren. Det låter väl bra? Men det är naturligtvis detsamma om det blir en eller tio miljarder om man inte vet hur man ska använda dem bäst, vilket man inte tycks veta.
Det känns nästan tokgeneröst av regeringen att anslå hela 625 miljoner kronor till en järnväg som numera är tämligen otillförlitlig. Särskilt mot bakgrund av att Wall-Enberg bara fick sextusen miljoner kronor - formellt och officiellt för att leverera ubåtar med 1960-talsteknik till försvaret från det nystulna ubåtsföretaget. Inofficiellt för att hålla igång det Wall-Enbergska konkursboet. Ska verkligen järnvägen, alla pendlarna som arbetar in alla de pengar som politikerna sedan svamlar bort, och alla andra som behöver frakta på järnvägen, bada i så mycket pengar, medan Wall-Enberg och mutkolvarna som inte gör någon nytta tvingas hanka sig fram på en så snål budget?
I TV4:s 22-nyheter under tisdagskvällen intervjuades en flicka som enligt undertexten var ”Verksamhetsstyrningschef underhåll” på Trafikverket - bara en sådan sak. Vad är det för fel på att vara underhållschef? Nåväl, det var i alla fall en söt och behändig flicka som kanske såg ut att vara ca 30+. Det är trevligt både med unga medarbetare och med söta flickor. Och jag tvivlar inte en sekund på att hon säkert är både välutbildad och en dugande person. Ändå tror jag att hon kan symbolisera en stor del av järnvägsproblematiken. Det är nämligen så, att man kan vara praktiskt taget outbildad i betydelsen formell teoretisk utbildning. Men om man istället har en gedigen erfarenhet kan man ändå vara en utmärkt underhållschef på järnvägen. Men det går inte att vara underhållschef utan erfarenhet och då spelar det praktiskt taget ingen roll vilken formell utbildning man har. 30+ går dessvärre knappast att kombinera med att ha en gedigen erfarenhet.
Såg Ni förresten ”Dox” igår kväll? Japanska Olympus tycks ha använt sig av snarlika skurkmetoder som finsk-svenska Stora Enso gjort under Wall-Enbergs tid i styrelsen. Hur många fler stora företag finns det vars redovisning inte går att lita på? Eller är frågan fel ställd? Finns det några stora företag vars redovisning går att lita på? Är det kanske likadant överallt? Att myndigheterna trakasserar, förföljer och suger ut småföretagare, men sticker svansen mellan benen så snart storföretagens skurkmetoder kommer på tal?
Södertälje onsdagen den 8 april 2015
Mikael Styrman
.
lördag 4 april 2015
Germanwings: Fortsatta bedrägerier om haveriorsaken
.
För det första är det mer än konstigt att man nu ”hittat” den andra svarta lådan, eftersom man hittade den redan för en veckan sedan och den då saknade sitt minneskort. Det betyder förmodligen att det störtade planet var det första att, konstruktörer och operatörer ovetande, ha TRE svarta lådor. Det är naturligtvis bluff. Den nu hittade lådan och dess innehåll är utan tvekan ett falsifikat, inspelat i efterhand för att stödja de lögner man hittills fantiserat ihop om olycksorsaken.
Det är mer än en sak som talar för att det förhåller sig på det sättet - utöver det oförklarade förhållandet att det har funnits för många svarta lådor på planet.
En sådan omständighet som är mycket märklig är de påståenden som någon, förmodligen Airbus, sprider via media om att andrepiloten flera gånger ska ha skruvat på inställningarna för autopiloten för att, som man påstår, öka hastigheten inför kollisionsögonblicket. Jag vill nog med bestämdhet påstå, att så gör inte en pilot som har för avsikt att begå självmord. Om en pilot vill göra så stänger han naturligtvis av autopiloten och för höjdreglaget framåt.
Däremot kan någon som inte kan flyga möjligen vara hänvisad till att justera autopilotens höjdreglage. Jag menar att detta med tydlighet talar emot att andrepiloten avsiktligt störtat planet. Antingen har någon annan, icke flygkunnig person, gjort det och i så fall ljuger den franska haveriutredningen för oss, eller så har planets styrsystem löpt amok och då ljuger tyvärr haveriutredningen också.
En annan sak som är mer än konstig bland de uppgifter vi matas med är påståendet att den svarta lådan, oavsett om man nu vill kalla den för nummer två eller nummer tre, skulle visa att andrepiloten har gjort det ena eller det andra styrutslaget. Något sådant kan dessvärre inte den svarta lådan visa. Den kan bara visa vilka kommandon styrsystemet TROR sig ha tagit emot. Den kan dessvärre inte visa om kommandona är utförda av andrepiloten eller av någon annan eller om de är följden av att styrsystemet löper amok. Om det är det senast nämnda så är det ju inte första gången det sker i en Airbus. Som bevisning för att andrepiloten avsiktligt störtade planet är det emellertid av noll och intet värde. Detta vet haveriutredarna. Ändå matas vi med dessa ”bevis” som dels inte bevisar något och dels sannolikt är gripna ur luften. Det ger ett mycket nedslående besked om franska myndigheters trovärdighet och därmed även om flygsäkerhetens fortsatta utveckling.
Södertälje lördagen den 4 april 2015
Mikael Styrman
.
För det första är det mer än konstigt att man nu ”hittat” den andra svarta lådan, eftersom man hittade den redan för en veckan sedan och den då saknade sitt minneskort. Det betyder förmodligen att det störtade planet var det första att, konstruktörer och operatörer ovetande, ha TRE svarta lådor. Det är naturligtvis bluff. Den nu hittade lådan och dess innehåll är utan tvekan ett falsifikat, inspelat i efterhand för att stödja de lögner man hittills fantiserat ihop om olycksorsaken.
Det är mer än en sak som talar för att det förhåller sig på det sättet - utöver det oförklarade förhållandet att det har funnits för många svarta lådor på planet.
En sådan omständighet som är mycket märklig är de påståenden som någon, förmodligen Airbus, sprider via media om att andrepiloten flera gånger ska ha skruvat på inställningarna för autopiloten för att, som man påstår, öka hastigheten inför kollisionsögonblicket. Jag vill nog med bestämdhet påstå, att så gör inte en pilot som har för avsikt att begå självmord. Om en pilot vill göra så stänger han naturligtvis av autopiloten och för höjdreglaget framåt.
Däremot kan någon som inte kan flyga möjligen vara hänvisad till att justera autopilotens höjdreglage. Jag menar att detta med tydlighet talar emot att andrepiloten avsiktligt störtat planet. Antingen har någon annan, icke flygkunnig person, gjort det och i så fall ljuger den franska haveriutredningen för oss, eller så har planets styrsystem löpt amok och då ljuger tyvärr haveriutredningen också.
En annan sak som är mer än konstig bland de uppgifter vi matas med är påståendet att den svarta lådan, oavsett om man nu vill kalla den för nummer två eller nummer tre, skulle visa att andrepiloten har gjort det ena eller det andra styrutslaget. Något sådant kan dessvärre inte den svarta lådan visa. Den kan bara visa vilka kommandon styrsystemet TROR sig ha tagit emot. Den kan dessvärre inte visa om kommandona är utförda av andrepiloten eller av någon annan eller om de är följden av att styrsystemet löper amok. Om det är det senast nämnda så är det ju inte första gången det sker i en Airbus. Som bevisning för att andrepiloten avsiktligt störtade planet är det emellertid av noll och intet värde. Detta vet haveriutredarna. Ändå matas vi med dessa ”bevis” som dels inte bevisar något och dels sannolikt är gripna ur luften. Det ger ett mycket nedslående besked om franska myndigheters trovärdighet och därmed även om flygsäkerhetens fortsatta utveckling.
Södertälje lördagen den 4 april 2015
Mikael Styrman
.
torsdag 2 april 2015
Uppdrag Granskning gjorde en White Wash åt maffian i Northland-skandalen
.
Jag såg i chatten efter programmet som sändes igår att Uppdrag Granskning fick beröm för ”granskningen” av Northland Resources.
Det är klart, att om man inte kan någonting om hur maffian opererar och hur den drar nytta av inkompetenta stollar och inte heller vet något sedan tidigare om Northland, så kan man väl tycka att reportaget var bra, med samma logik som den enögde är kung i de blindas rike.
Istället för att göra en granskning skyddade man de verkliga skurkarna och hängde ut några av de nyss nämnda stollarna och lite småskurkar. Jag ska återkomma till detta granskningarnas ängsliga lågvattenmärke.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
Jag såg i chatten efter programmet som sändes igår att Uppdrag Granskning fick beröm för ”granskningen” av Northland Resources.
Det är klart, att om man inte kan någonting om hur maffian opererar och hur den drar nytta av inkompetenta stollar och inte heller vet något sedan tidigare om Northland, så kan man väl tycka att reportaget var bra, med samma logik som den enögde är kung i de blindas rike.
Istället för att göra en granskning skyddade man de verkliga skurkarna och hängde ut några av de nyss nämnda stollarna och lite småskurkar. Jag ska återkomma till detta granskningarnas ängsliga lågvattenmärke.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
April, April…
.
..om än lite i efterskott.
Ni kan fortsätta att sortera soporna helt i onödan.
Hela cirkusen är bara till för att några ”affärsmän” och ”politiker” ska kunna sko sig på Ert dåliga samvete över rovdriften på jordens resurser.
Men det kanske är en win-win situation. Ni får sinnesfrid, om än på falska grunder, och maffian får Era pengar. Som i Neapel.
Rovdriften och återvinningsbedrägeriet fortsätter och varken Åsa Romson eller någon annan miljöpartist är beredd att äventyra sina taburetter för miljöns skull.
Glöm inte att ge lite pengar åt balkan-tiggarna. De har visserligen ingen direkt kontroll över lagstiftare och översittare, men vill gärna bli försörjda ändå. Och det kan också öka Ditt välbefinnande att försörja lite fler som inte behöver försörjas.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
![]() |
| Återvinningscirkusminister |
..om än lite i efterskott.
Ni kan fortsätta att sortera soporna helt i onödan.
Hela cirkusen är bara till för att några ”affärsmän” och ”politiker” ska kunna sko sig på Ert dåliga samvete över rovdriften på jordens resurser.
Men det kanske är en win-win situation. Ni får sinnesfrid, om än på falska grunder, och maffian får Era pengar. Som i Neapel.
Rovdriften och återvinningsbedrägeriet fortsätter och varken Åsa Romson eller någon annan miljöpartist är beredd att äventyra sina taburetter för miljöns skull.
Glöm inte att ge lite pengar åt balkan-tiggarna. De har visserligen ingen direkt kontroll över lagstiftare och översittare, men vill gärna bli försörjda ändå. Och det kan också öka Ditt välbefinnande att försörja lite fler som inte behöver försörjas.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
Germanwings: Den andra ”svarta lådan” har hittats igen - i Hollywood!
.
I stort sett varje nyhetssändning sedan kraschen i alperna tjatas det om hur andrepiloten avsiktligt kört planet i backen och mördat alla passagerarna. Det är ett tecken så gott som något på att det inte är så det har gått till. Det läggs helt enkelt ned alldeles för mycket möda på att hamra in det budskapet.
Dagens A-nyhet på området är att den andra svarta lådan hittats och ger stöd för propagandans version av händelseförloppet. Det är mer än intressant att den nu hittats och kan tydas, eftersom den enligt tidigare offentliggjorda uppgifter hittades för några dagar sedan, men då var illa sargad och bland annat hade förlorat sina minneskort, som lagringen av data sker på.
Om den nu har hittats igen, och kunnat tydas, måste det ha skett i Hollywood. I dagens tider av moralisk upplösning och utbredd korruption och annan kriminalitet högt upp i samhällsapparaten är det kanske inte så konstigt att den flugit ända dit. Det var ju trots allt en hård landning.
Som tidigare sagt så blir det svårt att ljuga trovärdigt när man måste hitta på under resans gång.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
![]() |
| Bild från "Wag The Dog" om ett annat bedrägeri. |
I stort sett varje nyhetssändning sedan kraschen i alperna tjatas det om hur andrepiloten avsiktligt kört planet i backen och mördat alla passagerarna. Det är ett tecken så gott som något på att det inte är så det har gått till. Det läggs helt enkelt ned alldeles för mycket möda på att hamra in det budskapet.
Dagens A-nyhet på området är att den andra svarta lådan hittats och ger stöd för propagandans version av händelseförloppet. Det är mer än intressant att den nu hittats och kan tydas, eftersom den enligt tidigare offentliggjorda uppgifter hittades för några dagar sedan, men då var illa sargad och bland annat hade förlorat sina minneskort, som lagringen av data sker på.
Om den nu har hittats igen, och kunnat tydas, måste det ha skett i Hollywood. I dagens tider av moralisk upplösning och utbredd korruption och annan kriminalitet högt upp i samhällsapparaten är det kanske inte så konstigt att den flugit ända dit. Det var ju trots allt en hård landning.
Som tidigare sagt så blir det svårt att ljuga trovärdigt när man måste hitta på under resans gång.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
Fler hycklare i kärntekniköverläggningar
.
USA, som är det enda land som använt kärnvapen, och som dessutom gjort det mot civilbefolkning, vill begränsa Irans kärnteknologi. Men USA är inte de enda hycklarna på banan. Frankrike som har svinat ned och delvis ödelagt ett av paradisen på jorden, Polynesien, med sina kärnvapenprov på Mururoa, är minsann också med och ”tar ansvar” för att inte andra ska bete sig som de själva.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
USA, som är det enda land som använt kärnvapen, och som dessutom gjort det mot civilbefolkning, vill begränsa Irans kärnteknologi. Men USA är inte de enda hycklarna på banan. Frankrike som har svinat ned och delvis ödelagt ett av paradisen på jorden, Polynesien, med sina kärnvapenprov på Mururoa, är minsann också med och ”tar ansvar” för att inte andra ska bete sig som de själva.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
Se upp där nere! Här kommer skolorna…
.
En vän till mig brukar säga att fördelen med att stå på botten är att man har fast mark under fötterna. I viss mån fungerar det nog även när man bara tror sig stå på botten. Så som tyckts ha varit fallet med de svenska skolorna. Men nu visar regeringen att dess förmåga att ytterligare försämra de svenska skolorna inte är på samma dekisnivå som skolorna själva.
Nu ska kommunerna, som (tillsamman med staten) misslyckats med att göra sina skolor till skolor som alla föräldrar vill låta sina barn gå i, få vetorätt mot friskolorna. Det ska även bli svårare för friskolorna att värja sig från i något eller några avseenden svaga elever.
Jag tror säkert att det sker i en uppenbar vilja att värna den kommunala skolan. Även i en önskan att tillförsäkra alla elever en helst lika bra skola. Men det kommer att leda till, att elever med bemedlade föräldrar, kommer att gå i skola utomlands. De mindre bemedlade, men ändå angelägna, kommer att välja de friskolor som på ett eller annat sätt lyckats värja sig mot svaga elever. Resten kommer att lalla runt i den kommunala flumskolan som våra politiker berövat alla möjligheter att vara annat än just flumskolor. Helst bör man ta bort betygen också, till förmån för ett intyg som säger att alla är lika bra. Det kommer säkert en del elever att tro på också, ända tills de kommer ut i kriminaliteten.
Det finns länder i vilka friskolor är en ickefråga. Länder i vilka alla går i den offentliga skolan. Länder i vilka lärarna inte avlövats sina möjligheter av välvilliga men inkompetenta och klåfingriga politiker. Som Finland exempelvis.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
En vän till mig brukar säga att fördelen med att stå på botten är att man har fast mark under fötterna. I viss mån fungerar det nog även när man bara tror sig stå på botten. Så som tyckts ha varit fallet med de svenska skolorna. Men nu visar regeringen att dess förmåga att ytterligare försämra de svenska skolorna inte är på samma dekisnivå som skolorna själva.
Nu ska kommunerna, som (tillsamman med staten) misslyckats med att göra sina skolor till skolor som alla föräldrar vill låta sina barn gå i, få vetorätt mot friskolorna. Det ska även bli svårare för friskolorna att värja sig från i något eller några avseenden svaga elever.
Jag tror säkert att det sker i en uppenbar vilja att värna den kommunala skolan. Även i en önskan att tillförsäkra alla elever en helst lika bra skola. Men det kommer att leda till, att elever med bemedlade föräldrar, kommer att gå i skola utomlands. De mindre bemedlade, men ändå angelägna, kommer att välja de friskolor som på ett eller annat sätt lyckats värja sig mot svaga elever. Resten kommer att lalla runt i den kommunala flumskolan som våra politiker berövat alla möjligheter att vara annat än just flumskolor. Helst bör man ta bort betygen också, till förmån för ett intyg som säger att alla är lika bra. Det kommer säkert en del elever att tro på också, ända tills de kommer ut i kriminaliteten.
Det finns länder i vilka friskolor är en ickefråga. Länder i vilka alla går i den offentliga skolan. Länder i vilka lärarna inte avlövats sina möjligheter av välvilliga men inkompetenta och klåfingriga politiker. Som Finland exempelvis.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
Mindre ROT - mer korruption, svartjobb och arbetskraftsimport
.
Magdalena Andersson svamlar om att regeringens avveckling av ROT-avdragen till förmån för subventioner och mutpengar till byggmaffian kommer att leda till att småhantverkarna flyttar till städerna och jobbar åt byggmaffian istället. Det lär inte ske. Hos byggmaffian jobbar svartavlönade, utlänningar och Hells Angels och liknande andliga bröder till byggmaffians psykopater.
Följden blir istället att den svarta marknaden växer igen. Men om det ändå ska avlönas svart går det lika bra att spara en slant genom att anlita en utlänning. Följaktligen mer svartjobb och mer arbetslöshet.
En positiv bieffekt kan vara att det blir mindre skatt till politiker och tjänstemän att svamla bort.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
Magdalena Andersson svamlar om att regeringens avveckling av ROT-avdragen till förmån för subventioner och mutpengar till byggmaffian kommer att leda till att småhantverkarna flyttar till städerna och jobbar åt byggmaffian istället. Det lär inte ske. Hos byggmaffian jobbar svartavlönade, utlänningar och Hells Angels och liknande andliga bröder till byggmaffians psykopater.
Följden blir istället att den svarta marknaden växer igen. Men om det ändå ska avlönas svart går det lika bra att spara en slant genom att anlita en utlänning. Följaktligen mer svartjobb och mer arbetslöshet.
En positiv bieffekt kan vara att det blir mindre skatt till politiker och tjänstemän att svamla bort.
Södertälje torsdagen den 2 april 2015
Mikael Styrman
.
onsdag 1 april 2015
Principfast återvinningsminister
.
Som hundratusentals andra svenskar var jag till återvinningen idag och sorterade burkar, klara glas, färgade glas, plast, papper och så vidare enligt konstens alla regler. Lite modstulen på slutet, medveten som jag var om att lastbilen kommer om några timmar och tömmer över alla kärlen i en gemensam container, oavsett hur mycket möda vi i onödan lagt ned på att sortera skräpet, inklusive de tvättade returburkarna.
Men så fick jag höra att miljöminister Åsa Romson bestämt att det dagen till ära ska bli slut på återvinningsbedrägerierna, I fortsättningen ska vi antingen slippa det meningslösa sorterandet eller slippa se att återvinningsparasiterna hånar oss genom att blanda allt när vi sorterat färdigt.
Skönt att det ändå finns ministrar som står för någonting och inte bara tänker på sig själva och sina taburetter.
Södertälje onsdagen den 1 april 2015
Mikael Styrman
.
Som hundratusentals andra svenskar var jag till återvinningen idag och sorterade burkar, klara glas, färgade glas, plast, papper och så vidare enligt konstens alla regler. Lite modstulen på slutet, medveten som jag var om att lastbilen kommer om några timmar och tömmer över alla kärlen i en gemensam container, oavsett hur mycket möda vi i onödan lagt ned på att sortera skräpet, inklusive de tvättade returburkarna.
Men så fick jag höra att miljöminister Åsa Romson bestämt att det dagen till ära ska bli slut på återvinningsbedrägerierna, I fortsättningen ska vi antingen slippa det meningslösa sorterandet eller slippa se att återvinningsparasiterna hånar oss genom att blanda allt när vi sorterat färdigt.
Skönt att det ändå finns ministrar som står för någonting och inte bara tänker på sig själva och sina taburetter.
Södertälje onsdagen den 1 april 2015
Mikael Styrman
.
Rimligare kärnenergibegränsning
.
Media rapporterar om överläggningar mellan bland annat Iran och USA, om kärnkraftsprogram och begränsning av sådana mm. Det enda rimliga utfallet av sådana överläggningar är förstås att USA förbinder sig att avveckla sina och utsätta sig för internationell kontroll under hot om att resten av världen annars överger dollarn som reservvaluta. Det senare skulle leda till att amerikanerna får börja betala sina räkningar själva och måste sluta parasitera på resten av världen.
USA är det enda land i världen som har satt in kärnvapen mot civila städer, dessutom i helt opåkallat läge, varigenom åtminstone 200.000 invånare mördades i Hiroshima och Nagasaki. USA har därmed naturligtvis gjort fortsatt innehav av kärnvapen och besläktade verksamheter orimligt.
Södertälje onsdagen den 1 april 2015
Mikael Styrman
.
Media rapporterar om överläggningar mellan bland annat Iran och USA, om kärnkraftsprogram och begränsning av sådana mm. Det enda rimliga utfallet av sådana överläggningar är förstås att USA förbinder sig att avveckla sina och utsätta sig för internationell kontroll under hot om att resten av världen annars överger dollarn som reservvaluta. Det senare skulle leda till att amerikanerna får börja betala sina räkningar själva och måste sluta parasitera på resten av världen.
USA är det enda land i världen som har satt in kärnvapen mot civila städer, dessutom i helt opåkallat läge, varigenom åtminstone 200.000 invånare mördades i Hiroshima och Nagasaki. USA har därmed naturligtvis gjort fortsatt innehav av kärnvapen och besläktade verksamheter orimligt.
Södertälje onsdagen den 1 april 2015
Mikael Styrman
.
I numera för Airbus vanlig ordning
.
I förrgår gick en Airbus A320 i backen igen, i numera vanlig ordning. Denna gång i Halifax, Kanada. Därför är det ännu lite svårt att veta vad som händer med haveriutredningen. Det är längre från Frankrike till Kanada än från Frankrike till Tyskland. Om några dagar, när den franska maffian hunnit arbeta med frågan, får vi veta om även detta plan flögs av en hemlighetsfull, suicidal sjukskriven och psyksjuk bigamist som levt dubbelliv och som just separerat från sin livskamrat och som är värdig allt förakt vi kan frammana.
Den Airbus-flygande delen av pilotkåren kan numera delas upp i två kategorier:
Dels de som redan befunnits vara hemlighetsfulla, suicidala, sjukskrivna och psyksjuka bigamister som lever dubbelliv och som just separerat från sina livskamrater,
och dels sådan som inte ännu befunnits vara hemlighetsfulla, suicidala, sjukskrivna och psyksjuka bigamister som lever dubbelliv och som just separerat från sina livskamrater.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
I förrgår gick en Airbus A320 i backen igen, i numera vanlig ordning. Denna gång i Halifax, Kanada. Därför är det ännu lite svårt att veta vad som händer med haveriutredningen. Det är längre från Frankrike till Kanada än från Frankrike till Tyskland. Om några dagar, när den franska maffian hunnit arbeta med frågan, får vi veta om även detta plan flögs av en hemlighetsfull, suicidal sjukskriven och psyksjuk bigamist som levt dubbelliv och som just separerat från sin livskamrat och som är värdig allt förakt vi kan frammana.
Den Airbus-flygande delen av pilotkåren kan numera delas upp i två kategorier:
Dels de som redan befunnits vara hemlighetsfulla, suicidala, sjukskrivna och psyksjuka bigamister som lever dubbelliv och som just separerat från sina livskamrater,
och dels sådan som inte ännu befunnits vara hemlighetsfulla, suicidala, sjukskrivna och psyksjuka bigamister som lever dubbelliv och som just separerat från sina livskamrater.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
tisdag 31 mars 2015
Tryckfels-Dick
.
Jag beklagar att senaste inlägget publicerades i flera exemplar.
Det var väl avlyssningen som stökade till det?
.
Jag beklagar att senaste inlägget publicerades i flera exemplar.
Det var väl avlyssningen som stökade till det?
.
Emellanåt misströstar man om vart utvecklingen är på väg
.
Ett exempel:
Förr kunde piloterna på ett trafikflygplan bara med svårighet landa i dimma och då fick den inte vara allt för tät inför sättningen. Numera kan planen landa själva utan assistans från piloterna. Men de kan också hitta på att störta själva utan att piloterna kan göra särskilt mycket åt saken. Åtminstone i det senare fallet misströstar man.
Ett annat exempel:
När jag var ännu yngre än jag är idag och man öppnade motorhuven i en bil var motorn en inte allt för stor järnklump i mitten, omgiven av väldigt mycket luft. Och det var gott om plats att skruva när det behövdes. Två man kunde nästan krypa ned i motorrummet och skruva där. En glödlampa kostade några kronor och vem som helst kunde byta på långt under en minut. Idag kostar en Xenon-lampa till en tysk kvalitetsbil 800 kr och det tar två erfarna mekaniker väl över en timma för att i det trånga motorrummet byta lampa på grund av allt svårdemonterat och svåråtermonterat skräp som konstruktörerna valt att fylla motorrummet med, allt till den överkomliga totalkostnaden 1.800 kr. När något går sönder kan det sällan repareras, bara bytas ut. Om inte tillverkarens datoriserade analys kan tala om vad som är fel vet de erfarna ”mekanikerna” inte vad de ska göra.
Det får en att undra om det verkligen är nödvändigt att människor som skapar en sådan utveckling verkligen behöver kunna föröka sig? Kanske borde mänskligheten skyddas mot sådan ”högteknologisk” idioti? Kanske hade Hitler nästan rätt ändå? Han förstod bara inte, att det inte var judarna utan industrins suboptimerande konstruktörer som var hotet.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
Ett exempel:
Förr kunde piloterna på ett trafikflygplan bara med svårighet landa i dimma och då fick den inte vara allt för tät inför sättningen. Numera kan planen landa själva utan assistans från piloterna. Men de kan också hitta på att störta själva utan att piloterna kan göra särskilt mycket åt saken. Åtminstone i det senare fallet misströstar man.
Ett annat exempel:
När jag var ännu yngre än jag är idag och man öppnade motorhuven i en bil var motorn en inte allt för stor järnklump i mitten, omgiven av väldigt mycket luft. Och det var gott om plats att skruva när det behövdes. Två man kunde nästan krypa ned i motorrummet och skruva där. En glödlampa kostade några kronor och vem som helst kunde byta på långt under en minut. Idag kostar en Xenon-lampa till en tysk kvalitetsbil 800 kr och det tar två erfarna mekaniker väl över en timma för att i det trånga motorrummet byta lampa på grund av allt svårdemonterat och svåråtermonterat skräp som konstruktörerna valt att fylla motorrummet med, allt till den överkomliga totalkostnaden 1.800 kr. När något går sönder kan det sällan repareras, bara bytas ut. Om inte tillverkarens datoriserade analys kan tala om vad som är fel vet de erfarna ”mekanikerna” inte vad de ska göra.
Det får en att undra om det verkligen är nödvändigt att människor som skapar en sådan utveckling verkligen behöver kunna föröka sig? Kanske borde mänskligheten skyddas mot sådan ”högteknologisk” idioti? Kanske hade Hitler nästan rätt ändå? Han förstod bara inte, att det inte var judarna utan industrins suboptimerande konstruktörer som var hotet.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
Byggmyglet eskalerar
.
Egentligen vore det väl lite förskönande att påstå att byggmyglet kommer tillbaka. För det har ju aldrig hunnit vara borta. Däremot har ju under åtta år borgerliga skurkar fått lite mer av bytet än nationalsocialdemokratiska skurkar.
Men nu ska i alla fall regeringen återinföra byggsubventioner. Det är ett gammalt nationalsocialdemokratiskt framgångsrecept som innebär att byggmaffian och mestadels nationalsocialdemokratiska pampar delar på subventionerna. Det har gett oss offentliga byggarbetsplatser där hälften, eller mer, av arbetskraften jobbar svart. Det har också gett oss akut bostadsbrist och världens dyraste byggen.
Sverige försvarar sin plats som den mest framträdande fusionen av ett industriland och bananrepublik. Eller rättare sagt: fusionen av ett industriland på dekis och en bananrepublik.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
Egentligen vore det väl lite förskönande att påstå att byggmyglet kommer tillbaka. För det har ju aldrig hunnit vara borta. Däremot har ju under åtta år borgerliga skurkar fått lite mer av bytet än nationalsocialdemokratiska skurkar.
Men nu ska i alla fall regeringen återinföra byggsubventioner. Det är ett gammalt nationalsocialdemokratiskt framgångsrecept som innebär att byggmaffian och mestadels nationalsocialdemokratiska pampar delar på subventionerna. Det har gett oss offentliga byggarbetsplatser där hälften, eller mer, av arbetskraften jobbar svart. Det har också gett oss akut bostadsbrist och världens dyraste byggen.
Sverige försvarar sin plats som den mest framträdande fusionen av ett industriland och bananrepublik. Eller rättare sagt: fusionen av ett industriland på dekis och en bananrepublik.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
Regeringen, regeringen själv och andra fiender till regeringen
.
Den svenska regeringen behöver nog inga fiender. Den har ju sig själv. Ändå tycks man samla på sig ett betydande antal fiender. Som någon mycket klarsynt uttryckte det: i Mellanöstern har man lyckats bli osams med båda sidor. Sannerligen en bedrift. Men kanske öppnar det en möjlighet. Om den gamla devisen ”min fiendes fiende är min vän” alltjämt bär syn för sägen kan den svenska regeringen kanske bli det kitt som kan ena de stridande parterna i den mångtusenåriga mellanösternkonflikten.
Men EN fiende, utöver USA, aktar den svenska regeringen sig för att skaffa. När Wall-Enberg gnällde lite ynkligt ramlade det genast in en beställning på två ubåtar av 1960-talsmodell, för sex miljarder eller sextusen miljoner. Då var regeringen varken fattig eller sjuk. Däremot kommer nog många fattiga och sjuka att märka av att regeringen slösade bort de sextusen miljonerna också, och det utan att blinka samt utan nämnvärd upphandling.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
Den svenska regeringen behöver nog inga fiender. Den har ju sig själv. Ändå tycks man samla på sig ett betydande antal fiender. Som någon mycket klarsynt uttryckte det: i Mellanöstern har man lyckats bli osams med båda sidor. Sannerligen en bedrift. Men kanske öppnar det en möjlighet. Om den gamla devisen ”min fiendes fiende är min vän” alltjämt bär syn för sägen kan den svenska regeringen kanske bli det kitt som kan ena de stridande parterna i den mångtusenåriga mellanösternkonflikten.
Men EN fiende, utöver USA, aktar den svenska regeringen sig för att skaffa. När Wall-Enberg gnällde lite ynkligt ramlade det genast in en beställning på två ubåtar av 1960-talsmodell, för sex miljarder eller sextusen miljoner. Då var regeringen varken fattig eller sjuk. Däremot kommer nog många fattiga och sjuka att märka av att regeringen slösade bort de sextusen miljonerna också, och det utan att blinka samt utan nämnvärd upphandling.
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
Bra för Volvo? …. för Göteborg?
.
USA har långa tider varit Volvos viktigaste marknad. Emellanåt har Volvo tjänat stora pengar där, när dollarn varit stark. I tider av svag dollar har försäljningen varit desto darrigare. Nu ska Volvocars bygga en fabrik i USA, men det ska inte påverka jobben i Göteborg, enligt Volvocars produktionschef. Hur sannolikt är det? Jag vill inte på något vis mena att det är omöjligt. Men däremot är det mindre sannolikt att det inte påverkar jobben i Göteborg i negativ riktning, om bilarna som säljs i USA även ska tillverkas där.
Ett av de argument som anförs offentligt för en fabrik i USA är att skydda sig mot svängningar i dollarkursen. Det vill säga skydda sig mot perioder av svag dollarkurs. Jag har lite svårt för det resonemanget. Om man skyddar sig mot svag försäljning i tider av låg dollarkurs så skyddar man sig även mot att kunna göra goda affärer i tider av stark dollarkurs.
Resonemanget påminner om den floskelpropaganda som anfördes för att få oss att gå med i eurosamarbetet. Valutasvängningar sågs bara som ett hot, när det egentligen är en affärsmöjlighet.
En annan, men inte lika närliggande, jämförelse är sågverksindustrin. Förr drevs sågverk av affärsmän som sågade för fullt och tjänade mycket pengar i goda tider och drog ned på verksamheten i dåliga tider. Så småningom tog politruker utan affärsbegåvning över sågverksindustrin. Målsättningen övergick, från att göra goda affärer till att istället erbjuda uthållig sysselsättning, utan neddragningar i dåliga tider. En av följderna blev att produktionskostnaden blev nästan enda kvarvarande konkurrensmedel, vilket resulterade i att alla byggde ut och rationaliserade sin produktion. Alla med i stort sett likadan produktionsutrustning. Och vilken konkurrensfördel ger det, om jag får fråga? En konsekvens blev en imponerande produktionskapacitet, stor nog att såga sönder varje ansats till högre priser och goda tider. En annan konsekvens blev en imponerande sågverksdöd, centralisering och långa transporter som tär på jordens oljetillgångar och sänker konkurrenskraften helt i onödan. Den mest förödande konsekvensen blev konstant dåliga tider eftersom sågverkspolitrukerna ständigt och omedelbart sågar sönder varje antydan till ökad efterfrågan.
Varken dollarn eller kronan är kassaskåpssäker. USA är skuldsatt upp över öronen och kör sedelpressen så att den glöder. Men USA är reservvaluta för resten av världen - åtminstone än så länge. Om dollarn fortsätter att vara reservvaluta kan USA fortsätta att parasitera på resten av världen.
Även kronans profeter har hittat ”on”-knappen på sedelpressen. De har även mer än femtio års erfarenhet av att bevara konkurrenskraften genom att återkommande devalvera sitt folk fattigt. Nära nog precis motsatt taktik mot den som skapat det moderna Tysklands framgångssaga.
Som nog låter sig anas har jag en mycket bestämd uppfattning om vilken av de två svaga valutorna som kan förväntas vara uthålligt svagast. Jag befarar att Volvocars är på väg försätta sig i den situation som våra sågverk en gång förpassade sig själva till, nämligen att i avsaknad av originalitet, och efter att ha avhänt sig sin mest betydande konkurrensfördel, förvandlas till en av flera svaga biltillverkare, den ena den andra lik.
Jag minns vagt ett idealiserande TV-inslag, för drygt 30 år sedan, om, såvitt jag minns, konsultföretaget Enators nya kontorshus utanför Stockholm och hur man bland mycket annat ordbajs orerade om hur stolarnas ryggstödslutning i lunchrummet skulle frammana aggressivitet, progressivitet och kreativitet. Om det är däri lösningen ligger kan man ju fundera över hur stolarna ser ut på Volvocars? Hänger de månntro till bords i trapetser från knävecken när de nu av allt att döma gjort ett seriöst försök att tänka med den kroppsdel som vi andra sitter på?
Om syftet däremot är en organiserad marsch ut ur Sverige blir åtgärden möjligen begripligare. Med en fabrik i Kina, en annan i USA, vem behöver då Göteborg? Även i ett större sammanhang passar åtgärden in. Det blir som våra politiska ledare uttryckt tidigare, ett stort steg framåt mot den ljusnande framtid då inga svenskar längre sysselsätter sig med tunga och smutsiga industriarbeten, utan vår spjutspets, våra analfabeter, levererar kvalificerade konsulttjänster till de underlägsna länder dit industrin flyttat. Tveklöst en stor framgång för våra politiker och högre tjänstemän.
- Heja politikens grabbar av bägge könen!
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
USA har långa tider varit Volvos viktigaste marknad. Emellanåt har Volvo tjänat stora pengar där, när dollarn varit stark. I tider av svag dollar har försäljningen varit desto darrigare. Nu ska Volvocars bygga en fabrik i USA, men det ska inte påverka jobben i Göteborg, enligt Volvocars produktionschef. Hur sannolikt är det? Jag vill inte på något vis mena att det är omöjligt. Men däremot är det mindre sannolikt att det inte påverkar jobben i Göteborg i negativ riktning, om bilarna som säljs i USA även ska tillverkas där.
Ett av de argument som anförs offentligt för en fabrik i USA är att skydda sig mot svängningar i dollarkursen. Det vill säga skydda sig mot perioder av svag dollarkurs. Jag har lite svårt för det resonemanget. Om man skyddar sig mot svag försäljning i tider av låg dollarkurs så skyddar man sig även mot att kunna göra goda affärer i tider av stark dollarkurs.
Resonemanget påminner om den floskelpropaganda som anfördes för att få oss att gå med i eurosamarbetet. Valutasvängningar sågs bara som ett hot, när det egentligen är en affärsmöjlighet.
En annan, men inte lika närliggande, jämförelse är sågverksindustrin. Förr drevs sågverk av affärsmän som sågade för fullt och tjänade mycket pengar i goda tider och drog ned på verksamheten i dåliga tider. Så småningom tog politruker utan affärsbegåvning över sågverksindustrin. Målsättningen övergick, från att göra goda affärer till att istället erbjuda uthållig sysselsättning, utan neddragningar i dåliga tider. En av följderna blev att produktionskostnaden blev nästan enda kvarvarande konkurrensmedel, vilket resulterade i att alla byggde ut och rationaliserade sin produktion. Alla med i stort sett likadan produktionsutrustning. Och vilken konkurrensfördel ger det, om jag får fråga? En konsekvens blev en imponerande produktionskapacitet, stor nog att såga sönder varje ansats till högre priser och goda tider. En annan konsekvens blev en imponerande sågverksdöd, centralisering och långa transporter som tär på jordens oljetillgångar och sänker konkurrenskraften helt i onödan. Den mest förödande konsekvensen blev konstant dåliga tider eftersom sågverkspolitrukerna ständigt och omedelbart sågar sönder varje antydan till ökad efterfrågan.
Varken dollarn eller kronan är kassaskåpssäker. USA är skuldsatt upp över öronen och kör sedelpressen så att den glöder. Men USA är reservvaluta för resten av världen - åtminstone än så länge. Om dollarn fortsätter att vara reservvaluta kan USA fortsätta att parasitera på resten av världen.
Även kronans profeter har hittat ”on”-knappen på sedelpressen. De har även mer än femtio års erfarenhet av att bevara konkurrenskraften genom att återkommande devalvera sitt folk fattigt. Nära nog precis motsatt taktik mot den som skapat det moderna Tysklands framgångssaga.
Som nog låter sig anas har jag en mycket bestämd uppfattning om vilken av de två svaga valutorna som kan förväntas vara uthålligt svagast. Jag befarar att Volvocars är på väg försätta sig i den situation som våra sågverk en gång förpassade sig själva till, nämligen att i avsaknad av originalitet, och efter att ha avhänt sig sin mest betydande konkurrensfördel, förvandlas till en av flera svaga biltillverkare, den ena den andra lik.
Jag minns vagt ett idealiserande TV-inslag, för drygt 30 år sedan, om, såvitt jag minns, konsultföretaget Enators nya kontorshus utanför Stockholm och hur man bland mycket annat ordbajs orerade om hur stolarnas ryggstödslutning i lunchrummet skulle frammana aggressivitet, progressivitet och kreativitet. Om det är däri lösningen ligger kan man ju fundera över hur stolarna ser ut på Volvocars? Hänger de månntro till bords i trapetser från knävecken när de nu av allt att döma gjort ett seriöst försök att tänka med den kroppsdel som vi andra sitter på?
Om syftet däremot är en organiserad marsch ut ur Sverige blir åtgärden möjligen begripligare. Med en fabrik i Kina, en annan i USA, vem behöver då Göteborg? Även i ett större sammanhang passar åtgärden in. Det blir som våra politiska ledare uttryckt tidigare, ett stort steg framåt mot den ljusnande framtid då inga svenskar längre sysselsätter sig med tunga och smutsiga industriarbeten, utan vår spjutspets, våra analfabeter, levererar kvalificerade konsulttjänster till de underlägsna länder dit industrin flyttat. Tveklöst en stor framgång för våra politiker och högre tjänstemän.
- Heja politikens grabbar av bägge könen!
Södertälje tisdagen den 31 mars 2015
Mikael Styrman
.
Germanwings: Den nya tidens morbida plockepinspel på den havererade teknikens och världsekonomins altare
.
Av allt att döma är de i den senaste Airbus-kraschen omkomna förvandlade till ganska finfördelade mänskliga kvarlevor. Rimligen är människorna i de flesta fall i mindre bitar än planet som ju synes vara i smulor. Självklart vill sörjande efterlevande att deras avlidna anförvanter behandlas på ett respektfullt sätt. Våra begravningsritualer och vår griftefrid är dock illa anpassade till den moderna tidens elektroniskt styrda flygplan och dess konsekvenser. Och visst är ansatsen att klättra omkring i alperna med stöd av helikoptrar för att plocka ihop bitar och lägga pussel med dem ett försök att helga traditioner. Men slutresultatet blir så småningom nästan parodiskt.
Ändå är det väl något vi får vänja oss vid, om dagens felkonstruerade flygplan även i fortsättningen ska användas som om inget skett och som om olyckorna även i fortsättningen ska skyllas på piloter vilka inte kan försvara sig.
Förr begravdes man i fält, inte sällan i massgravar, när man stupade i krig. Den som omkom till sjöss överläts till havet. Ett undantag som på något sätt blev en milstolpe var väl apspelet kring Estonia, med den famösa övertäckningen på havsbotten, som av allt att döma blev följden av viljan att dölja skurkstrecken vilka resulterat i att fartyget gick under.
Man bör nog ifrågasätta det meningsfulla i det ”arbete” som pågår i franska alperna. Åtminstone någon gång längs resan kommer man nog att själva ifrågasätta nyttan, om än inte högljutt. Men just nu är ju ”räddningsarbetet” värdefullt som en del i sorgearbetet för de anhöriga och som något att avleda fokus mot för de ansvariga för mörkläggningen. Och ingen vill, av naturliga skäl, ifrågasätta det plockepinspel som blir följden. Sannolikt innebär det som pågår inget mindre än en ny sorts massgrav. Ihopsamlade reservdelsmänniskor bestående av en mix av ett flertal omkomna. Varför inte, så här 48 år efter att Christiaan Barnard och hans team utförde världens första hjärttransplantation i Kapstaden? Varför ska de levande ha ensamrätt till mänskliga reservdelar? Liken är väl också männskor, om än i bitar, för att tillämpa logiken i ”Fablernas Värld”? Och varför skulle man inte göra det? Det är ju den logiken som styr våra politiker, åtminstone den svenska migrationspolitiken.
En annan sak som man kan fråga sig, är om detta kommer att visa sig vara en enstaka händelse eller om det är början på en trend? I det senare fallet kan det vara den första i en följd av morbida plockepinbegravningar orsakade av ”självmordsbenägna” piloter i perfekt fungerande flygplan med genomtänkta elektroniska styrsystem. Åtminstone i de fall man inte i fortsättningen lyckas ”trolla bort” flygplan, besättningar och passagerare i sin helhet.
- Simsalabim!
Södertälje måndagen den 30 mars 2015
Mikael Styrman
.
Av allt att döma är de i den senaste Airbus-kraschen omkomna förvandlade till ganska finfördelade mänskliga kvarlevor. Rimligen är människorna i de flesta fall i mindre bitar än planet som ju synes vara i smulor. Självklart vill sörjande efterlevande att deras avlidna anförvanter behandlas på ett respektfullt sätt. Våra begravningsritualer och vår griftefrid är dock illa anpassade till den moderna tidens elektroniskt styrda flygplan och dess konsekvenser. Och visst är ansatsen att klättra omkring i alperna med stöd av helikoptrar för att plocka ihop bitar och lägga pussel med dem ett försök att helga traditioner. Men slutresultatet blir så småningom nästan parodiskt.
Ändå är det väl något vi får vänja oss vid, om dagens felkonstruerade flygplan även i fortsättningen ska användas som om inget skett och som om olyckorna även i fortsättningen ska skyllas på piloter vilka inte kan försvara sig.
Förr begravdes man i fält, inte sällan i massgravar, när man stupade i krig. Den som omkom till sjöss överläts till havet. Ett undantag som på något sätt blev en milstolpe var väl apspelet kring Estonia, med den famösa övertäckningen på havsbotten, som av allt att döma blev följden av viljan att dölja skurkstrecken vilka resulterat i att fartyget gick under.
Man bör nog ifrågasätta det meningsfulla i det ”arbete” som pågår i franska alperna. Åtminstone någon gång längs resan kommer man nog att själva ifrågasätta nyttan, om än inte högljutt. Men just nu är ju ”räddningsarbetet” värdefullt som en del i sorgearbetet för de anhöriga och som något att avleda fokus mot för de ansvariga för mörkläggningen. Och ingen vill, av naturliga skäl, ifrågasätta det plockepinspel som blir följden. Sannolikt innebär det som pågår inget mindre än en ny sorts massgrav. Ihopsamlade reservdelsmänniskor bestående av en mix av ett flertal omkomna. Varför inte, så här 48 år efter att Christiaan Barnard och hans team utförde världens första hjärttransplantation i Kapstaden? Varför ska de levande ha ensamrätt till mänskliga reservdelar? Liken är väl också männskor, om än i bitar, för att tillämpa logiken i ”Fablernas Värld”? Och varför skulle man inte göra det? Det är ju den logiken som styr våra politiker, åtminstone den svenska migrationspolitiken.
En annan sak som man kan fråga sig, är om detta kommer att visa sig vara en enstaka händelse eller om det är början på en trend? I det senare fallet kan det vara den första i en följd av morbida plockepinbegravningar orsakade av ”självmordsbenägna” piloter i perfekt fungerande flygplan med genomtänkta elektroniska styrsystem. Åtminstone i de fall man inte i fortsättningen lyckas ”trolla bort” flygplan, besättningar och passagerare i sin helhet.
- Simsalabim!
Södertälje måndagen den 30 mars 2015
Mikael Styrman
.
måndag 30 mars 2015
Germanwings: Mörkläggningsledningen missade sin chans
.
Den möjlighet som fanns att vinna trovärdighet för haveriutredningen kring Germanwings 9525’s krasch har sannolikt gått förlorad.
Det är känt i flygkretsar att den franska haveriutredande myndigheten är korrumperad, politiskt och sannolikt även ekonomiskt korrumperad. Likaledes är det känt att tidigare haverier med Airbusplan inblandade resulterat i att även haveriutredningarna havererat, olycksorsakerna dolts och krascherna skyllts på piloterna.
Denna gång fanns ändå en möjlighet att återupprätta en del av förtroendet för den franska myndigheten. Hade man genast publicerat hela dialogen från cockpit, i oförvanskat skick, på Internet skulle man ha skyddat sig mot anklagelser om att mörklägga den verkliga haveriorsaken.
Istället vänder man sig till ”Der Spiegel” och ber dem vara demokratiskt alibi. Ungefär som om man i Sverige skulle kalla in Expressen eller Dagens Nyheter som sanningsvittne - med exklusiv rätt.
Men möjligheten att offentliggöra bandet slarvade man bort. Istället har man dragit ned även den tyska polisen i det franska korrupta träsket, för att backa upp de franska lögnerna. Förmodligen kunde man helt enkelt inte lägga ut dialogen eftersom den inte var ”färdig” ännu. Man hittade antagligen på längs resans gång, efter hand som man tyckte att historien behövde förstärkas.
Att man blev stressade att hitta på olycksorsaker, och publicera dem utan att ha tänkt färdigt, berodde på att olika utländska större media började rapportera om att flygande personal vägrade flyga Airbus A320 innan olycksorsaken var klarlagd.
Börjar man ljuga i panik, och släpper ut historien innan man fantiserat färdigt kan det bli ganska tokigt i slutändan. Som nu med Germanwings.
Södertälje söndagen den 29 mars 2015
Mikael Styrman
.
Den möjlighet som fanns att vinna trovärdighet för haveriutredningen kring Germanwings 9525’s krasch har sannolikt gått förlorad.
Det är känt i flygkretsar att den franska haveriutredande myndigheten är korrumperad, politiskt och sannolikt även ekonomiskt korrumperad. Likaledes är det känt att tidigare haverier med Airbusplan inblandade resulterat i att även haveriutredningarna havererat, olycksorsakerna dolts och krascherna skyllts på piloterna.
Denna gång fanns ändå en möjlighet att återupprätta en del av förtroendet för den franska myndigheten. Hade man genast publicerat hela dialogen från cockpit, i oförvanskat skick, på Internet skulle man ha skyddat sig mot anklagelser om att mörklägga den verkliga haveriorsaken.
Istället vänder man sig till ”Der Spiegel” och ber dem vara demokratiskt alibi. Ungefär som om man i Sverige skulle kalla in Expressen eller Dagens Nyheter som sanningsvittne - med exklusiv rätt.
Men möjligheten att offentliggöra bandet slarvade man bort. Istället har man dragit ned även den tyska polisen i det franska korrupta träsket, för att backa upp de franska lögnerna. Förmodligen kunde man helt enkelt inte lägga ut dialogen eftersom den inte var ”färdig” ännu. Man hittade antagligen på längs resans gång, efter hand som man tyckte att historien behövde förstärkas.
Att man blev stressade att hitta på olycksorsaker, och publicera dem utan att ha tänkt färdigt, berodde på att olika utländska större media började rapportera om att flygande personal vägrade flyga Airbus A320 innan olycksorsaken var klarlagd.
Börjar man ljuga i panik, och släpper ut historien innan man fantiserat färdigt kan det bli ganska tokigt i slutändan. Som nu med Germanwings.
Södertälje söndagen den 29 mars 2015
Mikael Styrman
.
söndag 29 mars 2015
Skavlan skämde ut sig
.
Jag råkade se ett stycke av Skavlans intervju med Jimmie Åkesson.
Tråkigt att se att Skavlan är samma sorts ryggradslös rövslickare som sina svenska kollegor.
Fräckt och oförskämt att oavsett ämne falla de man intervjuar i talet hela tiden. Så kan en överambitiös valp som just kommit från journalisthögskolan - möjligen - få bete sig, men inte en erfaren intervjuare i ett underhållningsprogram.
Jag har faktiskt svårt att se att Skavlan tillför oss någonting som vi inte redan har för mycket av i Sverige.
Göteborg söndagen den 29 mars 2015
Mikael Styrman
.
Jag råkade se ett stycke av Skavlans intervju med Jimmie Åkesson.
Tråkigt att se att Skavlan är samma sorts ryggradslös rövslickare som sina svenska kollegor.
Fräckt och oförskämt att oavsett ämne falla de man intervjuar i talet hela tiden. Så kan en överambitiös valp som just kommit från journalisthögskolan - möjligen - få bete sig, men inte en erfaren intervjuare i ett underhållningsprogram.
Jag har faktiskt svårt att se att Skavlan tillför oss någonting som vi inte redan har för mycket av i Sverige.
Göteborg söndagen den 29 mars 2015
Mikael Styrman
.
lördag 28 mars 2015
Germanwings och Airbus - när lögnerna skenar
.
Hur det går när kriminella politikers moral tar över i samhället kan vi nu bevittna i kölvattnet på de allt fler haverierna med flygplan utrustade med elektroniska styrsystem.
Istället för att ta itu med de växande problemen som elektronik - och särskilt felaktigt utformad elektronik - i våra flygplan, och då främst Airbus, åstadkommer ljuger ett samlat internationellt etablissemang fast sig allt hårdare i lögner som är predestinerade att rasa samman. Ju fler ”hederliga” utredare, poliser, åklagare, flygbolagschefer med mera, som man tvingat att delta i lögnerna, och som deltagit i att på kriminellt manér ta heder och ära av piloterna, desto svårare blir det att ta sig ur situationen och desto större blir förtroendekrisen sedan, när lögnerna rasar samman.
Det går fort att lova generösa plåster på såren till de efterlevande när sanningen inte tål dagens ljus.
Göteborg lördagen den 28 mars
Mikael Styrman
.
Hur det går när kriminella politikers moral tar över i samhället kan vi nu bevittna i kölvattnet på de allt fler haverierna med flygplan utrustade med elektroniska styrsystem.
Istället för att ta itu med de växande problemen som elektronik - och särskilt felaktigt utformad elektronik - i våra flygplan, och då främst Airbus, åstadkommer ljuger ett samlat internationellt etablissemang fast sig allt hårdare i lögner som är predestinerade att rasa samman. Ju fler ”hederliga” utredare, poliser, åklagare, flygbolagschefer med mera, som man tvingat att delta i lögnerna, och som deltagit i att på kriminellt manér ta heder och ära av piloterna, desto svårare blir det att ta sig ur situationen och desto större blir förtroendekrisen sedan, när lögnerna rasar samman.
Det går fort att lova generösa plåster på såren till de efterlevande när sanningen inte tål dagens ljus.
Göteborg lördagen den 28 mars
Mikael Styrman
.
fredag 27 mars 2015
Nya flyg- och bemanningsregler i kölvattnet på Germanwings 4U 9525
.
I kölvattnet på det nu, genom skickligt och metodiskt samt garanterat oväldigt utrednings- och husrannsakningsarbete, uppklarade flyghaveriet med Germanwings 4U 9525 ändrar flygbolagen sina regler.
I fortsättningen ska bolagens Airbusmaskiner bara få flygas av garanterat psyksjuka piloter och aldrig färre än fem åt gången. En extra bonus är om man före pilotarbetet haft särskilt lågmeriterade arbeten och ett oavvisligt krav är att man ligger i minst en skilsmässa. Alla bolagens Airbuspiloter avkrävs att som en säkerhetsåtgärd ständigt ha minst ett sjukskrivningsbevis liggande i bostaden för den händelse de oplanerat skulle komma att flyga Airbus. Bolagen rekommenderar även sina piloter att skriva sig på andra adresser än sina fruar och/eller fästmöer. Om man även har blivit mobbad, eller kan uppvisa intyg om att man stammat eller varit särskilt ful som barn, uppges det hos vissa bolag ge förtur till långdistansflygningar.
Särskilda arbetsgrupper kommer att utveckla metoder för hantering av piloter, eller jihadister som försöker ta sig in i cockpit med yxa, utklädda till piloter. Enligt en vanligtvis välunderrättad källa, centralt placerad i flera arbetsgrupper, är stötestenen så här långt dels om passagerarna ska skyddas mot friska piloter med hjälp av säkerhetsvakter. En annan hur vakterna ska prioritera i de fall både jihadister och piloter vill störta samma flygplan. I likhet med de amerikanska grundskolorna återstår ännu att lösa hur man ska hantera plötsliga sjukdomsfall bland vakterna. Enligt samma källa kan det bli med den amerikanska metoden, innebärande tyngre beväpning av alla vakter.
Göteborg fredagen den 27 mars 2015
Mikael Styrman
.
I kölvattnet på det nu, genom skickligt och metodiskt samt garanterat oväldigt utrednings- och husrannsakningsarbete, uppklarade flyghaveriet med Germanwings 4U 9525 ändrar flygbolagen sina regler.
I fortsättningen ska bolagens Airbusmaskiner bara få flygas av garanterat psyksjuka piloter och aldrig färre än fem åt gången. En extra bonus är om man före pilotarbetet haft särskilt lågmeriterade arbeten och ett oavvisligt krav är att man ligger i minst en skilsmässa. Alla bolagens Airbuspiloter avkrävs att som en säkerhetsåtgärd ständigt ha minst ett sjukskrivningsbevis liggande i bostaden för den händelse de oplanerat skulle komma att flyga Airbus. Bolagen rekommenderar även sina piloter att skriva sig på andra adresser än sina fruar och/eller fästmöer. Om man även har blivit mobbad, eller kan uppvisa intyg om att man stammat eller varit särskilt ful som barn, uppges det hos vissa bolag ge förtur till långdistansflygningar.
Särskilda arbetsgrupper kommer att utveckla metoder för hantering av piloter, eller jihadister som försöker ta sig in i cockpit med yxa, utklädda till piloter. Enligt en vanligtvis välunderrättad källa, centralt placerad i flera arbetsgrupper, är stötestenen så här långt dels om passagerarna ska skyddas mot friska piloter med hjälp av säkerhetsvakter. En annan hur vakterna ska prioritera i de fall både jihadister och piloter vill störta samma flygplan. I likhet med de amerikanska grundskolorna återstår ännu att lösa hur man ska hantera plötsliga sjukdomsfall bland vakterna. Enligt samma källa kan det bli med den amerikanska metoden, innebärande tyngre beväpning av alla vakter.
Göteborg fredagen den 27 mars 2015
Mikael Styrman
.
Lögnerna om Germanwings 4U 9525 haveri avlöser varandra
.
Det är inte första gången, inte heller sista, som det ljugs om orsaken till flyghaverier. Det finns anledning att återkomma till detta inom kort på bloggen. Men inte just nu. Nu tävlar utredare, åklagare och massmedia om att hitta på ”bevis” till stöd för den påhittade haveriorsaken. Polisen är i andrepilotens bostad och säkrar bevis ELLER planterar bevis. Uppgifter utan uppgiven källa och vilka inte rimligen kan framkomma av en ljudinspelning i cockpit eller annan tillgänglig teknisk bevisning, men vilka stöder den av åklagaren igår presenterade förklaringen, serveras oss av media som vore de sanningar. Proffspratkvarnarna, Sven Å Christiansson-typerna, som säger ”rätt” saker står i kö för sin stund i ljuset, urhasplande sig floskler till stöd för den officiella bortförklaringen. Som sagt, det finns anledning att återkomma till detta, men de kan få ljuga färdigt sin historia först.
Göteborg fredagen den 27 mars 2015
Mikael Styrman
.
Det är inte första gången, inte heller sista, som det ljugs om orsaken till flyghaverier. Det finns anledning att återkomma till detta inom kort på bloggen. Men inte just nu. Nu tävlar utredare, åklagare och massmedia om att hitta på ”bevis” till stöd för den påhittade haveriorsaken. Polisen är i andrepilotens bostad och säkrar bevis ELLER planterar bevis. Uppgifter utan uppgiven källa och vilka inte rimligen kan framkomma av en ljudinspelning i cockpit eller annan tillgänglig teknisk bevisning, men vilka stöder den av åklagaren igår presenterade förklaringen, serveras oss av media som vore de sanningar. Proffspratkvarnarna, Sven Å Christiansson-typerna, som säger ”rätt” saker står i kö för sin stund i ljuset, urhasplande sig floskler till stöd för den officiella bortförklaringen. Som sagt, det finns anledning att återkomma till detta, men de kan få ljuga färdigt sin historia först.
Göteborg fredagen den 27 mars 2015
Mikael Styrman
.
fredag 20 mars 2015
Multikulti frodas i Göteborg
.
De av många förutspådda "välsignelserna" som följer av multikulti-samhället frodas nu och breder ut sig i Göteborg. Samhället har svarat med att förbjuda polisen att spana på känd gäng- och klanbrottslighet - eftersom den ofta är förknippad med ickesvensk etnicitet. Nu senast var det JO som bannade polisen för Malmöregistret.
Istället används resurserna till att bugga, avlyssna och kränka svenska potentiella politiska konkurrenter och/eller motståndare.
Nu, i kölvattnet på massmordet i Göteborg, vill inrikesminister Ygeman, eller den som talar om för honom vad han ska tycka, ha mer av samma som inte hjälpte förra gången, inte den här gången och som knappast kommer att hjälpa nästa gång heller.
Det går inte att spana på etniskt betingad gängbrottslighet genom att banna polisen för att de gör just det.
En anledning till att dessa strider förekommer, och som ofta är knarkrelaterade revirstrider, är att samhället driver upp priser och lönsamhet i knarkhandeln genom att försöka minska tillgången på knark. Alla får ändå full tillgång men till högre priser. Högre priser = mer och grövre brottslighet.
Vill man sprida detta amerikanska "mönstersamhälle" över landet kan man göra som jänkarna och starta ”War on Drugs”. Då kommer det snart att skjutas och sprängas över hela landet. Samtidigt kommer politikerna att använda polisen till att övervaka Svensson.
Dödens Väntrum fredagen den 20 mars 2015
Mikael Styrman
.
De av många förutspådda "välsignelserna" som följer av multikulti-samhället frodas nu och breder ut sig i Göteborg. Samhället har svarat med att förbjuda polisen att spana på känd gäng- och klanbrottslighet - eftersom den ofta är förknippad med ickesvensk etnicitet. Nu senast var det JO som bannade polisen för Malmöregistret.
Istället används resurserna till att bugga, avlyssna och kränka svenska potentiella politiska konkurrenter och/eller motståndare.
Nu, i kölvattnet på massmordet i Göteborg, vill inrikesminister Ygeman, eller den som talar om för honom vad han ska tycka, ha mer av samma som inte hjälpte förra gången, inte den här gången och som knappast kommer att hjälpa nästa gång heller.
Det går inte att spana på etniskt betingad gängbrottslighet genom att banna polisen för att de gör just det.
En anledning till att dessa strider förekommer, och som ofta är knarkrelaterade revirstrider, är att samhället driver upp priser och lönsamhet i knarkhandeln genom att försöka minska tillgången på knark. Alla får ändå full tillgång men till högre priser. Högre priser = mer och grövre brottslighet.
Vill man sprida detta amerikanska "mönstersamhälle" över landet kan man göra som jänkarna och starta ”War on Drugs”. Då kommer det snart att skjutas och sprängas över hela landet. Samtidigt kommer politikerna att använda polisen till att övervaka Svensson.
Dödens Väntrum fredagen den 20 mars 2015
Mikael Styrman
.
tisdag 17 mars 2015
För tryckfriheten och Expressen
.
Igår var det stor massmediashow i Karlstad. Pressen vädrade blod. Lars Vilks skulle hålla tal i Karlstad. Ett säkert nummer. Vem eller vilka skulle Vilks livvakter eller någon annan skjutkåt typ ha ihjäl den här gången? Chanserna var goda för att föreställningen skulle sluta med drivor av döda, bra rubriker och löpsedlar, indignerade artiklar, angripande artiklar, osjälvisk kamp för yttrande- och tryckfriheten. Vem skulle nyttja just indignationsprivilegiet? Och vem skulle läsarna vara arga på? Vilka föräldrar skulle få läsa i Expressen att deras barn dött martyrdöden, på tryckfrihetens altare?
Det blev tal av Vilks också. Men inte på universitetet. Istället i Marmorsalen i gamla bankpalatset vid Stora Torget. Inte för att polisen hindrat Vilks från att tala på universitetet utan för att universitetets ledning satte studenters, lärares och övriga anställdas säkerhet högre än Expressens längtan efter blod - andras blod - i tryckfrihetens namn visserligen.
Man förstår att Expressens chefredaktör Thomas Matsson var upprörd. Här försöker de på allt sätt självuppoffrande göra läsvärda tidningar och kämpa för det fria ordet och så gör universitetets ledning allt för att sabotera. Förbannat osolidariskt av universitets ledning.
Dödens Väntrum tisdagen den 17 mars 2015
Mikael Styrman
.
Igår var det stor massmediashow i Karlstad. Pressen vädrade blod. Lars Vilks skulle hålla tal i Karlstad. Ett säkert nummer. Vem eller vilka skulle Vilks livvakter eller någon annan skjutkåt typ ha ihjäl den här gången? Chanserna var goda för att föreställningen skulle sluta med drivor av döda, bra rubriker och löpsedlar, indignerade artiklar, angripande artiklar, osjälvisk kamp för yttrande- och tryckfriheten. Vem skulle nyttja just indignationsprivilegiet? Och vem skulle läsarna vara arga på? Vilka föräldrar skulle få läsa i Expressen att deras barn dött martyrdöden, på tryckfrihetens altare?
Det blev tal av Vilks också. Men inte på universitetet. Istället i Marmorsalen i gamla bankpalatset vid Stora Torget. Inte för att polisen hindrat Vilks från att tala på universitetet utan för att universitetets ledning satte studenters, lärares och övriga anställdas säkerhet högre än Expressens längtan efter blod - andras blod - i tryckfrihetens namn visserligen.
Man förstår att Expressens chefredaktör Thomas Matsson var upprörd. Här försöker de på allt sätt självuppoffrande göra läsvärda tidningar och kämpa för det fria ordet och så gör universitetets ledning allt för att sabotera. Förbannat osolidariskt av universitets ledning.
Dödens Väntrum tisdagen den 17 mars 2015
Mikael Styrman
.
En mer nyanserad bild av sharia-lagarna
.
Om saudierna tog för vana att lite oftare piska, hugga händerna och/eller hugga huvudet av sina maktfullkomliga kungar och sina maktgalna präster är det troligt att kungarna och prästerna skulle få en mer nyanserad bild av hur deras sharia-lagar förhåller sig till de mänskliga rättigheterna.
Södertälje fredagen den 13 mars 2015
Mikael Styrman
.
Om saudierna tog för vana att lite oftare piska, hugga händerna och/eller hugga huvudet av sina maktfullkomliga kungar och sina maktgalna präster är det troligt att kungarna och prästerna skulle få en mer nyanserad bild av hur deras sharia-lagar förhåller sig till de mänskliga rättigheterna.
Södertälje fredagen den 13 mars 2015
Mikael Styrman
.
torsdag 12 mars 2015
Våra ofria politiker
.
(Svar till ”Benny’s” kommentar till inlägget ”Lätt fånget, lätt förgånget”.)
På Palmes tid fick de bidrag, inte ”lån”. Men de fick inte hela beloppet. En del tog Palmes pojkar som hade pengarna i kontanter med sig i väskor och lämnade ”sin” del i skatteparadis på vägen. Om det fungerar likadant fortfarande så får inte Poroshenko hela beloppet. Men ukrainarna får ikläda sig betalningsansvaret för hela beloppet. Det är ju ändå inte Poroshenko som ska betala tillbaka. Och ingen annan kommer att göra det heller. Det är USA som numera beskattar Sverige. Svenskarna får betala USA:s utrikespolitik för att vi har odugliga och ohederliga politiker och ett korrumperat rättsväsende. Politikerna är beroende av en god relation till bankerna för att komma åt ”sin” del. Det finns därför ett starkt ömsesidigt beroende mellan politikerna och bankerna, bland annat av detta skäl.
Jag tror att det är så enkelt som att deras aningslöshet gentemot jänkarna har gjort att de alla sitter i ett amerikanskt järngrepp. Kapaciteten för att lagra samtal, korrespondens och att bugga är så enorm och går många år tillbaka i tiden emedan kostnaden numera är låg. I stort sett varenda politiker kan få sin karriär ändad om jänkarna släpper lite information. Och det går inte att veta varifrån det kom och även om det var möjligt skulle det inte ändra slutresultatet. Så de är alla amerikanska marionetter. Förutsättningen är ju att de alla är skurkar eller att så många i deras närhet är det, att de inte vågar vara självständiga. Det spelar ju egentligen ingen roll om Löfven skulle vara ren själv. Han har ju sådana som Sven-Erik Bucht i regeringen sin. Och Bucht är förmodligen inte värst. Jag menar att Löfven rent hypotetiskt skulle kunna vara hur hederlig som helst. Han, och hela partiet, sopas bort senast efter den tredje ministern som skandaliseras. Så de vågar inte syna.
Man får ju vara ganska godtrogen för att tro att jänkarna bygger flera fotbollsplaner stora datacentraler i varje land för att gratis ge exempelvis ”Lisa” möjlighet att skicka meddelanden till sina kompisar av typ: ”Hej, hej allihopa, i morse åt jag frukost.”
Så här kommer det att fortsätta så länge spioncentralerna och deras eventuella backup finns kvar. Så länge kommer det inte att finnas vare sig fria länder eller fria politiker. Man kan säga att de här centralerna har iklätt sig den roll som Bastiljen spelade under franska revolutionen.
Torsdagen den 12 mars 2015
Mikael Styrman
.
(Svar till ”Benny’s” kommentar till inlägget ”Lätt fånget, lätt förgånget”.)
På Palmes tid fick de bidrag, inte ”lån”. Men de fick inte hela beloppet. En del tog Palmes pojkar som hade pengarna i kontanter med sig i väskor och lämnade ”sin” del i skatteparadis på vägen. Om det fungerar likadant fortfarande så får inte Poroshenko hela beloppet. Men ukrainarna får ikläda sig betalningsansvaret för hela beloppet. Det är ju ändå inte Poroshenko som ska betala tillbaka. Och ingen annan kommer att göra det heller. Det är USA som numera beskattar Sverige. Svenskarna får betala USA:s utrikespolitik för att vi har odugliga och ohederliga politiker och ett korrumperat rättsväsende. Politikerna är beroende av en god relation till bankerna för att komma åt ”sin” del. Det finns därför ett starkt ömsesidigt beroende mellan politikerna och bankerna, bland annat av detta skäl.
Jag tror att det är så enkelt som att deras aningslöshet gentemot jänkarna har gjort att de alla sitter i ett amerikanskt järngrepp. Kapaciteten för att lagra samtal, korrespondens och att bugga är så enorm och går många år tillbaka i tiden emedan kostnaden numera är låg. I stort sett varenda politiker kan få sin karriär ändad om jänkarna släpper lite information. Och det går inte att veta varifrån det kom och även om det var möjligt skulle det inte ändra slutresultatet. Så de är alla amerikanska marionetter. Förutsättningen är ju att de alla är skurkar eller att så många i deras närhet är det, att de inte vågar vara självständiga. Det spelar ju egentligen ingen roll om Löfven skulle vara ren själv. Han har ju sådana som Sven-Erik Bucht i regeringen sin. Och Bucht är förmodligen inte värst. Jag menar att Löfven rent hypotetiskt skulle kunna vara hur hederlig som helst. Han, och hela partiet, sopas bort senast efter den tredje ministern som skandaliseras. Så de vågar inte syna.
Man får ju vara ganska godtrogen för att tro att jänkarna bygger flera fotbollsplaner stora datacentraler i varje land för att gratis ge exempelvis ”Lisa” möjlighet att skicka meddelanden till sina kompisar av typ: ”Hej, hej allihopa, i morse åt jag frukost.”
Så här kommer det att fortsätta så länge spioncentralerna och deras eventuella backup finns kvar. Så länge kommer det inte att finnas vare sig fria länder eller fria politiker. Man kan säga att de här centralerna har iklätt sig den roll som Bastiljen spelade under franska revolutionen.
Torsdagen den 12 mars 2015
Mikael Styrman
.
Lätt fånget, lätt förgånget
.
(Svar på pseudonymen Clas David af Wirsén’s kommentar till inlägget ”Samlingsregeringen och Division Totenkopf” den 7 dec 2014.)
Det är naturligtvis en fälla som är lätt att gå i, att bedöma dåtiden med dagens ögon. Då kan det bli som den pågående revisionen av Tintin-albumen och andra barnböcker.
Men jag är egentligen ute efter att bedöma gårdagen med dagens ögon. Eller att bedöma dagens politik mot historisk bakgrund. Jag vill nämligen lyfta fram hur vi ”igår” hade lätt för att springa den då mäktiga nazistiska rörelsens ärenden och hur vi idag gör likadant med deras mentala och moraliska efterträdare. I båda fallen handlar det sannolikt om att följa minsta motståndets lag - politikens eviga gissel. Gränsen mellan minsta motståndets lag och den totala och gränslösa egennyttan är hårfin. Så leddes ju Sverige på den tiden av en bigamist, Per Albin Hansson, som höll två familjer, en i Stockholm och en i Skåne, varandra ovetande. Den som inte är ärlig mot sina närmaste - vem är han/hon ärlig mot? Redan i det förhållandet kan vi få en vägledning om varför politiken blev som den blev.
Lika beundrande som det svenska etablissemanget var i förhållande till Tyskland fram till 1943, lika beundrande är det idag visavi USA. Svårt att säga i vad mån man själva är införstådda med det?
Det går alldeles utmärkt att se helheten utan att bli lyrisk över den förda politiken. Självklart inser jag att det materiella utfallet för Sverige blev gynnsamt av samlingsregeringens politik. Man slapp få landet förstört och kunde bygga upp ett ansenligt välstånd när det sönderslitna Europa skulle återuppbyggas. Moraliskt var det inte lika uppbyggligt. Idag har fördelarna av samförståndspolitiken under kriget slösats bort. Det har förmodligen mer än man vill erkänna att göra med det moraliska arvet från samlingsregeringen. Efterkommande politikergenerationer har bara fortsatt att leda landet enligt samma ryggradslösa principer som under kriget. Det vill säga helt utan principer. Välståndet är nu förskingrat och Sverige återförpassat till Europas fattigliga. Men åtminstone nu begåvat med i det närmaste helt korrumperat rättsväsende och gränslösa egennyttiga politiker vars tjuvaktiga mentalitet sökt sig ganska långt ned i pyramiden. Uttrycket ”Lätt fånget, lätt förgånget” skulle kunna stämma väl.
Även med dåtidens mått var en hel del av den förda politiken förkastlig. Ett problem som vi kan se med Sveriges politik då liksom Sveriges politik nu, den ganska förbehållslösa beundran av makten, vare sig den är god eller ond, är förmodligen en mänsklig defekt som är tidlös. Ryggradslösheten är tidlös.
Södertälje torsdagen den 12 mars 2015
Mikael Styrman
.
(Svar på pseudonymen Clas David af Wirsén’s kommentar till inlägget ”Samlingsregeringen och Division Totenkopf” den 7 dec 2014.)
Det är naturligtvis en fälla som är lätt att gå i, att bedöma dåtiden med dagens ögon. Då kan det bli som den pågående revisionen av Tintin-albumen och andra barnböcker.
Men jag är egentligen ute efter att bedöma gårdagen med dagens ögon. Eller att bedöma dagens politik mot historisk bakgrund. Jag vill nämligen lyfta fram hur vi ”igår” hade lätt för att springa den då mäktiga nazistiska rörelsens ärenden och hur vi idag gör likadant med deras mentala och moraliska efterträdare. I båda fallen handlar det sannolikt om att följa minsta motståndets lag - politikens eviga gissel. Gränsen mellan minsta motståndets lag och den totala och gränslösa egennyttan är hårfin. Så leddes ju Sverige på den tiden av en bigamist, Per Albin Hansson, som höll två familjer, en i Stockholm och en i Skåne, varandra ovetande. Den som inte är ärlig mot sina närmaste - vem är han/hon ärlig mot? Redan i det förhållandet kan vi få en vägledning om varför politiken blev som den blev.
Lika beundrande som det svenska etablissemanget var i förhållande till Tyskland fram till 1943, lika beundrande är det idag visavi USA. Svårt att säga i vad mån man själva är införstådda med det?
Det går alldeles utmärkt att se helheten utan att bli lyrisk över den förda politiken. Självklart inser jag att det materiella utfallet för Sverige blev gynnsamt av samlingsregeringens politik. Man slapp få landet förstört och kunde bygga upp ett ansenligt välstånd när det sönderslitna Europa skulle återuppbyggas. Moraliskt var det inte lika uppbyggligt. Idag har fördelarna av samförståndspolitiken under kriget slösats bort. Det har förmodligen mer än man vill erkänna att göra med det moraliska arvet från samlingsregeringen. Efterkommande politikergenerationer har bara fortsatt att leda landet enligt samma ryggradslösa principer som under kriget. Det vill säga helt utan principer. Välståndet är nu förskingrat och Sverige återförpassat till Europas fattigliga. Men åtminstone nu begåvat med i det närmaste helt korrumperat rättsväsende och gränslösa egennyttiga politiker vars tjuvaktiga mentalitet sökt sig ganska långt ned i pyramiden. Uttrycket ”Lätt fånget, lätt förgånget” skulle kunna stämma väl.
Även med dåtidens mått var en hel del av den förda politiken förkastlig. Ett problem som vi kan se med Sveriges politik då liksom Sveriges politik nu, den ganska förbehållslösa beundran av makten, vare sig den är god eller ond, är förmodligen en mänsklig defekt som är tidlös. Ryggradslösheten är tidlös.
Södertälje torsdagen den 12 mars 2015
Mikael Styrman
.
onsdag 11 mars 2015
Boforsaffären och Saudi-avtalet
.
(Svar på Fänrik Stål’s kommentar till inlägget ”Lite mutor och kärnvapen rensar magen”.)
Det är intressant att jämföra de två fallen. Man finner naturligtvis både likheter och skillnader.
Så här långt är en av skillnaderna att i kölvattnet på Boforsaffären blev det maktskifte i Indien. Därefter gjorde den Indiska regeringen stora insatser för att utreda och lagföra kretsen kring Rajiv Gandhi för mutbrotten. Men den Svenska regeringen vägrade medverka. Sannolikt berodde det på, att det inte skulle vara möjligt att bränna kretsen kring Rajiv Gandhi utan att de i sin tur skulle bränna kretsen kring Olof Palme.
I Saudiaffären vill ingen av parterna utreda, än så länge. Skulle det bli statskupp i endera Saudiarabien eller Sverige kan saken komma i annat läge. Saudierna vill naturligtvis inte ha sina egna mutbrott utredda. I Sverige har vi en annan tradition än i de flesta andra länder. Sannolikt är den svenska traditionen på det här området, i likhet med en massa annat skit, importerad från USA som har samma tradition. Den innebär att vi inte har någon egentlig opposition utan regeringen och låtsasoppositionen delar på mutorna. Systemet är ganska idiotsäkert. Åtminstone är det säkert mot maktskiften eftersom ingen vare sig kan eller vill utreda när man har varit med och delat på skurkpengarna själv.
Jag hade annars för mig att krigsmaterialinspektören Carl Fredrik Algernon ”ramlade” framför ett tunnelbanetåg och inte ett pendeltåg. På Wikipedia står att han kom från direkt från ett möte med Nobel Industriers koncernchef Anders G Carlberg vilket inte stämmer. Det står även nämnt att det påstods att Stasi skulle ha mördat Algernon. Förmodligen är bägge uppgifterna avsiktligt utlagda villospår. Att Stasi skulle ha mördat än den ena än den andra användes på den tiden återkommande för att lägga ut villospår, för att sedan få lägga locket på besvärande utredningar. Samma metod använde den svenska politiska makteliten i fallet med de mördade Cattis Falck och Lena Gräns. Hela idén är befängd. Stasi hade inget eget intresse i de här fallen. DDR var den svenska regeringens vapenexporttvättare. Vi har även hela tiden haft tillräckligt med lönnmördare i vår egen poliskår för att inte behöva hämta sådant från DDR. Det finns polischefer som gör karriär på att hålla reda på vilka de lämpliga är och på att ”lösa problem” åt politiken när det behövs.
Istället hade Algernon just besökt statssekreteraren på utrikeshandelsdepartementet. Förmodligen hade han vägrat att presentera en falsk utredning till stöd för Indienaffären. Paniken spred sig snabbt i skurklägret. Man såg i den politiska gruppen på ”Björn Afzelius-språk” hur man skulle få säga farväl till släkt och vänner. Mutor, jobb, anseende och hela den sociala tillvaron skulle man berövas. Algernon fick sällskap från kontoret och fick hjälp ner på spåret när tåget kom. Polisen hjälpte till att undanröja bevisen. Det mesta tyder på att mordet inte var planerat särskilt långt i förväg. Förmodligen fattades beslutet att mörda Algernon i slutet av mötet. En karriäristens i desperation född ingivelse. Det var anledningen till att man gjorde sällskap. Det kunde lika gärna ha blivit en bil, men det är värdigt lite bilar i Tunnelbanan så det fick bli ett tåg. Det var allmänt känt i journalistkretsar hur det hade gått till och vem som var mördaren. Det var till och med upp en TV-journalist och ställde lite närgångna frågor till mördaren. Men censuren tog inslaget som därför aldrig sändes. Däremot sändes en krypterad version. En intervju med mördaren som knallröd och besvärad svarade på helt harmlösa frågor. Han hade ju just svarat på lite mindre harmlösa frågor i Algernon-fallet och välbefinnandet hade inte hunnit återvända. Han må ha varit mördare, men han var inte så avtrubbad.
Nobelchefen fick därefter ikläda sig rollen som ställföreträdande mördare. Han blev aldrig åtalad men han blev ungefär så tydligt utpekad som man kan bli utan att bli dömd. Och vad hade han för val? Nobel var ju extremt beroende av myndighetens välvilja. Hela systemet byggde på att det skulle skapas arbetstillfällen genom att vapen skulle tillverkas och säljas till skurkar världen runt. Men det skulle skötas snyggt så att regeringen skulle kunna blåneka: Nej, vi säljer inga vapen och absolut inte till någon som behöver dem eller skulle kunna tänkas använda dem den dagen han behöver dem.
Regeringen byggde upp en smugglingskanal med hjälp av de röda bröderna via DDR, med vilka man allt emellanåt hade pusskalas. Sveriges då viktigaste exportland var Västtyskland. Ett av Sveriges mindre exportländer var DDR. Den svenska regeringen var nästan aldrig till Västtyskland. Däremot var det ett anmärkningsvärt rännande till DDR som smugglade vapen åt svenskarna, vilket genererade mutor till den innersta svenska politiska kretsen. Det här var före Carl Bildts tid. På den tiden fick inte, eller ville inte, borgerliga politiker vara med och dela på mutorna.
För att återvända till Nobelchefen så fick han bära korset som det innebar att vara utpekad men odömd mördare. Han hade nog inte så mycket val. Hade han opponerat sig skulle Nobels tillverkning stannat, han skulle fått sparken och vårt korrumperade rättsväsende skulle ha fabricerat så pass mycket ”bevis” att han hade blivit dömd för mordet på Algernon. Han föredrog att fortsätta vara utpekad eller tydligt antydd, men odömd mördare.
För att hålla den politiska skjortan fläckfri lät sosseriet vårt korrumperade pajasrättsväsende döma Boforschefen Martin Ardbo och några underhuggare för varusmuggling av Robot70 till Dubai och Bahrain via Singapore, till villkorlig dom. Martin Ardbo exempelvis fick betala sina advokatkostnader med 920.000 kr (enligt Wikipedia). Men de handlade ju bara om att tvätta den politiska svinpälsen ren genom att skylla ett smugglingsfall på industrin. I själva verket gjorde politiken och industrin upp om detta i bästa sämja.
En del läser och förstår. Men de plundrade i Sverige har det ändå ännu så pass bra att det är lite obekvämt att göra revolution. Något annat sätt finns inte när alla politiker och rättsväsendet är korrumperade. Folk känner sig lika maktlösa inför det tjuvaktiga systemet som en bonde i Puerto Ricoh, vars arbete alla ska leva av, men utan att själva arbeta. Men efter hand som stölderna från det allmänna fortsätter att öka förskjuts skalan. Politikerna kommer att inse var gränsen går, först när de kan se var gränsen gick.
Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael Styrman
.
(Svar på Fänrik Stål’s kommentar till inlägget ”Lite mutor och kärnvapen rensar magen”.)
Det är intressant att jämföra de två fallen. Man finner naturligtvis både likheter och skillnader.
Så här långt är en av skillnaderna att i kölvattnet på Boforsaffären blev det maktskifte i Indien. Därefter gjorde den Indiska regeringen stora insatser för att utreda och lagföra kretsen kring Rajiv Gandhi för mutbrotten. Men den Svenska regeringen vägrade medverka. Sannolikt berodde det på, att det inte skulle vara möjligt att bränna kretsen kring Rajiv Gandhi utan att de i sin tur skulle bränna kretsen kring Olof Palme.
I Saudiaffären vill ingen av parterna utreda, än så länge. Skulle det bli statskupp i endera Saudiarabien eller Sverige kan saken komma i annat läge. Saudierna vill naturligtvis inte ha sina egna mutbrott utredda. I Sverige har vi en annan tradition än i de flesta andra länder. Sannolikt är den svenska traditionen på det här området, i likhet med en massa annat skit, importerad från USA som har samma tradition. Den innebär att vi inte har någon egentlig opposition utan regeringen och låtsasoppositionen delar på mutorna. Systemet är ganska idiotsäkert. Åtminstone är det säkert mot maktskiften eftersom ingen vare sig kan eller vill utreda när man har varit med och delat på skurkpengarna själv.
Jag hade annars för mig att krigsmaterialinspektören Carl Fredrik Algernon ”ramlade” framför ett tunnelbanetåg och inte ett pendeltåg. På Wikipedia står att han kom från direkt från ett möte med Nobel Industriers koncernchef Anders G Carlberg vilket inte stämmer. Det står även nämnt att det påstods att Stasi skulle ha mördat Algernon. Förmodligen är bägge uppgifterna avsiktligt utlagda villospår. Att Stasi skulle ha mördat än den ena än den andra användes på den tiden återkommande för att lägga ut villospår, för att sedan få lägga locket på besvärande utredningar. Samma metod använde den svenska politiska makteliten i fallet med de mördade Cattis Falck och Lena Gräns. Hela idén är befängd. Stasi hade inget eget intresse i de här fallen. DDR var den svenska regeringens vapenexporttvättare. Vi har även hela tiden haft tillräckligt med lönnmördare i vår egen poliskår för att inte behöva hämta sådant från DDR. Det finns polischefer som gör karriär på att hålla reda på vilka de lämpliga är och på att ”lösa problem” åt politiken när det behövs.
Istället hade Algernon just besökt statssekreteraren på utrikeshandelsdepartementet. Förmodligen hade han vägrat att presentera en falsk utredning till stöd för Indienaffären. Paniken spred sig snabbt i skurklägret. Man såg i den politiska gruppen på ”Björn Afzelius-språk” hur man skulle få säga farväl till släkt och vänner. Mutor, jobb, anseende och hela den sociala tillvaron skulle man berövas. Algernon fick sällskap från kontoret och fick hjälp ner på spåret när tåget kom. Polisen hjälpte till att undanröja bevisen. Det mesta tyder på att mordet inte var planerat särskilt långt i förväg. Förmodligen fattades beslutet att mörda Algernon i slutet av mötet. En karriäristens i desperation född ingivelse. Det var anledningen till att man gjorde sällskap. Det kunde lika gärna ha blivit en bil, men det är värdigt lite bilar i Tunnelbanan så det fick bli ett tåg. Det var allmänt känt i journalistkretsar hur det hade gått till och vem som var mördaren. Det var till och med upp en TV-journalist och ställde lite närgångna frågor till mördaren. Men censuren tog inslaget som därför aldrig sändes. Däremot sändes en krypterad version. En intervju med mördaren som knallröd och besvärad svarade på helt harmlösa frågor. Han hade ju just svarat på lite mindre harmlösa frågor i Algernon-fallet och välbefinnandet hade inte hunnit återvända. Han må ha varit mördare, men han var inte så avtrubbad.
Nobelchefen fick därefter ikläda sig rollen som ställföreträdande mördare. Han blev aldrig åtalad men han blev ungefär så tydligt utpekad som man kan bli utan att bli dömd. Och vad hade han för val? Nobel var ju extremt beroende av myndighetens välvilja. Hela systemet byggde på att det skulle skapas arbetstillfällen genom att vapen skulle tillverkas och säljas till skurkar världen runt. Men det skulle skötas snyggt så att regeringen skulle kunna blåneka: Nej, vi säljer inga vapen och absolut inte till någon som behöver dem eller skulle kunna tänkas använda dem den dagen han behöver dem.
Regeringen byggde upp en smugglingskanal med hjälp av de röda bröderna via DDR, med vilka man allt emellanåt hade pusskalas. Sveriges då viktigaste exportland var Västtyskland. Ett av Sveriges mindre exportländer var DDR. Den svenska regeringen var nästan aldrig till Västtyskland. Däremot var det ett anmärkningsvärt rännande till DDR som smugglade vapen åt svenskarna, vilket genererade mutor till den innersta svenska politiska kretsen. Det här var före Carl Bildts tid. På den tiden fick inte, eller ville inte, borgerliga politiker vara med och dela på mutorna.
För att återvända till Nobelchefen så fick han bära korset som det innebar att vara utpekad men odömd mördare. Han hade nog inte så mycket val. Hade han opponerat sig skulle Nobels tillverkning stannat, han skulle fått sparken och vårt korrumperade rättsväsende skulle ha fabricerat så pass mycket ”bevis” att han hade blivit dömd för mordet på Algernon. Han föredrog att fortsätta vara utpekad eller tydligt antydd, men odömd mördare.
För att hålla den politiska skjortan fläckfri lät sosseriet vårt korrumperade pajasrättsväsende döma Boforschefen Martin Ardbo och några underhuggare för varusmuggling av Robot70 till Dubai och Bahrain via Singapore, till villkorlig dom. Martin Ardbo exempelvis fick betala sina advokatkostnader med 920.000 kr (enligt Wikipedia). Men de handlade ju bara om att tvätta den politiska svinpälsen ren genom att skylla ett smugglingsfall på industrin. I själva verket gjorde politiken och industrin upp om detta i bästa sämja.
En del läser och förstår. Men de plundrade i Sverige har det ändå ännu så pass bra att det är lite obekvämt att göra revolution. Något annat sätt finns inte när alla politiker och rättsväsendet är korrumperade. Folk känner sig lika maktlösa inför det tjuvaktiga systemet som en bonde i Puerto Ricoh, vars arbete alla ska leva av, men utan att själva arbeta. Men efter hand som stölderna från det allmänna fortsätter att öka förskjuts skalan. Politikerna kommer att inse var gränsen går, först när de kan se var gränsen gick.
Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael Styrman
.
Saudierna förstår ingenting
.
Här har de mutat alldeles hederligt, enligt alla konstens regler och god sed: Regeringsledamöter har fått pengar. Oppositionspolitiker har fått pengar. Tjänstemän har fått pengar. Direktörer har fått pengar. En till synes aldrig sinande ström av korrumperade svenskar har fått pengar. Ändå säger de upp avtalet…
- Går det att förstå sig på dessa exotiska svenskar?
Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael styrman
.
Här har de mutat alldeles hederligt, enligt alla konstens regler och god sed: Regeringsledamöter har fått pengar. Oppositionspolitiker har fått pengar. Tjänstemän har fått pengar. Direktörer har fått pengar. En till synes aldrig sinande ström av korrumperade svenskar har fått pengar. Ändå säger de upp avtalet…
- Går det att förstå sig på dessa exotiska svenskar?
Södertälje onsdagen den 11 mars 2015
Mikael styrman
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





