En typisk skolgårdsmobbare

 .

Donald Trump är en typisk skolgårdsmobbare, en sådan som går runt på skolgården, omgiven av sitt hov av medjamsande fåntrattar, och pucklar på alla. De som ger efter får mycket stryk, och det får de därefter återkommande, så snart mobbaren kommer i närheten.

Det fortsätter tills någon har vilja och förmåga - framför allt kurage, att spöa upp mobbaren riktigt ordentligt.

Väldigt konstigt är att ingen ännu har satt stopp för den där huliganen. Vi talar trots allt om ett land med över 340 miljoner invånare, som anses, och som framför allt själv anser sig, ha ett mycket välutvecklat rättsväsende. Men rättsväsendet har gjort på stället marsch och låtsas driva en process mot Trump.

Det visar att USA är ordentligt dysfunktionellt. Mycket behöver ändras. Ta bara vansinnet att man låter grovt kriminella individer benåda sina kumpaner och likasinnade samt i princip alla som kan betala mutor i utbyte mot benådning.

Vad har en nation med en sådan oduglig och otidsenlig konstitution för överlevnadsmöjligheter? - Inte stora, skulle jag säga. Men kan jänkarna inte styra upp sitt gangsterparadis så är väl det näst bästa att det faktiskt går under. Då kan landet återfödas ur askan likt en Fågel Fenix.

Intressant blir att följa om de övriga ryggradslösa krakarna som nu kröker rygg och gör sig osynliga tar sig i kragen och gör något åt saken eller om det måste bli ett nytt inbördeskrig? Kanske blir det det senare? Alla är ju redan beväpnade.

USA hade länge ett berättigande, som demokratiernas ställföreträdande motvikt, först mot nazismen och fascismen, senare mot kommunismens terror.

Senare visade det sig att USA:s kamp mot nazismen och fascismen var mycket kluven. Framför allt nazismens landvinningar på dödens och terrorns arena adopterades av USA vid krigsslutet. Atomvapnen över Japan släpptes enbart i syfte att kuva och utnyttja andra länder. Då var redan Franklin D Roosevelt död och psykopaterna och krigsmånglarna hade flyttat in i maktens boningar i Washington.

Kommunismens terror främjades under och efter kriget med stöd av devisen ”min fiendes fiende är min vän”.

Det kunde ha gått bättre än det verkligen gick och det är nog till stor del att hänföra till att en allt sjukare Franklin D Roosevelt inte hade kraft att hålla emot sovjetiske diktatorn Josef Stalin.

Det är känt och nog allmänt accepterat av historiker, dock utan att det framhålls eller talas särskilt mycket klarspråk om det.

Nu råder en annan situation.

Stalins efterträdare i de utplundrade resterna av Ryssland har inte längre mycket att sätta emot. De klarar inte av Ukraina trots att alla officiella siffror talar för motsatsen. De klarar inte ens av Ukraina trots att Putins mutkolv och bidragstagare Donald Trump ständigt lägger krokben för och terroriserar Ukraina.

Stalins verkliga motsvarighet är idag Donald Trump som systematiskt ställer till det för mindre och svagare nationer, särskilt sådana som har olja. Trump har bombat och trakasserat Venezuela och Nigeria. Iran ligger åter "i röret”. Venezuelas olja lär förskingras av Trump för att betala hans egna skatter och böter. Fler förväntat svagare nationer kan se fram emot liknande behandling. EU är Trump och hans gangsters nu i färd med att skrämma skiten ur. Kanske är det redan avklarat förra gången, när de stackars krakarna gick med på att betala 15% tull i samband med affärer med USA - utan att kräva något i gengäld. 

Tala om att skjuta sig själv i foten…eller sälja ut sina huvudmän.

Falun söndagen den 18 januari 2026

Mikael Styrman

.

Klantiga EU-representanter skapade Grönlandskonflikten

 .

Om man ska förhandla med en typ som Donald Trump kan man inte hur lätt som helst gå med att betala 15% och inte kräva någon tull i gengäld. Då skapar man mycket problem - om inte åt sig själv så åtminstone åt sina huvudmän.

Varje förhandling med Donald Trump som inte slutar med att Donald Trump ”blöder näsblod” är en misslyckad förhandling som kommer att måsta göras om.

Skicka inte snorvalpar av bägge könen att förhandla med Trump. Skicka skickliga förhandlare och om man inte har någon sådan att skicka så skicka åtminstone en riktigt elak typ. Annars går det som det nu gått med Grönlandsfrågan.

De som har förhandlat med Trump förra gången kan man lämpligen kicka och hänvisa till att söka något jobb som de klarar av. De kan i alla fall inte förhandla med en elak och hänsynslös översittare som Trump. 

Om de inte begriper det - vad har de då på sitt jobb att göra?

Falun söndagen den 18 januari 2026

Mikael Styrman

.

Sura efterslängar

 .

Mediafolket knorrar över den politiska debatten som sändes i TV härom dagen.

De vill hellre tillbaka till ordningen då de var ensamma i centrum och gjorde hela debatten till ett enda stort obegripligt bråk.

Det var bra TV - tyckte de själva.

Falun fredagen den 16 januari 2026

Mikael Styrman

.

Hur förklarar man att Lundinrättegången gör på stället marsch?

 .

I år skriver vi 2026. Lundin-rättegången som pågår i Stockholms tingsrätt handlar om skeenden som ska ha utspelat sig under tiden 1999-2003. Det är 23-27 år sedan. Det är ett kvarts sekel eller en tredjedels mänsklig livslängd. Ha detta i minne.

Andra Världskriget utspelade sig åren 1939-1945. Det kostade ca 55-60 miljoner döda och ett okänt antal skadade eller lemlästade. Förlorarna åtalades för krigsbrott under de på kriget följande Nürnbergrättegångarna med en mängd avkunnade domar av varierande längd och hårdhet. Dessa rättegångar avslutades 1948 eller ca tre år efter krigets slut.

Om Nürnbergrättegångarna hade bedrivits på samma sätt som Stockholms Tingsrätt bedriver Lundinrättegången hade jag som är född 1956 - elva år efter krigets slut - hunnit bevista en del av Nürnbergrättegångarna och jag hade kunnat köra dit med egen bil.

Så ser tidsperspektivet och dess följder ut.

Då ska man hålla i minne att det är så stor skillnad på det som rannsakades och dömdes av i Nürnberg i jämförelse med det som tröskas i Stockholms tingsrätt att man inte ens ska tala om dem samma år. Det som pågår i Stockholms tingsrätt är inget mindre än ett rättshaveristiskt spektakel, möjligen med korrupta eller politisk-fanatiska undertoner.

Vad blir det kvar att döma för efter att domstolen tröskat kvartssekel gamla ärenden? Vad blir det kvar när domstolsprocessen i sig blir ett svårare straff för den anklagade än domen, vare sig domen blir ”skyldig” eller ”oskyldig”?

Sunt förnuft och allmän hederlighet talar för, att om man inte kan sköta sitt arbete bättre, bör man inte över huvud taget få vara domare eller åklagare.

Åklagare och domare driver mål som är allvarligt ingripande för alla inblandade utan någon synbar vilja att komma i mål. Snarare tycks målsättningen vara att hålla liv i processen så länge som möjligt i syfte att i praktiken straffa de åtalade vare sig de sedan frias eller fälls i domstolen.

De som sköter sitt arbete på detta minst sagt anmärkningsvärda sätt bör säga upp sig eller avskedas. De har inte i en domstol i en rättsstat att göra.

Domstolsverksamhet ska inte bedrivas på sådant sätt att det blir likgiltigt om domen i slutändan blir friande eller fällande, eftersom domen ändå i praktiken redan har mätts ut och det inte kan göras ogjort.

Vi närmar oss, eller har redan passerat, en situation som kan innebära att domstolen gör sig skyldig till grövre brott än de åtalade. Det ger sig självt att det är ägnat att ifrågasätta domstolens och rättsväsendets oväld när processen bedrivs på ett sätt som inbjuder domstolen att avkunna en fällande dom för att dölja sina egna tillkortakommanden.

Domare och åklagare i Stockholms tingsrätt uppträder i det här fallet på ett sätt som börjar påminna obehagligt mycket om Adolf Hitlers favoritdomare Roland Freislers rättsskipning. Till Freislers försvar kan man möjligen anföra att det gick undan. Han drog inte ut på processerna mot oskyldiga i 30 år. Den som inte är dömd ska betraktas som oskyldig framför man gärna även från korrupta domstolar, samtidigt som man slår sig över bröstet uppfyllda av spelad präktighet. Men det tycks vara en sak att skrävla om och något helt annat att kunna leva upp till.

Falun torsdagen den 15 januari 2026

Mikael Styrman

.

TV-kanalsbegravning?

.

Håller TV4 på att begrava sig själv?

TV4 har hoppat av marksändningen av TV-kanalen. Vi vanliga dödliga vet väl inte varför? Men förmodligen är det en kostnadsfråga?

Samtidigt har man gått över till heldags-TV. Det innebär inte att kanalen sänder nytt innehåll löpande under dagen. I huvudsak innebär det att det som sändes några gånger på morgonen nu upprepas ytterligare ett antal gånger under dagen och om man har tur får man se det någon gång på kvällen också. Emellanåt matchas också ”AB Släkt och Vänners” barns artistkarriärer - som regel flera gånger per vecka. Kanalen kan nog med fördel användas som underlag om man vill kunna rita upp ett släkt- och kompisträd för Stockholmstraktens mediafolk.

Därutöver fylls dags-TV-sändningarna ut med att vänner och bekanta från Stockholms-trakten sitter i soffan och umgås i största allmänhet ett antal gånger per dag. Det är ju säkert praktiskt. Då behöver man inte avsätta sin lediga tid till att umgås med sina nuvarande eller blivande kompisar.

Det händer mycket runt om i världen som man skulle kunna återutsända under dagen utan detta eviga repeterande i denna snäva krets för inbördes beundran. Men förmodligen kostar det en slant att fylla kanalen med annat än reklam och kompisar?

Det säger förstås en hel del om kompisgänget på TV4 och deras syn på TV-tittarna när man nöjer sig med sin insats efter att ha fyllt dagen med samma skåpmat och samma kompisgäng ett oräkneligt antal gånger under dagen.

Det sänds ju TV runt om i världen - dygnet runt. Varför inte köpa in sig på dessa - och lite olika sändningar - och vidarebefordra intressanta program från Europa, Asien, Afrika, Australien samt Nord- och Sydamerika istället för att bara upprepa kompisgänget på TV4 och deras klubb för inbördes beundran?

Så gör de lite mer professionella TV-kanalerna ute i världen. Det där som man sänder nu kan lämpligen reserveras för en intern kanal som man bara visar åt kanalens eget folk eller möjligen i Stockholms innerstad.

TV4 har istället valt att skippa markutsändningen och repetera ett begränsat och tämligen substanslöst innehåll ett oräkneligt antal gånger per dag. Det har blivit en utspädd blask-kanal.

Som kanalen är just nu finns det absolut inget behov av den, annat än möjligen just i ovan nämnda område och nämnda kompisgäng.

Nog är det ganska värdelöst det man övergått till att sända och det har sannolikt sitt ursprung i den traditionella Storstockholmska dumdryga mentaliteten som tar sig uttryck som förakt för alla bosatta utanför stan, kombinerat med en rejäl portion egen inbilskhet. 

Nog har de tur svenskarna, som kan följa TV4-personalen och deras kompisars förfinade diskussioner hela dagen - dessutom flera gånger. Vad mer kan man önska som TV-tittare?

Falun torsdagen den 15 januari 2026

Mikael Styrman

.

Verkligheten överträffar alltid dikten - även i USA

 .

Det är en gammal sanning att verkligheten alltid överträffar dikten. Men det där med ”alltid” ska man förstås inte ta så bokstavligt, även om det förbluffande ofta visar sig stämma.

Enligt en rubrik i Aftonbladet ikväll har Donald Trump uttalat apropå Grönland: ”Tar inte vi Grönland gör ryssarna det!”

Det är ju naturligtvis makalöst svamligt och kanske just därför typiskt för vad stollen Trump kan haspla ur sig.

Varför har då inte ryssarna tagit Grönland under något av de många decennier som det varit obevakat efter att de amerikanska baserna i isen blev till pannkaka?

Det är extremt osannolikt att ryssarna ens skulle tänka tanken att försöka ta Grönland. Det beror inte på Donald Trump. Det beror på John F Kennedy som satte ned foten bestämt när ryssarna började installera kärnvapenrobotar på Kuba 1962. Det beror också på Ukraina som genom sitt motstånd visat hur militärt odugligt det utplundrade Ryssland är numera.

För att återknyta till rubriken ska man nog inte vara förvånad över särskilt mycket nuförtiden.

En galning som Trump skulle kanske ändå hitta på att försöka ta Grönland? Vad har han att förlora - som han klantat till det redan - skulle man kunna fråga sig? Men det skulle bli mycket kostsamt och det skulle ända hans presidentperiod på ett sätt som inte finns på önskelistan.

Någonstans går det en gräns förbi vilken det inte går att låta Donald Trump passera. Att ockupera eller ta en allierads områden torde vara en sådan gräns.

Det skulle faktiskt kunna sätta P för USA:s tid som världsdominant. USA:s terror och stölder mot andra - alltid mindre - länder sker företrädesvis med hjälp av deras hangarfartyg. Börjar USA:s stjäla områden från Natoländer kan gränsen ha passerats. Den gräns över vilken man inte kan släppa USA utan att vem som helst kan vara lovligt byte nästa gång en tjuvaktig amerikansk president vill unna sig något.

I princip skulle vilket NATO-land som helst då vara berättigat att sänka amerikanska hangarfartyg. Skulle det - vilket naturligtvis är mycket osannolikt - ändå ske innebär det att USA:s tid som dominerande stormakt är slut.

Som ett ett brev på posten förr i tiden skulle även följa att Europa slutar använda dollar som reservvaluta. Det skulle raskt resultera i att ett flertal andra länder skulle ansluta sig till exempelvis Euron, om den gjordes till ny reservvaluta. Många skulle föredra en annan valuta än dollar på grund av återkommande amerikanskt översitteri.

Följderna skulle bli mycket svårhanterliga för USA. Inte bara utomlands utan även inrikes. Ett USA som inte kunde dominera världen med sina värdelösa dasspapper skulle drabbas av mycket svårhanterliga inrikes motsättningar. Så svåra att USA:s tid som stormakt sannolikt skulle vara till ända.

En amerikansk president som är vid sunda vätskor skulle aldrig göra - eller tillåtas göra - något sådant. En Donald Trump som av olika skäl kontrolleras av Vladimir Putin skulle kanske vara dristad att försöka? Men det skulle nog hända mycket omstörtande saker i USA dessförinnan. Även om USA:s president inte har något förstånd, innebär inte det att ingen annan i Washington heller har något förstånd.

När USA:s tid som stormakt är till ända ska 450.000 utbildade och välbeväpnade militärer knutna till 128 baser i 49 länder, vilka inte kan köpa något för sina dasspapper, på ett eller annat sätt ta sig till USA. I USA finns ytterligare ca en miljon militärer - även de i huvudsak utbildade och beväpnade. Ett sönderfallande USA som inte har råd att försörja alla dessa blir inget roligt land för någon amerikan att vistas i.

Skenbart är USA världens starkaste militärmakt. Det är väl alla ense om? Men om man skrapar lite i polityren på nyss nämnda sätt tittar världens både farligaste och kanske även ömtåligaste korthus fram.

Det behövs egentligen inte så mycket för att USA på kort tid ska gå från världens rikaste och mest välmående nation till ett sammanrasande korthus som förvandlar landet till en fattig före detta världsmakt, under svåra konvulsioner. En situation som kanske skulle gå att avbryta, men ingen vet säkert.

Det behövs egentligen ganska lite för att vända vitt till svart i USA.

Det räcker med en galen president som man inte vågar desarmera i tid.

USA må synas vara en kraftfull stormakt, men det är till stor del en illusion. USA måste ständigt agera med stor eftertänksamhet för att inte röja landets kolossala sårbarhet. Även i den betydelsen skulle verkligheten visa sig överträffa dikten.

Falun onsdagen den 14 januari 2026

Mikael Styrman

.

Alla skor sig på Irans befolknings bekostnad

 .

Kriminella prästattrapper plundrar Irans befolkning. USA:s grovt kriminelle president, under hot om avsättning och livstids fängelse, skor sig också genom en sorts renommé-snyltning. Han låtsas agera kraftfullt genom göra mer eller mindre meningslösa bombningar mot i och för sig möjligen farliga iranska anläggningar. Problemet med dem är troligen att de är lika farliga efter misslyckade bombningar som före bombningarna. 

Trump och hans mer eller mindre korkade anhängare slår sig för bröstet och tycker att de uträttat stordåd. Trump smeker sig själv och håller sig utanför fängelse ännu en tid. Men i själva verket agerar USA lika ryggradslöst den här gången som man gjorde under George H W Bush, som uppmanade irakierna och kurderna att resa sig mot Saddam Hussein, bara för att sedan överge dem och låta Saddam Hussein fortsätta härja.

Resultatet av Trumps stollerier i Iran blir sannolikt bara att ännu fler iranier mördas genom att skjutas i ögat, eller på annat sätt.

Om det inte bara handlade om att rädda Donald Trump skulle man istället hjälpa iranierna med något som hjälper mot galna låtsas-präster som skjuter befolkningen i ögonen. Och det är inte att mana ut dem på gatorna för att bli mördade, av mullornas motsvarighet till Trumps ICE-ligor, i fredliga hungermarscher.

Falun onsdagen den 14 januari 2026

Mikael Styrman

.

Ryggradslösa europeiska politiker på väg mot ny München-överenskommelse?

 .

Om rapporteringen via media visar sig stämma är kanske ängsliga europeiska politiker på väg mot en ny München-överenskommelse, som den man gjorde med Hitler när man offrade Tjeckoslovakien 1938.

Ukraina var tidigare, och är kanske fortfarande, utsatt för risken att bli ett nytt offer för en ryggradslös europeisk München-överenskommelse. Men nu är det Grönland som den amerikanske kleptomanen har ögonen på och europeiska politiker försöker undkomma genom att krypa för Trump. Det är USA:s president som nu uppträder i Hitlers ställe. Europeiska politiker å sin sida försöker framställa europeisk ryggradslöshet som förfinad diplomatisk konst.

Jag tror inte alls att det löser några problem. Trump behöver framgångar för att hålla sig kvar vid makten och utanför fängelse. Han blir inte mätt av att få Grönlands naturtillgångar. Han blir bara ännu hungrigare. Galningarna som följer honom blir bara ännu mer övertygade om att han är roffarnas Messias. Varje framgång som den amerikanske psykopaten bjuds på kommer att förvärra problemet - inte lösa det.

Sedan kommer oljestölder i Venezuela, Nigeria och Mexico och på sikt - varför inte Canada? Betalning under bordet för fortsatt knarkhandel med Colombia. Fler benådningar av skurkar mot betalning under bordet. Fler krav på mutor till familjen Trump för att få göra affärer i USA.

Appeasement-politik fungerade inte mot Adolf Hitler, inte heller mot Benito Mussolini och Josef Stalin. Det har heller inga förutsättningar att fungera mot Vladimir Putin och Donald Trump.

Det amerikanska rättsväsendet tycks ha övergått till ängslig ”på stället marsch” i processerna mot Trump. Om Europeiska politiker smeker Trump medhårs kommer de bara att förvärra problemet. De bör istället sätta ned foten mot Trumps bufflande och rofferier för att på det sättet stötta de övriga benen i det nu hårt trängda amerikanska styrelseskicket.

Falun onsdagen den 14 januari 2026

Mikael Styrman

.