.
Man kan undra vad det var för jubelidioter som listade ut att man skulle betala fantasibelopp åt grovt kriminella analfabeter vilka vi har i överflöd efter att Stefan Löfven har lekt statsminister?
Följden av hemresepremien blir och blev helt självklart att vi förlorar de bästa invandrarna, medan skräpet, de odugliga, analfabeterna och de grova brottslingarna blir kvar. Det är tyvärr ännu ett exempel på vad som händer när dårar, stollar och grovt kriminella får sköta den största kassakistan i landet.
Man måste vara ganska fanatisk utlänningshatare för att inte begripa att det skulle bli följden. Kanske var det så enkelt som att man visste mycket väl vad man gjorde, men drevs av väljarförakt att tro att vi andra inte förstår vad oduglingarna i Rosenbad ställde till med?
Som förmodligen många andra hade jag svårt att tro att det var sant när jag erfor att man med andan i halsen skulle skicka iväg människor med fantasifullt höga ersättningar utan att bekymra sig för om de man driver iväg är nyttiga eller onyttiga för landet. Tillvägagångssättet andas att de ändå aldrig är lika bra som en svensk. Verkligheten är tyvärr ofta tvärtom. Många av dem man på mycket tveksamma grunder drev iväg är betydligt mer dugande och samhällsnyttiga än de som drev iväg dem.
Nog är det många som behöver skickas iväg härifrån. Det vet vi alla. Men de flesta av oss vet att oduglingar och brottslingar inte ska belönas för sitt parasiterande genom någon sorts allmän jultomteverksamhet med skattebetalarnas pengar. Det är ju så det är nämligen. Det är skattebetalarnas medel som förbrukas. Inte politikers och byråkraters. Dessutom löser det inte problemet.
Problemet är de många - enligt uppgift ofta människor av utländsk härkomst - som administrerar både medborgarskapet och hemresegåvan. Det man borde ha gjort - och som man säkert mycket väl visste - men var för fega för att ta itu med - var att rensa ut de i administrationen som undergräver verksamheten och motarbetar Sveriges bästa för att istället prioritera egen nytta - eller sosseriets. Det är ett känt faktum att människor som rekryterats av sosseriet inte per automatik blir lojala med en ny husbonde. Det här förstår man naturligtvis lika bra i alliansen som i sosseriet. Men väljarföraktet - som man ju delar över partigränserna - leder dem att tro att vi andra inte begriper vad de håller på med.
Man måste naturligtvis börja där roten till det onda finns. Bland de politruker som sosseriet tillsatt och gett carte blanche därför att hela verksamheten syftar till att rekrytera - köpa - väljare till sosseriet - med medborgarskap och bidragsförsörjning som valuta.
Förmodligen vet man detta mycket väl inom alliansen, såvida man inte satt snorvalpar att sköta vuxna människors uppgifter. Men man var förmodligen för fega för att adressera det verkliga problemet.
Problemet är inte bara invandrare eller låtsasflyktingar. Det är i hög grad de svenskar som släpat hit dem för att med deras hjälp hålla sig kvar vid köttgrytorna.
Så till SD:s opinionssiffror. Hade SD det stöd som opinionsundersökningarna strax innan valet visade eller hade SD inte stödet? Det här tycks man nu i alla läger grunna över, för att hitta en berättelse som stödjer det narrativ som man själva är mest tilltalade av.
SD föll från skyarna och landade hårt därför att siffrorna i opinionsundersökningarna stämde dåligt med utfallet vid rösträkningen. Men det är förmodligen inte hela sanningen även om man synes tilltalad av den förklaringen. Förmodligen kommer man mycket närmare sanningen om man istället accepterar att SD hade - och förlorade - ett betydande stöd i valmanskåren, som nog stämde någotsånär med opinionssiffrorna när det kom fram hur man hanterade - eller låtsades hantera - återvandringen. Många väljare fick med säkerhet associationer till Nazi-Tyskland när media veckorna före valet fylldes av rapporter om hur okänsligt och grymt helt fel människor skickades iväg, samtidigt som slöddret satt i ostört bo och njöt skattefinansierade sötebrödsdagar.
Det tappet i opinionsstöd lär fortsätta om inte SD adresserar problemet. Regeringsmakten har man inte kvar. Men man har den egna organisationen med dess för- och nackdelar och man har alla möjligheter att förklara sig och redogöra för vad som hände.
Inför valet - och efter valet - har man haft alla möjligheter att via egna kanaler upplysa huruvida verkligheten är en annan än den som våra visavi SD ofta opålitliga media förmedlat. Men inga sådana redogörelser har i vart fall träffat mina ögon. Den slutsats man måste dra då är att egennyttiga nassar eller aningslösa stollar i SD sjanghajat frågan.
Det duger naturligtvis inte. Det där måste SD hantera på ett hedervärt sätt med både skyndsamhet och beslutsamhet. Annars kan SD snart vara en före detta politisk kraft i Sverige.
Jag tror att svenskarna i hög grad stödjer en ordning som innebär att människor som kommit hit för att parasitera och begå brott skickas hem - utan belöning. Då hjäper inte ens om man säger sig rösta på sosseriet. Men jag tror inte att svenskarna godtar att hedervärda människor som arbetar och sliter för att skapa en framtid för sig själva och sina barn behandlas som brottslingar på grund av försumbara och ursäktliga petitesser, samtidigt som slöddret står ohotade och tittar på med illa dold skadeglädje.
Sverige, Sveriges politiker och byråkrater måste själva agera på ett hedervärt sätt för att ha rätt att kräva att andra ska göra likadant.
Det är ofrånkomligt att när man skalar upp en verksamhet snabbt som ju SD gjort, sipprar det igenom en del skräp genom maskorna. Utan insyn i SD:s organisation har jag svårt att tro att SD repar sig från det här utan att rensa ut det värsta skräpet ur den egna organisationen. Det synes just nu råda en betydande diskrepans mellan svenskarnas förväntningar och SD:s sätt att leva upp till förväntningarna.
Det handlar inte bara om att skicka iväg folk - så många och så fort som möjligt. Det handlar om att skicka iväg dem som inte lever som svenskarna har rätt att begära att de ska leva för att rätt löna svenskarnas öppna famn. Man måste skicka iväg skräpet men göra det under former som innebär att man inte trakasserar de övriga.
Falun lördagen den 19 september 2026
Mikael Styrman
.